Kommunalskatt som signaleffekt

Lästid: 4-6 minuter
Kategorier: Ekonomisk geografi
municipality

I veckan som gick hade jag en intressant diskussion med en kollega, som inte är nationalekonom men duktig på regional utveckling. Vi brukar tycka ganska lika men ha lite olika infallsvinklar på saker och ting. Jag frågade min kollega om vad hen skulle säga om hen fick en möjlighet att ge råd till krympande kommuner och ganska fort kom vi in på kommunalskatten. Min kollega lyfte då vikten av att använda kommunalskatten som en konkurrensfaktor. Hen menade att det var en av de faktorer som borde lyftas och eventuellt se om en sänkning kan utgöra en så stor fördel att själva sänkningen medför en sådan ökning att det kompenserar för det bortfall som själva sänkningen står för.

Det här med kommunalskatten* är intressant. Personligen tror jag att få i den grupp som främst flyttar mellan platser, dvs. unga mellan sisådär 20-30 år, faktiskt tittar på kommunalskatten som en ekonomisk faktor då de väljer plats. Med andra ord, de allra flesta tjänar relativt mindre i den här åldern och därmed gör inte skillnaden i kommunalskatt en stor ekonomisk skillnad när man väljer var man vill bo. Men därmed inte sagt att kommunalskatten är oviktig. Däremot tror jag att den fyller sin allra största funktion som signaleffekt – ju högre skatt, desto tuffare är det troligen för den här platsen att få det att gå runt. Och detta spelar ju roll när vi funderar på var vi skall köpa vårt boende som troligen är den största investeringen vi någonsin kommer att göra. Om vi tar en titt på kartan nedan så ser vi att nivåerna skiljer sig åt ganska ordentligt mellan svenska kommuner (värdena är för 2016):

Kommunalskatt 2016

Spannet sträcker sig från över 35 procent i den högsta kommunen ner till 29,2 i den lägsta. Men jag tror inte att denna skillnad är den enda faktor som tas med i beräkningen utan även åt vilket håll det går åt. Nästa karta visar förändringen i kommunalskatt mellan åren 2006 till 2016:

Kommunalskatt förändring

Här skiljer sig utvecklingen väsentligt åt. Av Sveriges 290 kommuner så hade 263 av dessa ökat sin kommunalskatt över tiden, medan enbart 27 stycken hade en lägre kommunalskatt idag än för tio år sedan. Värt att notera är också att de kommuner som 2016 har högre kommunalskatt också är desamma som ökat snabbast över det senaste decenniet. Figuren nedan visar just på denna relation:

Kommunalskatt scatter

Det är alltså en mycket stor mängd kommuner som ökat sin kommunalskatt ibland med över 10 procent (eller med mer än 3 procentenheter) över ett decennium och som idag ligger på väsentligt högre nivåer än andra delar av landet. Vad dessa kommuner har gemensamt är följande (framtaget genom en s.k. korrelationsanalys där vi kan undersöka om det finns ett stastistikt samband mellan två saker):

- De har lägre genomsnittliga inkomster

- De har lägre inkomster

- Arbetslösheten är högre

- Huspriserna är lägre

- Ohälsotalen är högre

- Arbetskraften har en lägre utbildningsnivå

- Det är platser som har en negativ nettomigration bland de unga, dvs. i åldersgruppen 20-34 år väljer fler att flytta härifrån än vad de väljer att komma hit.

- Det är kommuner med färre i befolkningen

Alla dessa faktorer hänger naturligtvis samman och jag tror att det är få saker som så effektivt signalerar denna utveckling som en hög eller höjd kommunalskatt. Därför tror jag att den är viktig, men inte så mycket för att individer får lov att betala upp till fem kronor mer per intjänad hundralapp utan för att denna siffra skickar en signal om det allmänna tillståndet på platsen och om huruvida detta är en plats där det finns en god framtid.

*Med kommunalskatt avses här den totala kommunala skattesatsen

Lämna en kommentar