Kulturarv i fokus 2016

Lästid: 6-9 minuter
Kategorier: Ekonomisk geografi
20160511_180818[3]

I år står kulturarv i fokus och regeringen/kulturdepartementet är i behov av underlag från olika aktörer i arbetet med att ta fram propositionen om kulturarvsfrågor. Internationella Handelshögskolan i Jönköping har sedan 2008 drivit forskningsprojekt med fokus kulturarvsfrågor och regional utveckling. Syftet med projekten är att öka kunskapen om betydelsen av kulturarv som attraktivitetsfaktor och som drivkraft för regional utveckling.

Kulturarv och dess inneboende kulturmiljöer tillskrivs ofta en central resurs för regional utveckling och används flitigt för att locka boende, företag och besökare till regioner. När ordet attraktivitet preciseras så framhålls ofta kulturmiljön i form av det diversifierade landskap som erbjuder natur- och kulturbaserade upplevelser och insatsfaktorer i produktionen av lokalt förankrade varor och tjänster.

Trots att kulturarvet fått mer och mer uppmärksamhet som attraktivitetsfaktor så finns det relativt lite forskning som kan påvisa de effekter som kulturarv genererar och vilken betydelse den har för ekonomisk utveckling; inte bara i större städer utan även i mindre orter och landsbygdsområden. Vår forskning syftar till att generera nya forskningsresultat som har praktisk relevans för kulturarvsområdet, och som bidrar till att uppdatera det kunskapsunderlag som utgör grunden för att göra bedömningar i frågor som berör resursfördelning inom kulturarvssektorn. Målet är även att generera forskningsresultat som belyser kulturmiljövårdens förändrade behov över tiden och geografiskt. Detta är av stort intresse för praktiker inom kulturarvsområdet liksom för en bred akademisk publik som i allt högre grad fokuserar på betydelsen av geografiska förutsättningar och platsbundna egenskaper som drivkrafter för ekonomisk tillväxt.

De flesta forskare är relativt ense om att det inte är fullt utrett vilka faktorer som bidrar till en hållbar ekonomisk utveckling. De perspektiv som tillskrivs en ökad betydelse i nationella och internationella tillväxtstrategier är geografiska förutsättningar och platsbundna egenskaper. Detta framhålls inte minst i EUs tillväxtstrategi Horizon 2020 och i begreppet smart specialisering, som har fått en ökad spridning. Bakgrunden är att den teknologiska utvecklingen i kombination med kunskapsutveckling och infrastrukturella förbättringar medfört att arbetskraftens rörlighet och produktivitet i allt högre grad drivs av andra kriterier än utbud och efterfrågan av arbetskraft. Detta har i sin tur ökat betydelsen av attraktiva platsbundna egenskaper som drivkraft för regional tillväxt, exempelvis kulturlandskapet och dess miljöer.

Att stora delar av kulturarvet klassificeras som mer eller mindre kollektiva nyttigheter innebär att det finns ett kontinuerligt behov av offentliga och offentligt grundade investeringar för att säkerställa dess framtida värde och existens. Detta innebär att det finns ett behov av forskning som kan identifiera de direkta och indirekta samhällseffekter som kulturarvet genererar för att skapa argument till bevarande och förädling. Beslut som rör fördelningen av samhällets gemensamma resurser baseras ofta på kvantifierade effekter och alltför ofta tilldelas de sektorer som har svårt att påvisa positiva effekter en mindre del av samhällets resurser. Detta trots att de förvaltar höga värden som har direkta och indirekta positiva effekter för samhället i sin helhet.

