Integration – här är landets bästa och sämsta kommuner

Lästid: 9-15 minuter
Kategorier: Integration, Segregation
shutterstock_341539700

.: Bloggposten är skriven av Charlotta Mellander och Sofia Wixe.

Under 2015 sökte 162 877 personer asyl i Sverige. Det är det högsta antalet någonsin och kan exempelvis jämföras med åren på 90-talet, då cirka 100 000 personer kom till Sverige från forna Jugoslavien. Den stora vågen av flyktingar satte svenska kommuner under stor press och i november beslutades att tillfälliga gränskontroller skulle införas för att minska flyktingströmmen till Sverige.

Initialt var det av naturliga skäl ett stort fokus på praktiska aspekter av själva mottagandet, exempelvis att hitta tak över huvudet för de som anlänt. Men allt eftersom har vi sett ett allt tydligare fokus på integrationsfrågan. Att lyckas med integrationen är ett viktigare mål långsiktigt för samhällsutvecklingen än att kortsiktigt hitta någonstans att bo.

Vi har själva engagerat oss i frågan och lyft upp huruvida mindre kommuner med negativ nettomigration (dvs. platser som krymper) är lämpliga för mottagande i större grad – ett mönster som varit tydligt under processens gång. Även Arena för tillväxt har visat på hur flyktingar tenderar att dras till större städer när de själva har större inflytande på valet av boendeort.

Integrationsfrågan kommer med all sannolikhet att vara i fokus under lång tid framöver. Vi bestämde oss därför att titta närmare på vilka kommuner som faktiskt tycks ha lyckats med integrationen allra bäst under 2013, vilket är det senaste året vi har data för och innan den stora flyktingvågen kom. De faktorer vi mäter för svenska kommuner är följande:

  • Boendesegregation av individer med utländsk bakgrund.
  • Andel förvärvsarbetande bland individer som är födda i ett land utanför Europa.
  • En jämförelse av hur mycket individer som är födda i ett land utanför Europa tjänar i genomsnittlig lön jämfört med hur mycket individer i genomsnitt tjänar om de är födda i Sverige. I denna grupp tar vi bara med individer som faktiskt är förvärvsarbetande.

Vårt sammantagna integrationsindex visar alltså på hur väl svenska kommuner står sig när man väger samman dessa tre faktorer med lika vikt.

Men låt oss börja med de tre delarna. Kartan nedan illustrerar graden av boendesegregation i svenska kommuner:

Segregation

Värdet på segregationen visar hur stor andel av kommunens invånare med utländsk bakgrund som behöver flytta till ett annat område (i det här fallet postnummerområde) inom kommunen för att uppnå samma geografiska fördelning som befolkningen med inhemsk bakgrund. Kartan visar att segregation inte enbart är ett storstadsfenomen. Även om alla tre storstadsregionerna har kommuner med relativt hög grad av segregation, finner vi segregerade kommuner även i mer typiska landsbygdsregioner. Detta visas även av tabellen nedan, vilken listar de tio mest, respektive minst, segregerade kommunerna.

Segregationstabell

I toppen av listan bland de mest segregerade kommunerna hittar vi Gnosjö, känt för sin företagaranda. Därefter kommer Övertorneå, innan Botkyrka – välkänt för en hög grad av utrikes födda. Även Södertälje återfinns på listan. Bland de minst segregerade är Öckerö, Malå, Kiruna och Dals-Ed. Även mer välbärgade Lomma och Vellinge återfinns i toppen av listan bland de minst segregerade kommunerna.

Hur ser då sysselsättningsgraden ut bland individer som är födda i ett land utanför Europa? Kartan nedan visar på läget i svenska kommuner:

Sysselsättningsgrad

I genomsnitt bland svenska kommuner är 44 procent av individer födda i ett land utanför Europa integrerade på arbetsmarknaden. Men skillnaden mellan kommuner är stor. I botten hittar vi Vingåker där enbart 13 procent av denna grupp förvärvsarbetade år 2013, vilket kan jämföras med toppen-kommunen Täby där 70 procent av de som var födda utanför Europa förvärvsarbetade. Stockholm som helhet, och även Göteborg, utmärker sig som platser med relativt hög grad av arbetsmarknadsintegration, något som återspeglas i tabellen nedan. Här presenteras de tio kommuner som har den högsta respektive lägsta graden av integration på arbetsmarknaden för gruppen av individer födda utanför Europa:

