Hur gammal är din kommun?

Lästid: 6-10 minuter
Kategorier: Ekonomisk geografi, Regional utveckling
granada-3110714_1280

Vi har tidigare bloggposter sett hur framförallt den yngre generationen är den som flyttar mellan våra kommuner och att detta i sin tur påverkar befolkningstillväxten. För de kommuner som många unga väljer att lämna bakom så blir en tydlig effekt att medelåldern höjs relativt snabbt. Det blir helt enkelt en allt högre andel äldre som utgör befolkningen i dessa kommuner.

Jag kommer i denna bloggpost ta en närmare titt på hur det ser ut i våra svenska kommuner. Hur stor andel av de som bor på platsen är idag över 50 år? Hur stor andel av befolkningen är över 65 år? Och inte minst hur har andelen förändrats de senaste femton åren? Jag håller skalorna konstanta mellan de olika kartorna 2001 och 2016 för att skapa en uppfattning om hur stor andel av befolkningen som utgörs av 50+:are och 65+:are.

Låt oss börja med en karta över hur stor andel av befolkningen som var 50 år eller äldre år 2001 i svenska kommuner:

Över 50 2001

Här är en ganska tydlig skillnad mellan de norra och södra delarna av landet, med väsentligt högre andelar över 50 år i norrlandskommunerna. Allra lägst andel i denna kategori hittar vi i stordstadsregionerna. De kommuner som hade högst andel över 50 år 2001 var: Bjurholm (49%), Pajala (49%), Överkalix (48%), Åsele (47%) och Rättvik (47%). Även Dorotea, Hällefors, Simrishamn, Munkfors, Hagfors, Strömsund, Ljusnarsberg, Kramfors, Ragsunda, Borgholm, Filipstad, Härjedalen, Sorsele och Sotenäs hade andelar över 45 procent.

De kommuner som hade lägst andel över 50 år var Huddinge, Botkyrka, Vallentuna och Umeå med andelar under 30 procent.

Låt oss nu göra om samma kartbild men för år 2016, alltså femton år senare. Hur stor andel av de som bor i svenska kommuner är idag över 50 år?

Över 50 2016Jag har alltså behållit kategorierna i samma skala om i den första kartan och det är ganska enkelt att se hur en allt större del av landets kommuner idag utgörs av individer över 50 år.  I hela 21 kommuner utgör denna grupp mer än hälften av befolkningen. År 2001 hade ingen kommun i landet en så hög andel. I 107 kommuner utgör gruppen mer än 45 procent av befolkningen. År 2001 var motsvarande siffra 20.

Högst andel utgör gruppen i Överkalix, Pajala, Borgholm, Övertorneå och Simrishamn. Lägst andel utgör gruppen i Sundbyberg, Huddinge och Botkyrka. I 29 kommuner utgör gruppen en andel om 35 procent eller lägre. Det kan jämföras med läget 2001 så hela 50 kommuner hade en andel om 35 procent eller lägre.

Kartan nedan visar just hur andelen av 50+:are ökade i svenska kommuner mellan 2001 och 2016:

Förändring andel över 50

Men låt oss istället se till gruppen som är över 65 år, dvs. de som med stor sannolikhet lämnat arbetsmarknaden. Hur stor andel av befolkningen utgjorde denna grupp i svenska kommuner år 2001?

Över 65 2001D enna karta påminner delvis om den första eftersom denna grupp också ingår bland de som fyllt 50. Men skillnaden är att dessa individer sällan utgör en del av arbetskraften. År 2001 utgjorde individer som fyllt 65 tjugofem procent av befolkningen eller mer i nio svenska kommuner: Bjurholm, Dorotea, Pajala, Åsele, Munkfors, Överkalix, Sorsele, Ragunda samt Rättvik. De utgjorde 20 procent eller mer i 114 kommuner vid denna tidpunkt.

De kommuner som hade lägst andel år 2001 var Håbo och Nykvarn. Här utgjorde denna grupp färre än 10 procent av befolkningen. I 14 kommuner utgjorde gruppen en lägre andel än 12 procent. Dessa kommuner var i hög grad storstadskommuner.

Hur var då läget år 2016? Åter igen håller vi skalan konstant för att kunna göra en rättvis jämförelse mellan bilderna:

Över 65 2016

Skillnaden är slående. De röda kommunerna är idag väsentligt fler än femton år tidigare. I 11 kommuner utgör idag denna grupp 30 procent eller mer. Dessa är Borgholm, Pajala, Överkalix, Simrishamn, Rättvik, Sotenäs, Vadstena, Övertorneå, Valdemarsvik, Åsele och Dorotea. Det kan jämföras med år 2001 då ingen kommun hade en andel över 30 procent. I 103 av landets kommuner utgör gruppen mer än 25 procent av befolkningen vilket kan jämföras med nio stycken femton år tidigare.

De kommuner som år 2016 hade lägst andel 65+:are var Sundbyberg, Huddinge, Botkyrka, Stockholm och Sigtuna. Enbart dessa kommuner hade en lägre andel än 15 procent. Faktum är att enbart sex kommuner i landet hade en lägre andel 65+:are 2016 än vad de haft femton år tidigare: Malmö, Solna, Sundbyberg, Stockholm, Åre och Göteborg.

Kartan nedan visar just på denna förändring mellan 2001 och 2016:

Förändring andel över 65

 

I vissa kommuner i landet har gruppen ökat med hela 10 procentandelar på femton år. I hela 109 kommuner ökade gruppen med 5 procentandelar eller mer.

Men vad har detta då för betydelse? Sverige har ju faktiskt ett transfereringssystem som kan jämna ut kostnader mellan kommuner och regioner. Men de två tuffaste utmaningarna är svåra att jämna ut med transfereringssystem:

- när en allt mindre andel av befolkningen är en aktiv del av arbetsmarknaden så minskar också benägenheten att lägga verksamheter på dessa ställen vilket i sin tur påverkar den lokala arbetmarknaden och möjlighet att få jobb, vilket i sin tur riskerar att påverka tillväxten.

- när en allt större andel av befolkningen tillhör en äldre generation så tenderar platser att allt mer också anpassa sig till de behov som denna grupp har. Det gör ofta att ett allt mindre fokus läggs på de kvaliteter som efterfrågas av en yngre generation, så som de i åldersspannet 18-35 som i högre grad flyttar mellan kommuner. Och när dessa individer inte längre anser att platsen tillgodoser de faktorer som de efterfrågar så ”röstar de med fötterna” och lämnar för en annan plats som i högre grad har vad de efterfrågar.

Detta gör i sin tur att medelåldern ökar i allt snabbare takt, men det gör också att färre barn föds, vilket ytterligare spär på utvecklingen.

Sammantaget så är den demografiska förändringen i våra svenska kommuner – och inte minst skillnaderna mellan våra kommuner – något att ta på största allvar. Den äldre generationen har självfallet väldigt mycket att bidra med, men i takt med att gruppen ofta utgör en allt större andel på många platser i landet så tenderar andra gruppers behov ofta att hamna i skymundan. Och när de yngre inte längre känner att platsen tillgodoser deras behov så väljer de en annan plats – och det påverkar utvecklingen för oss alla.

Lämna en kommentar

  • Ola Viktorsson

    Spännande…ska lusläsa bättre! Studerar lite GGVV…sticker Gnosjö ut?

    • Charlotta_M

      Såhär ser siffrorna ut för Gnosjö:

      Andel över 50 år 2001: 31,4%
      Andel över 50 år 2016: 39,1%
      Andel över 65 år 2001: 14,1%
      Andel över 65 år 2016: 19,9%