Så många fler årsinkomster krävs idag för att köpa hus

Lästid: 4-7 minuter
Kategorier: Attraktivitet, Ekonomisk geografi, Regional utveckling
live-3104077_1280

Vi köpte hus för 18 år sedan. Jag var doktorand och jag minns oron natten innan vi skrev på kontraktet att jag nu skulle ha lån på över en miljon. Grannarna som bodde på samma gata tyckte det var otroligt att vi betalat över 1,2 miljoner för ett hus som gått för cirka 500 000 när det byggdes på 70-talet. Jag minns även att vi tittade på ett hus mitt i Jönköping – ett stort gammalt trähus – och att vi hoppade av budgivningen när man passerade 1,8 miljoner och vi sa att ”det där får de aldrig igen”. De som köpte det huset gjorde troligen sitt livs affär och på vår egen gata med radhus ligger nu priset en bra bit över 4 miljoner. Det har helt enkelt blivit väldigt mycket dyrare att köpa bostad. Men hur mycket dyrare har det egentligen blivit? För samtidigt som huspriserna har gått upp så har ju även våra inkomster ökat. Bara inte i samma takt. För att titta lite närmare på utvecklingen de senaste 25 åren har jag plockat fram följande statistik från SCB:

- genomsnittlig årsinkomst per individ i åldern 20 år och uppåt för år 1991 och 2016

- medelvärde för köpeskillingen för småhus 1991 och 2016

Baserat på detta kan vi se hur många årsinkomster det krävdes för att köpa ett genomsnittligt hus för 25 år sedan. Detta ser vi i kartan nedan:

1991

Allra dyrast var (redan på den tiden) kommunerna i Stockholmsregionen. I Solna krävdes det drygt 13 årsinkomster för det genomsnittliga huset 1991, följt av Lidingö (12,8 årsinkomster), Danderyd (11,2), Sundbyberg (11,1) och Vaxholm (10,2). De kommuner som krävde minst antal årsinkomster var Dorotea (2,1), Ragunda (2,1), Åsele (2,2) Överkalix (2,2) och Högsby (2,3). Det innebär att det krävdes drygt sex gånger fler årsinkomster för det genomsnittliga huset i Solna 1991 jämfört med vad som krävdes i Dorotea.

Hur ser det då ut år 2016 (vilket är det senaste jag har statistik för)?

2016

Värt att notera är att spannet förändrats i båda ändar – det finns platser där det krävs färre årsinkomster än vad som var lägst år 1991 och det finns många platser där det krävs betydligt fler årsinkomster. Allra flest årslöner krävs det fortfarande i Solna (27,4 årsinkomster), följt av Sundbyberg (24,4), Lidingö (22,3), Danderyd (21,3) och Nacka (20,3). Det är alltså i princip samma kommuner som fortfarande ligger i topp med den skillnad att man nu behöver väsentligt många fler årsinkomster för att betala för det genomsnittliga huset. De kommuner som nu kräver lägst antal årsinkomster för det genomsnittliga huset är: Ragunda (1,3), Åsele (1,3), Norsjö (1,3), Ånge (1,4) och Dorotea (1,5). Även i detta fall är det flera kommuner som återkommer, bara med den skillnaden att det nu krävs färre årsinkomster för det genomsnittliga huset.

Och ser vi till den procentuella förändringen i antalet årsinkomster som krävs för det genomsnittliga huset så får vi följande karta:

Procentuell förändring

 

Allra stört har förändringen varit i Strömstad som gått från 4,9 årsinkomster till 11,3 – en ökning med 128%. Huddinge och Järfälla har ökat med 127 procent, följt av Sundbyberg som ökat med 119 procent. I sammantaget 13 kommuner krävs det idag mer än dubbelt så många årsinkomster för det genomsnittliga huset jämfört med år 1991. Samtidigt krävs det idag färre årsinkomster för det genomsnittliga huset i hela 60 kommuner. Den största minskningen har skett i Övertorneå. 1991 krävdes det 3,7 årsinkomster för det genomsnittliga huset här, idag räcker det med 1,5 årsinkomster. Det är en minskning med 60 procent. Bjurholm har minskat med 47 procent, Ånge med 46 procent, Norsjö och Åsele har minskat med 43 procent vardera.

Och ser vi på siffrorna mer generellt över samtliga kommuner så är det de kommuner som redan 1991 krävde fler årsinkomster för ett genomsnittligt hus som nu har dragit iväg ännu mer. Figuren nedan visar just på detta samband:

Scatter

Korrelationen är positiv och signifikant (0,732) och visar just på hur ökningen är som mest i de kommuner som redan 1991 krävde fler årsinkomster, medan minskningen är som störst i de kommer som redan 1991 krävde färre årsinkomster.

Siffrorna är delvis en naturlig följd av hur vi flyttat omkring de senaste 25 åren. De platser som många valt att flytta till har haft en tuffare konkurrens om bostäderna eftersom antalet bostäder inte ökat i samma takt som invånarantalet. Kommuner som många valt att flytta ifrån får en motsatt utveckling. Frågan är ändå om det kan vara berättigat att det nu krävs 22 gånger fler årsinkomster i Solna än i Ragunda för att köpa sig ett hus?

*Knivsta, Trosa, Nykvarn, Gnesta, Bollebygd och Lekeberg är borttagna från analysen då dessa kommuner brytits ut från andra kommuner sedan 1991.

**jag är medveten om att i vissa av de dyraste kommunerna är andelen hus relativt få och att det där istället finns en högre andel bostads- och hyresrätter.

Lämna en kommentar