Ramadan är från landsbygden

Lästid: 4-7 minuter
Kategorier: Ekonomisk geografi
shutterstock_638962711

För ett par år sedan skrev jag en bloggpost där jag argumenterade för att julen är från landsbygden. Jag visade att många av de resurser som används för att kunna fira denna högtid i december har sitt ursprung på platser utanför städerna. Exempelvis gäller det julskinkan, julgranen, adventsstjärnan och julmusten. Den bloggposten kan tyckas vara åt det humoristiska hållet men faktum är att den illustrerar det viktiga att det finns mycket produktionsvärden på de svenska landsbygderna som stadskommunerna är högst beroende av.

Snart är det dags för en annan högtid. Mellan den 25 och 26 juni firas Eid al-fitr som är den muslimska högtiden som bryter fastemånaden ramadan. Det är en högtid som ska präglas av lycka och glädje och liksom de flesta andra högtider ramas den in av festlig mat. Sverige har haft en tradition av stor öppenhet och har över lång tid haft stor arbetskraft- och flyktinginvandring. Vi är därmed ett mångkulturellt land med en hel del personer som nu väntar på att få fira Eid al-fitr. Enligt Svensk handel omsätter ramadan i Sverige årligen omkring en miljard kronor i dagligvaruhandeln.

Jag har förhört mig bland mina muslimska vänner vilken mat som kan förväntas finnas på dessa middagsbord. Vi ska se om landsbygderna har något att komma med även här.

Vi kan börja med persiljan, spenaten och löken. Kartan nedan visar fördelningen av Sveriges alla sysselsatta inom odling av ett-åriga och tvååriga växter. Av naturliga skäl är växtodling högst beroende av klimatet vilket gör att många av våra nordligaste kommuner ”diskvalificerar” sig, åtminstone för odling på friland. Därmed är det störst koncentration till de södra delarna av vårt land men eftersom odling kräver plats är det flest landsbygdskommuner som huserar denna typ av aktivitet. *

Ett två åriga växterOm vi sedan går över till kyckling och lamm, som kan vara viktiga proteinkällor på middagsborden vid Eid al-fitr. Kartorna nedan visar varje kommuns andel av sysselsatta inom produktion av kyckling (fjäderfä) och lamm (får och getter). Kycklingproduktionen har en hög koncentration till ett fåtal kommuner där många är landsbygd. Den har dock en relativ stark lokalisering kring större städer vilket kan bero på en rad olika saker. Dels kan det handla om närhet till marknader för försäljning (avsättningsmarknader) men det kan även handla om sektorns behov av att vara nära andra sektorer som exempelvis kunskapsintensiva företagstjänster. Vad det gäller lamm och getter är den sektorn mer utspridd över landets alla kommuner vilket delvis visar möjligheterna för denna typ av produktion i många kommuner. Men det visar kanske främst småskaligheten i denna sektor där många inte bedriver uppfödning av lamm i samma industriella anda som den för fjäderfä.

Fjäderfä Får getterSen har vi Baklavan där honung ofta är en av de viktigaste ingredienserna. Kartan nedan visar hur stor andel av Sveriges alla sysselsatta inom biodling som finns i varje kommun. Det är en stark koncentration till ett fåtal kommuner som har stora andelar av sektorn och där resten av kommunerna enbart har någon procent av Sveriges sysselsatta inom biodling.  Sölvesborg har exempelvis mer än 20 procent av de sysselsatta i Sverige. Den kommun som har näst störst produktion är Skara med nära 4 procent. Båda dessa kommuner kategoriseras som landsbygd.

HonungSå man kan väl sammanfattningsvis säga att landsbygderna levererar mycket även i detta sammanhang. Det finns dock en försvårande omständighet som ligger utanför någons kontroll. Denna omständighet heter midnattssol och ses ofta som en konkurrensfördel ur ett turistperspektiv. I år sammanfaller dock ramadan med dessa årets längsta dagar. Eftersom ramadan innebär fasta från gryning till solnedgång finns det kanske viss konkurrensfördel för de kommunerna med relativt lång tid mellan solens ned- och uppgång. Som vi ser i kartan nedan är varje nyansskillnad från norr till söder en timme extra mellan solnedgång och soluppgång. De gula kommunerna symboliserar midnattssolen och vad jag kan läsa mig till råder det inte fullständig enighet bland muslimer om hur detta ska hanteras. Så vi kan kanske konstatera att det råder lite ”uppförsbacke” iallafall för några av våra mest nordliga landsbygdskommuner vad det gäller den perfekta platsen för ramadan och Eid al-fitr.

Minuter med mörker

 

Lämna en kommentar