Frågan om vilka faktorer som driver regional utveckling är komplex och beror sannolikt på flera ömsesidigt beroende samband. Betydelsen av globalisering, teknologiska framsteg, förbättrad infrastruktur och kunskapsutveckling framhålls ofta som viktiga faktorer för att förklara regioners tillväxt och välstånd. Ett annat perspektiv i sammanhanget är betydelsen av regioners geografiska komparativa fördelar och platsbundna egenskaper, vilka skiljer sig åt i städer jämfört med landsbygdsområden. Platsbundna egenskaper tillskrivs en allt högre betydelse för regional utveckling inom forskningen och i nationella och internationella tillväxtstrategier. Detta innebär även ett ökat fokus på kulturarvet som en betydelsefull faktor som bidrar till en attraktiv livsmiljö och ett lokalt näringsliv med bas i regionens natur-och kulturresurser. Det finns flera exempel på övergripande samhällsförändringar som stödjer hypotesen om en ökad betydelse av platsbundna- och upplevelsebaserade egenskaper över tiden för hållbar stadsutveckling. Vi vet exempelvis från tidigare studier på området att upplevelsebaserade varor och tjänster har en relativt hög inkomstelasticitet. Detta innebär att konsumtionen av dessa varor och tjänster förväntas öka i takt med att inkomstnivån i samhället ökar.

Ett unikt bidrag i detta forskningsprojekt är att vi har tillgång till mikrodata som gör det möjligt att studera och analysera geografiska platsers utveckling med avseende på både företag och individer. Att vi samkör dataunderlaget med de databaser som tillkommit genom inventeringar och i samband med byggnads- och landskapsdokumentation så kan vi testa hypoteser som är helt unika i dessa sammanhang. I projektet kan vi möjliggöra forskning som analysera sambanden mellan kulturarvsutvecklingar och olika mått på attraktivitet och ekonomisk tillväxt, vi kan dessutom analysera dessa samband över hela den svenska geografin och över tiden. Den förväntade nytta och de nya resultat som projektet förväntas bidra med är därmed högst relevant vad gäller tillväxtpolitik och vad gäller utformningen av åtgärder inom kulturarvsområdet.

Vi belyser tre olika perspektiv av ekonomisk tillväxt i form av nyföretagande, utbildning och priser på småhus, och deras relation till natur- och kulturbaserade egenskaper. Forskningen relaterad till nyföretagande syftar explicit till att förklara var entreprenörer väljer att lokalisera sig. Vilka platsspecifika egenskaper är centrala för entreprenörer och finns det egenskaper som gör kommuner mer attraktiva än andra gällande nyföretagande? Vilken roll spelar kulturarvet i det här sammanhanget?

Vi studerar även betydelsen av kulturarv gällande att attrahera högutbildade, och ställer frågan huruvida natur-och kulturupplevelser är viktiga när det kommer till inflytt av högutbildade, och om så är fallet, vilka platsbundna egenskaper är särskilt viktiga för att locka högutbildade till regionen. Det är nu väl etablerat att många av de nyckelfaktorer som driver regional tillväxt är relaterat till tillgången av högutbildade och spridningen av dess kunskap, varför denna fråga blir än viktigare.

Vid analys av attraktivitet så tittar vi även på huspriser och dess relation till kulturarv. Områden med hög befolkningstäthet samt landsbygd och glesbefolkade områden studeras, vilket gör det möjligt att även testa relationen mellan natur-och kulturbaserade upplevelser och storleken på regionen. Finns det platsspecifika faktorer som gynnar priset på småhus mer än andra och i vilken utsträckning beror priset på närhet till natur- och kulturbaserade egenskaper?

Ett av de teman som behandlas på konferensen 250 möjligheter i Jönköping handlar om värdet av att bevara kulturvärden på mindre platser eller orter. Resultat från forskningen ovan kommer presenteras, och diskussioner föras angående natur- och kulturrelaterade upplevelser och dess effekter på ekonomisk tillväxt. 

Avslutningsvis, om det finns signifikanta skillnader i kulturarvsutvecklingar som bidrar till att driva och förklara tillväxtförlopp i olika typer av regioner (landsbygder och stadsregioner) kan det finnas skäl att ställa sig frågan om inte detta också ska beaktas vid utformningen av politik för utveckling och tillväxt?

piaJU_PERS_160121-036

Pia Nilsson     Lisa Wassén

Lämna en kommentar