Segregation – men Jönköping då? (Del1)

Lästid: 3-5 minuter
Kategorier: Ekonomisk geografi, Segregation
Aerial_view_of_Jönköping_University,_Sweden

I mitt förra blogginlägg fokuserade jag på Linköping, den arbetsmarknadsregion i Sverige där boendesegregationen har ökat som mest sedan 1990. Linköping är även intressant för mig personligen eftersom jag har spenderat ett par år där, framför allt som student på Linköpings Universitet. Även min hemregion Jönköping har sett en relativt stor ökning i segregation de senaste decennierna och även om inte Jönköping sticker ut på samma sätt som Linköping kan jag inte låta bli att titta lite närmare på vad som har hänt här.

2011 var Jönköping den åttonde mest segregerade arbetsmarknadsregionen i Sverige, av totalt 93 regioner (FA72 med delregioner). Jönköpings så kallade olikhetsindex, vilket mäter graden av boendesegregation mellan individer med utländsk respektive inhemsk bakgrund, var då 0,29. Detta innebär att drygt 29 procent av individerna med utländsk bakgrund behövde flytta till ett annat delområde inom regionen för att uppnå samma boendemönster som gruppen med inhemsk bakgrund. 1990 var Jönköping istället Sveriges femtonde mest segregerade region med ett olikhetsindex på drygt 0,21. Jönköping har alltså ökat i segregation både gentemot sig själv och gentemot andra regioner. Figuren nedan visar på utvecklingen av segregationen (mätt som det så kallade olikhetsindexet) över tid i Jönköpings arbetsmarknadsregion, vilken innefattar kommunerna Aneby, Habo, Jönköping, Mullsjö och Vaggeryd.

Skärmavbild 2015-12-09 kl. 11.09.04

Denna utveckling innebär att vi ser en allt större skillnad i vilka områden inom regionen som individer med utländsk respektive inhemsk bakgrund bosätter sig i. Områdena är definierade enligt församlingar (som geografisk yta), enligt den fasta indelning som gällde 99/00 när kyrkan och staten gick skilda vägar. Kartan nedan visar olikhetsindexet för de 45 områdena som ingår i Jönköpings arbetsmarknadsregion. Rödare färg innebär att en större andel av regionens individer med utländsk bakgrund bor i området än andelen av regionens individer med inhemsk bakgrund. Här utmärker sig Huskvarna, Ljungarum och Kristina i mörkrött. Det motsatta gäller för områden i blått, där framförallt Sofia sticker ut i mörkblått. Här bor det alltså en övervägande andel med inhemsk bakgrund. Områden i gul och grön ton har en hyfsat jämn fördelning av de två grupperna, det vill säga segregationen går varken åt det ena eller det andra hållet.

Skärmavbild 2015-12-09 kl. 11.10.06

I tidigare blogginlägg har jag visat på ett negativt samband mellan segregation och sysselsättningsgrad, det vill säga att i områden som har ett högre värde på olikhetsindexet är en mindre andel av befolkningen i arbete. Att detta gäller även för Jönköpings arbetsmarknadsregion återkommer jag till i nästa blogginlägg.

Här kan du läsa del 2.

Övriga bloggposter på temat segregation: 

Ett segregerat Sverige del 1.

Ett segregerat Sverige del 2.

Karlshamn sticker ut i ett allt mer segregerat Sverige.

Segregation och sysselsättning

Toppen (och botten) i segregationsligan. Karlshamn sticker ut.

Linköping – regionen där segregationen ökar mest

Lämna en kommentar