Befolkningsförändringar och offentlig service

Lästid: 4-6 minuter
Kategorier: Attraktivitet, Ekonomisk geografi, Landsbygd, Regional utveckling, Städer, Urbanisering, Vård
shutterstock_162437612

I debatten om frågan om skillnaden i utveckling mellan stad och land så lyfts det ofta att den offentliga servicen är väsentligt mycket sämre i mindre kommuner än i större. Jag tänker därför i en rad bloggposter över sommaren belysa hur dessa eventuella skillnader ser ut och även hur de förändrades mellan åren 2000 till 2015. Jag kommer att titta på tre olika områden:

- skola: här kommer jag titta på grundskola och gymnasieskola kombinerat

- polis, brandtjänst och räddningstjänst

- hälso- och sjukvård: här kommer jag att inkludera både primär- och sekundärvård.

En utmaning med att följa dessa verksamheter över tid är att definitionerna förändras över tiden i statistiken. För att i mesta möjliga mån undvika att resultaten drivs av definitionsförändringar kommer jag därför att paketera samtliga tre områden som var sin helhet (exempelvis kommer jag inte att titta på grundskola och gymnasieskola separat utan tillsammans). Jag kommer också att fokusera på antal anställda snarare än antalet skolor, vårdenheter eller polisstationer, eftersom man riskerar att dubbelräkna exempelvis om en skola innehåller både grundskola och gymnasium.

Men först till den förändring som faktiskt i hög grad påverkar utvecklingen av skillnaden mellan stad och land och det är att vi generellt sett flyttat från mindre kommuner till större under en ganska lång tid. Det påverkar befolkningssiffrorna och det påverkar antalet skolbarn. Denna första bloggpost kommer därför att titta på hur denna förändring sett ut mellan åren 2000 och 2015. Kartan nedan visar förändring i befolkning i svenska kommuner mellan dessa år:

Förändring befolkning

Det är relativt lätt att se den stora skillnaden mellan norra och södra delarna av vårt land. Framförallt är det lätt att se att det är de större kommunerna som har ökat allra mest över dessa 15 år. De kommuner som ökade allra mest var (i följande ordning) Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Nacka, Huddinge, Helsingborg, Örebro, Linköping och Solna – med andra ord kärnkommuner alt. kranskommuner till Stockholm. Sammantaget ökade enbart dessa tio kommuner med nästan en halv miljon invånare på femton år. Bland de kommuner som minskade minst i antal under samma år hittar vi: Kramfors, Hagfors, Strömsund, Sollefteå, Gällivare, Söderhamn, Torsby, Kalix, Ånge och Västervik. Sammanlagt minskade dessa kommuner med drygt 20 000 invånare. Sammantaget var det 128 kommuner som minskade i befolkning mellan år 2000 och 2015.

Det är tydligt att de kommuner som redan var stora år 2000 lockade till sig ännu fler under de följande 15 åren. Det är därför även intressant att se hur befolkningsförändringen varit procentuellt sett. Kartan nedan visar detta:

Procentuell förändring befolkning

Faktum är att mönstret fortfarande består. Störst procentuell förändring hittar vi i Sundbyberg, Solna, Värmdö, Nacka, Lomma, Vallentuna, Sigtuna, Huddinge, Malmö och Upplands-Bro – främst kranskommuner i storstadsregionerna – som alla ökat med minst 24 procent under dessa femton år. Detta är med all sannolikhet en effekt av att bostadsmarknaden är väldigt begränsad och dyr inne i centrum av våra storstadsregioner och då blir kranskommunerna ett gott alternativ. Många av dessa har också byggt relativt mycket för att fånga upp alla de som inte vill eller har möjlighet att bo inne i centrum. De kommuner som minskade sin befolkning mest procentuellt sett under samma femton år var: Åsele, Sorsele, Överkalix, Dorotea, Pajala, Strömsund, Hagfors, Jokkmokk och Laxå – alltså en klar överrepresentation av Norrlands-kommuner. Dessa kommuner minskade i befolkning med 16 till 22 procent på femton år.

Sammantaget ser vi alltså mycket stora skillnader i förändring i befolkning på bara femton år. Detta kommer naturligtvis i sin tur även skapa en förändring i antalet skolbarn som vi hittar i våra svenska kommuner. Detta kommer att bli fokus i nästa bloggpost.

 

*i samtliga dessa bloggposter låter jag Nykvarn ingå som en del av Södertälje och Knivsta som en del av Uppsala.

Lämna en kommentar