Ägarskiften öppnar för nya strategiska idéer.

Lästid: 3-4 minuter
Kategorier: Ägarfrågor
shutterstock_104927198

Familjejordbruket är värt att uppmärksammas skrev Lars Vernersson i ATL förra veckan och betonade att familjeföretagen formar ryggraden i lantbrukssektorn och för livet på landsbygden i allmänhet.

Jag instämmer.

Dessa företag skapar en levande miljö, nya arbetstillfällen samt lokalproducerad mat. Saker som många idag lyfter fram som nyckeln till en hållbar samhällsutveckling. Samtidigt står de många familjejordbruken inför stora utmaningar. En sådan är generations- och ägarskifte. Ungefär 60 % av företagarna inom jord- och skogsbruk är över 60 år. Det ska jämföras med 27 % av företagarna inom tillverkande industri. Ägarskiften är en av de absolut viktigaste frågorna att prioritera den närmaste framtiden. Utan framgångsrika ägarskiften är det svårt att se hur det svenska jordbruket ska lyckas med att nå de ambitiösa mål som har satts upp för framtiden av såväl sektorns egna aktörer som av politikerna.

I mitt arbete med företag och organisationer inom lantbruket ser jag att det finns en medvetenhet om den utmaning som ägarskiften inom familjejordbruken innebär. Dock är mycket av denna medvetenhet fokuserat på att hitta nya lösningar på finansieringsfrågan, dvs. hur ett barn, syskon eller en person utanför familjen rent ekonomiskt ska kunna ta över en dyr och kapitalintensiv verksamhet som ofta har svag lönsamhet. Finansieringen är givetvis en mycket viktig fråga. Men min erfarenhet är att detta tyvärr överskuggar andra mycket viktiga frågor vid ett ägarskifte. I min forskning och mitt arbete med generations- och ägarskiften i familjeföretag i andra branscher ser jag att en minst lika viktig, och ofta viktigare fråga, handlar om företagsledning och affärsutveckling.

Lantbrukssektorns aktiviteter för lösningar på finansieringen vid ägarskiften måste kompletteras med nya initiativ kring företagsledning och affärsutveckling. Ett framgångsrikt ägarskifte handlar inte bara om att lösa det ekonomiska och det juridiska. Det handlar om att de personer som ska ta över företaget är väl förberedda när det gäller ledningsförmåga och idéer kring strategisk affärsutveckling. Utan detta är det svårt att ser hur lönsamheten ska förbättras. Detta kommer dessutom att bli än viktigare i ett framtida lantbruk karakteriserat av stor komplexitet, konkurrens, förändrade konsumtionsmönster och globalisering.

Ett ägarskifte är ett mycket bra tillfälle att skapa förnyelse i företaget och att introducera nya strategiska idéer som bidrar till ökad lönsamhet. Men för att detta ska ske krävs en strukturerad strategisk dialog mellan de nya och de gamla ägarna. Ofta behövs också en insats i form av utbildning, inspirationsseminarier och nya nätverk där erfarenheter kan utbytas och ny kunskap skapas. Som grund för detta krävs ny forskning som fokuserar på lantbrukets speciella utmaningar och unika kännetecken. Denna forskning måste utgå ifrån de behov som upplevs av lantbrukarna själva och vara tillämpad till sin karaktär, d.v.s. utformad för att lösa konkreta problem och inte bara för att skapa nya teoretiska begrepp. Sådan forskning bedrivs bäst i samarbete mellan forskare, företagare och företagarnas organisationer.

 

Mattias Nordqvist

Professor i företagsekonomi och Chef för Center for Family Enterprise and Ownership – CeFEO – Internationella Handelshögskolan i Jönköping.

 

Lämna en kommentar