Är flyktingmottagandet rätt recept för krympande kommuner?

Lästid: 5-8 minuter
Kategorier: Ekonomisk geografi
shutterstock_125599523

Om några veckor presenterar SCB befolkningssiffrorna för helåret 2015. Det lär bli glädjande nyheter för många av landets kommuner som under lång tid upplevt en befolkningsminskning. Att allt fler av landets kommuner nu växer i befolkning beror naturligtvis på den rekordstora invandringen till Sverige. Många asylsökande har blivit placerade i någon av landets mindre gles- eller landsbygdskommuner. Där trollas det med knäna för att ge flyktingarna ett bra mottagande i form av boende, skola, samhällsinformation, SFI, vård och omsorg och så vidare. Det är en tuff kraftansträngning, och många involverade hämtar energi i att invandringen också erbjuder en enorm möjlighet, en ny chans för bygden att växa och blomstra igen.

På kort sikt ger invandringen positiva effekter i landets tidigare krympande kommuner. En mängd nya arbetstillfällen kopplat till flyktingmottagandet har skapats. Hyreshus som skulle rivas är nu eftertraktade, skolor som hotats med nedläggning behöver expandera, lokala lanthandlare som knappt gick runt får en rejäl omsättningsökning och ett och annan lokalt fotbollslag är räddat tack vare flyktingungdomarna. Regeringens tillskott på nästan 10 miljarder för flyktingmottagandet till kommuner och landsting är givetvis också ett viktigt bidrag.  Enligt Swedbanks makroekonomiska analys, januari 2016 kan flyktingmottagandet öka svensk BNP med mellan 0,3 och 0,6 procentenheter under 2016 och 2017. Det är främst ökad privat konsumtion och offentlig konsumtion kopplat till flyktingmottagandet som bidrag till en högre tillväxt, och det kommer i stort sett hela landet till del.

För att som kommun kunna planera för framtiden är det bra att analysera effekten av flyktingmottagandet på längre sikt.  Är det ett bra recept för tillväxt för krympande kommuner?

Låt oss börja med frågan var nyanlända bosätter sig på några års sikt. I rapporten Ny i Sverige, vad kan jag bidra med?  gjorde vi på Arena för Tillväxt en kartläggning av invandrares inrikes flyttmönster. Vi har tittat på gruppen utomnordiska invandrare som anlände i Sverige mellan år 2006 och 2010, och jämfört med samma grupps boendekommun år 2013.  Förenklat visar kartan vilka kommuner som har behållit, ökat eller minskat antalet invandrare ur denna grupp på några års sikt.  Vi kan konstatera att invandranas sekundäromflyttning i Sverige följer samma mönster som unga vuxna, från land- och glesbygd till storstadsregioner och större städer. Det är bättre utsikter på arbetsmarknaden och sociala band med släkt och vänner som lockar. Även om lands- och glesbygdskommuner kan erbjuda en bättre boendesituation är det inte självklart för nyanlända att känna sig hemma på den svenska landsbygden. Många flyktingar kommer från en urban miljö, och när rättsstaten i hemlandet fallerat har släkt och vänner varit den sista tryggheten. Dessutom vill de flesta hitta ett jobb. Det finns många fina exempel från kommuner utanför storstäderna där nyanlända har hittat en plats i det lokala samhället och fått sysselsättning. Men mönstret talar för att invandringen faktiskt förstärker urbaniseringen.

Tillväxt är kopplat till befolkningsutvecklingen, men det är i allra högsta grad också kopplat till invånarnas sysselsättning och köpkraft. För att en kommun ska kunna växa och investera i framtiden behöver kommunens skattekraft förstärkas. Det innebär att nyanlända som väljer att stanna kvar i lands- och glesbygdskommuner behöver komma i arbete för att den positiva befolkningsutvecklingen ska leda till tillväxt och en hållbar socioekonomisk utveckling.  Swedbanks makroekonomiska analys för Sverige visar att arbetslösheten bland inrikes födda nu går ner kraftigt (4,4 % i december) medan den är kvar på höga nivåer bland utrikes födda (15 %). Om vi inte lyckas höja sysselsättningsgraden bland utrikes födda kommer flyktingmottagandets negativa effekter på svensk ekonomi börja märkas 2018-2020. Då stiger arbetslösheten till 9 procent, tillväxten dämpas avsevärt och pressen på de offentliga finanserna, både för staten och landstingen och kommuner, ökar. Vad innebär ett sådant negativt scenario för landets gles- och landsbygdskommuner?

Tröskeln till arbetsmarknaden är generellt sett mycket hög för flyktingar. Den dysfunktionella bostadsmarknaden gör att många nyanlända som gärna vill, inte kan flytta till de större städerna där jobbchanserna är större, och då riskerar gå arbetslösa i glesbygdskommuner.  Det sätter press på glesbygdskommunernas finanser när många nyanlända hamnar i försörjningsstöd. Samtidigt som nya invånare medför investeringsbehov hos kommuner, även efter att det statliga etableringsstödet tagit slut. Dessa investeringar kan vara svåra att räkna hem då sannolikheten att nyanlända på längre sikt flyttar ifrån kommunen är stor, som vi har påpekat tidigare. Om inga omfattande förbättringar sker på arbetsmarknaden för utrikesfödda och bostadsmarknaden ser vi stigande kostnader och förstärkta strukturella utmaningar i glesbygdskommuner, medan bostadsbristen och segregationen accelererar i storstäderna och större städer.

Flyktingmottagningen är alltså inte per automatik ett recept för tillväxt i tidigare krympande kommuner. Invandringen har positiva effekter, både på kort och lång sikt. Rent demografiskt leder det till en föryngring av befolkningen och en större arbetskraft. Men den långsiktiga positiva effekten får vi enbart om våra nyanlända också kommer i arbete. Här behöver vi ha en realistisk bild över hur Sveriges lokala arbetsmarknader ser ut och hur tillväxtpotentialen är fördelat över landet, innan en alltför tung börda tillfaller lands- och glesbygdskommunerna. Tillväxtregionerna behöver ta sitt ansvar och bygga bort bostadsbristen så att fler nyanlända kan få en chans på landets expansiva arbetsmarknader. Det hindrar inte att lands- och glesbygdskommuner fortsätter satsa på nyanlända, inom en rimlig omfattning. Jag hoppas kunna läsa många framgångssagor om nyanlända som har hittat ett nytt liv på den svenska landsbygden. Mitt tips är att ha ett sysselsättningsperspektiv, och lägga kraft på ett strategiskt integrationsarbete kopplat till kompetensbehoven på den lokala arbetsmarknaden.

katrienKatrien Vanhaverbeke

Chef Arena för Tillväxt

Lämna en kommentar