Arbetsmarknadsintegrationstabell

Bland de kommuner som ligger i botten när det gäller integration på arbetsmarknaden för individer som är födda i ett land utanför Europa hittar vi en rad mindre orter – inte sällan bruksorter. Förutom Vingåker ligger även Ljusnarsberg, Norsjö, Högsby och Töreboda i botten av listan. Samtliga kommuner på listan över lägsta arbetsmarknadsintegration hade en andel förvärvsarbetande om mindre än 25 procent. Detta kan jämföras med de kommuner som hade högsta arbetsmarknadsintegrationen – ofta kommuner lokaliserade i storstadsregioner – där över 65 procent av de som var födda utanför Europa förvärvsarbetade.

Hur ser det då ut i lönekuvertet för de individer som är födda i ett land utanför Europa om man jämför med de som är födda i Sverige. Kartan nedan visar på denna jämförelse:

Relativ inkomst

Till skillnad från arbetsmarknadsintegrationen ovan visar kartan över relativ löneinkomst att storstadsregionerna faktiskt betalar relativt sämre. Minst skillnad i lön mellan individer födda utanför Europa och inrikes födda finner vi istället i kommuner belägna på landsbygden. Dock samsas flera landsbygdskommuner i norra Sverige med storstadsregionerna i botten av listan, vilket även kan ses av tabellen nedan:

Tabell lön new new

Om vi tittar på samtliga kommuner i Sverige tjänar individer födda i ett land utanför Europa i genomsnitt 80 procent av vad individer födda i Sverige tjänar. Men återigen är skillnaderna stora mellan kommunerna. I Övertorneå som ligger lägst på listan tjänade gruppen enbart 62 procent av vad inrikes födda fick i lön. Det kan jämföras med Älmhult där gruppen av individer födda utanför Europa faktiskt tjänade 1 procent mer än vad inrikes födda fick i lön. På bottenlistan hittar vi främst en rad Norrlands-kommuner blandat med kommuner i Stockholmsregionen. Högst lön hittar vi bland annat i kommuner kring Småland och Östergötland, exempelvis Älmhult, Ödeshög, Mullsjö och Finspång.

Men sammantaget då? Om vi väger ihop samtliga tre faktorer till ett enda index: vilka kommuner kan då ses som bäst respektive sämst på integration? Kartan nedan visar på läget:

Integrationsindex

Ju högre värde på indexet desto bättre har integrationen fungerat i kommunen, i alla fall mätt som våra tre indikatorer – boendesegregation, arbetsmarknadsintegration och relativ löneinkomst. Det innebär att kommuner med röd nyans har lyckats bättre med integrationen medan kommuner med blå nyans har lyckats sämre. Kartan visar att av de kommuner som har lyckats allra bäst återfinns en i vardera storstadsregion, men vi hittar också dessa kommuner i andra delar av landet.

Tittar vi sedan återigen på de kommuner som ligger i topp 10 respektive botten 10 då det gäller integration av samtliga tre faktorer får vi följande lista:

Bäst på integration-tabell

Allra bäst på integration bland svenska kommuner år 2013 var Söderköping. Även om kommunen inte kommer in på någon av de topp 10-listor vi publicerar ovan klarar de sig väldigt bra på samtliga tre delar. Framförallt ligger kommunen högt gällande lönefaktorn. Öckerö ligger på andra plats, vilket delvis är en effekt av den låga segregationen, men kommunen ligger också relativt bra till på arbetsmarknadsintegration och lön. Vallentuna är den Stockholmskommun som ligger högst upp på listan. Här är det främst arbetsmarknadsintegrationen som driver den höga rankingen, men även i detta fall ligger kommunen relativt bra till på övriga två faktorer. Mullsjö, Gnesta, Staffanstorp, Lerum, Hammarö och Håbo rundar av topp 10-listan.

I toppen av listan för kommunerna med sämst integration ligger Töreboda. Töreboda ligger lågt när det gäller arbetsmarknadsintegration och även hur mycket förvärvsarbetande som är födda utanför Europa tjänar jämfört med inrikes födda. Segregationen ser något bättre ut, men fortfarande är kommunen bland de 25 procent som ligger sämst till. Boxholm som ligger på plats 2 har ett liknande mönster, medan Övertorneås tredjeplacering i högre grad är en effekt av låg lön och hög grad av segregation. Landskrona ligger på 4:e plats, en kommun med en relativt hög grad utrikes födda. Bjurholm, Storfors, Trollhättan, Kristianstad och Vilhelmina rundar av listan över de kommuner som var sämst på integration.

