Är kärnvärden och moral på väg att försvinna?

Lästid: 5-8 minuter
Kategorier: Ägarfrågor, CeFEO, Entreprenör/entreprenörskap, Familjeföretag
shutterstock_264034640

”Arvoden i SHB-sfären klart högre än i familjesfärerna”, kunde vi läsa i Dagens Industri den 23 mars i år. I en intressant och mycket viktig jämförelse mellan arvodena för styrelseordföranden i en rad stora svenska bolag, avslöjar Dagens Industri att de som är ordförande i en företagssfär som saknar en dominerande och aktiv ägare får betydligt högre ersättningar än de som är ordförande i bolag där det finns en sådan ägare. Många är kritiska till de högre ersättningarna och frågar vad som motiverar de stora skillnaderna. Skillnaderna är dock inte förvånande för oss som studerat bolagsstyrning i svenska börsföretag. Att familjestyrda företag, både börsnoterade och helt privata, är generellt mer återhållsamma, långsiktigare och tar hänsyn till en bredare grupp intressenter i sitt värdeskapande är välkänt.

Det finns dessutom färsk forskning som visar att familjestyrda börsföretag skapar högre värde för alla sina aktieägare än de börsföretag som saknar tydliga och aktiva ägare. Det är alltså inte heller så som det ibland hävdas att familjestyrda börsföretag alltid prioriterar ägarfamiljens intressen före de många småägarna. Detta är något som bland annat The Economist, med viss förvåning, också nyligen noterat (Business in the Blood, 1 november, 2014).

I jämförelse med tjänstemannastyrda företagssfärer förvaltar och utvecklar ledarna i familjekontrollerade företagssfärer i större utsträckning sina egna än andras pengar. Detta skapar en naturligare återhållsamhet och försiktighet. Det skapar också en ansvarskänsla och långsiktighet eftersom ledarna är väl medveten om det är de själva eller de yngre familjemedlemmarna som får betala för eventuella snedsteg och felbeslut. Detta leder till en naturlig kontrollmekanism som inte finns på samma sätt i tjänstemannastyrda börsföretag där ledarna inte har en tydlig koppling till företagets skapande och långsiktiga utveckling.

Långsiktighet och ett större engagemang i socialt ansvarstagande för en bredare intressentgrupp är två dimensioner om ofta karakteriserar familjekontrollerade börsföretag. Självklart finns det undantag som t ex kraschen nyligen i Portugals familjeägda bank Banco Espírito Santo. Men både forskning och praktiska erfarenheter visar att familjeföretag är mer genuina i både tal och handling när det gäller att utveckla sina företag på ett långsiktigt hållbart sätt, både ekonomiskt och socialt.

Det har länge varit populärt att i företag och organisationer formulera s.k. kärnvärderingar som ofta är ett antal ord som ska representera vad företaget eller organisationer ska representera och hur medarbetare förväntas agera. Metoden att formulera kärnvärderingar som ett styrverktyg har omhuldats av såväl konsulter som forskare inom management. Idag har nästan alla företag och organisationer någon form av kärnvärderingar.

Jag har många gånger talat med ägare och ledare från framgångsrika svenska familjeföretag som både förvånas och förfasas över händelser som de vi nyligen sett i t ex SCA. Familjeföretag är ofta starkt värderingsdrivna organisationer, där värderingarna inte bara ska vara en pappersprodukt utan styra verksamheten på ett konkret sätt. Ofta är dessa värderingar nära kopplade till ägarfamiljens egna värderingar.

Vad som sällan har diskuterats är dock risken med dessa kärnvärderingar. När det är uppenbart att de inte följs eller att chefer och medarbetare till och med agerar i helt motsatt riktning riskerar organisationen sin trovärdighet gentemot kunder, andra medarbetare och intressenter. Skillnad mellan formella kärnvärderingar och faktiskt handlande har antagligen förekommit alltid men under en tid fanns nog en ärlig tanke att de skulle vara genuina.

Idag ser vi dock en trend att helt gå ifrån detta i organisationer och ibland helt agera tvärtom vad kärnvärderingarna faktiskt säger. Dagens Industris kartläggning av höga arvoden till styrelseordföranden och händelserna i SCA illustrerar detta. På SCAs hemsida står exempelvis att SCA har respekt som en kärnvärdering:

”Att visa respekt är att vara öppen och ärlig och att uppträda med integritet. För att visa respekt krävs att vi funderar över hur våra handlingar kommer att påverka vår omgivning, inom företaget och utanför, nu och i framtiden. Respekt främjar samarbete och gör det lättare för oss att uppnå våra gemensamma mål.”

Många är de som nog skulle hävda att denna uttryckta kärnvärdering inte riktigt är i linje med SCAs hantering av den förtroendekris som företaget och dess ledning idag upplever. Det är problematiskt när ett företags representanter säger formellt att de står för en sak och sedan agerar på ett motsatt sätt. Det kan skapa stor förvirring och irritation. Anställda och kunder tappar inte bara förtroendet, utan också lust och inspiration. Det är viktigt att ledare i företag och organisationer förstår att de är viktiga förebilder i samhället som måste föregå med gott exempel. Detta är oerhört viktigt eftersom ett dynamiskt och starkt näringsliv är en förutsättning för en god ekonomisk och social utveckling i Sverige. Ett långsiktigt och ansvarsfullt ägande innebär också att ta ansvar för sina uttryckta kärnvärderingar.

Även om det självklart finns undantag så visar alltså såväl forskning som praktisk erfarenhet att i familjekontrollerade företag måste ägarna och ledarna att ta ansvar eftersom det är deras pengar, hårda arbete, och rykte som står på spel. Ofta är trovärdighet, långsiktighet och gott rykte de viktigaste resurserna som de har i jämförelse med konkurrenter. Detta leder också till att de inte betalar skyhöga arvoden åt sina ordföranden eller styrelseledamöter. Som tur är lockar de mycket duktiga personer till dessa positioner i alla fall.

 

Lämna en kommentar