Men vad hänger integrationen ihop med? Är det så att vissa socio-ekonomiska faktorer hos kommuner kan relateras till graden av integration? För att titta närmare på detta genomför vi en korrelationsanalys. Det är viktigt att komma ihåg att en korrelationsanalys aldrig testar vad som orsakar vad, utan enbart testar huruvida två faktorer har ett statistiskt säkerställt samband med varandra.

I vår analys finner vi att kommuner som lyckats bättre med sin integration kännetecknas av följande (med korrelationskoefficienterna inom parentes):

  • De hade en högre grad förvärvsarbetande generellt (0.493) och en lägre arbetslöshet (-0.549)
  • De hade en lägre andel utrikes födda sedan tidigare (-0.247)
  • De hade högre inkomster (0,371), lägre sjukskrivningstal (-0,342) och en högre andel högutbildade (0,264)
  • Arbetsmarknaden var också starkare. Under de senaste fem åren hade de haft en starkare tillväxt av nya jobb (0,305), däremot varken mer eller mindre nyföretagande.
  • Kommunerna hade också haft en positiv nettomigration under de senaste fem åren (0,267). Däremot var det varken kommuner med fler eller färre invånare.
  • Kommunalskatten var också lägre i dessa kommuner (-0,210).
  • Eleverna som gick ut 9:an i dessa kommuner gick också ut med ett högre genomsnittligt meritvärde (0,305).

Dessa siffror indikerar att det faktiskt inte är någon slump hur pass väl kommuner integrerar de individer som kommer till vårt land. Tvärtom ser vi klart förbättrade förutsättningar i kommuner som framförallt har en stark arbetsmarknad. Detta är något vi behöver dra lärdom av nu när vi står inför landets kanske största integrationsutmaning genom alla tider. Om detta lyckas väl kan utmaningen mycket väl komma att generera goda framtida resultat. Men om man inte tar den på allvar och förstår under vilka förutsättningar integrationsarbetet har störst möjlighet att lyckas står vi inför stora kostnader framöver – ekonomiskt såväl som socialt.

Vill du ha mer information om din kommun?
Kontakta: Emil Danielsson

Lämna en kommentar

  • Johan Ekman

    Wow vad intressant!

    Vi gjorde en genomgång av flyktingmottagande för ett par år sedan. Av intresse kikade vi på olika variabler för att se vilka samband som fanns i förhållande till mottagna flyktingar. Vi hittade starkast samband mellan arbetslöshet samt partistyre i en kommun och mottagande av flyktingar över tid: http://pejl.svt.se/val2014/flyktingmottagande/

    Några reflektioner med det i åtanke:

    Det vore intressant att se en scatter plot med ert intergrationsindex på ena axeln och antal mottagna utrikesfödda (eller flyktingar om man vill använda Migrationsverkets siffror) i kommunen de senaste 8 åren (per 1000 inv). Att då kunna kontrollera hur väl en kommuns förmåga att integrera utrikesfödda beror på dess erfarenhet av integration. Om ni dessutom använder Migrationsverkets siffror på kommunmottagna så sorterar ni ut asylinvandring från övriga utrikesfödda. Det är till exempel väl belagt att Vallentuna har tagit emot väldigt få flyktingar de senaste åren.

    Vänligen,
    Johan Ekman
    Researcher SVT Nyheter

    • Charlotta M

      Hej!

      Tack för bra feedback!

      Maila gärna oss på emil.danielsson@ju.se om du vill ta del av siffror eller ev. ha en scatter plot. En snabb reflektion är att många flyktingar som kommit hit under de senaste 8 åren med stor sannolikhet nu bor i en annan kommun, detta har exempelvis Arena för tillväxt visat (vi länkar till den ovan). Så det kan ev. vara bättre att titta på ett kortare tidsspann som 2-3 år före för att bättre fånga effekten. Vi har däremot korrelerat mot andelen utrikesfödda i kommunen. Sambandet är signifikant (-0.25 ungefär) men samtidigt svagare än korrelationerna för arbetsmarknadsvariablerna ovan.