Är det viktigt att studera lycka?

Lästid: 6-9 minuter
Kategorier: Integration, Lycka, The PhD Blog
shutterstock_450844810

Om vi anser att lycka och livstillfredsställelse är viktigt, såväl för individer som för samhällets funktion, så är det självklart viktigt att studera lycka och vad som gör människor nöjda med sina liv. Jag ska i några blogginlägg framöver diskutera min studie på livstillfredställelse. Jag är alltså en av dem som anser att livstillfredsställe är så pass viktigt för samhället att det motiverar nationalekonomer att ansluta sig till gänget av statsvetare, beteendevetare och psykologer för att undersöka fenomenet. I detta och nästa blogginlägg kommer jag att beskriva bakgrunden till min lyckostudie och visa några deskriptiva resultat och samband. I senare inlägg kommer jag att diskutera olika faktorer som är relaterade till hur nöjda individer är med sina liv.

Ett första steg i att besvara frågan om lycka/livstillfredställelse är viktigt för samhället och individer är att fråga dem just detta. I en enkätundersökning genomförd av SOM-institutet 2011 svarade 94,8 procent av respondenterna att lycka är antingen ganska eller mycket viktigt för dem. I enkätundersökningen ställdes följande fråga: Hur viktigt är lycka för dig? och i figuren nedan är svarsfördelningen illustrerad. 64,2 procent svarade att lycka är mycket viktigt, 30,6 procent att lycka är ganska viktigt och 4,5 procent att lycka är varken viktigt eller oviktigt. Färre än 1 procent av deltagarna svarade att lycka är ganska- eller mycket oviktigt för dem. Utifrån dessa siffror kan slutsatsen dras att lycka är viktigt för individen.

Skärmavbild 2017-01-31 kl. 15.27.53

  • Denna slutsats motiverar lyckoforskning av etiska skäl. Men varför ska nationalekonomer sysselsätta sig med detta? I och med människans syn på lycka och livstillfredställelse så är en av de mest självklara anledningarna att studera dessa fenomen från ett nationalekonomiskt perspektiv, att det kan hjälpa oss att förstå människors ekonomiska beteenden och drivkrafter. Strävan efter lycka är sannolikt en av människans fundamentala drivkrafter. Att förstå vad som gör människor lyckliga och tillfredsställda (eller vad de tror gör dem lyckliga och tillfredsställda) kan alltså hjälpa oss en bit på vägen för att förstå mönster i samhället som helhet.

Senare forskning har också visat att lyckliga individer inte bara är lyckligare – de bidrar även till att skapa ett bättre samhälle. Egentligen går idén om att lycka är viktigt för ett samhälle långt tillbaka, redan Platon och Aristoteles med flera betonade vikten av lycka för ett samhälle i deras skrifter. Men det tog tid innan forskningen hann ikapp och visade att dessa tidiga filosofer hade rätt i att lycka och livstillfredsställelse kommer med tydliga fördelar för samhället som helhet. Forskning har exempelvis visat att:

  • Lyckligare människor tenderar att vara mer produktiva/effektiva på sina jobb.
    • En experimentell studie visar att individer som genom att ha visats positiva filmklipp inducerats att känna sig lyckliga, var 11 procent mer produktiva än individer som visats neutrala filmklipp (i utförandet av vanliga arbetsuppgifter under betalda förhållanden).
    • En annan studie visar att högre medarbetarnöjdhet är förknippat med högre avkastning hos företag i länder med hög flexibilitet på arbetsmarknaden.
  • Lyckliga människor är mer ekonomiskt ansvarstagande – sparar mer och har bättre kontroll över sin ekonomiska situation. De tar också längre tid på sig att fatta viktiga beslut och förväntar sig en längre livstid, varför de planerar för och tänker mer på framtiden.
  • Människor som är mer tillfredsställda med livet är mindre benägna att förlora sina jobb. Arbetslösa individer som är lyckligare är mer benägna att bli kallade till en andra intervju och få en anställning snabbare än ”olyckligare” arbetslösa individer.
  • Lyckonivåer i tonåren påverkar uppnådd livssituation i vuxen ålder. En studie fann positiva affekter i tonårens slut att förutspå resultat som ekonomiskt oberoende och uppnådda yrkesmål åtta år senare.

Det har också bedrivits en hel del forskning på sambandet mellan lycka och hälsa. Såväl longitudinell-, tvärsnitts- som experimentell forskning visar att lyckligare individer har bättre hälsa och immunförsvar

Några exempel:

  • Positivt mående ger ökad energi, optimism samt förmåga och ansträngningar att besegra sjukdom och har dessutom visats kunna höja individers smärtgräns.
  • Lyckliga individer spenderar mer tid på hälsofrämjande aktiviteter; motionerar mer samt engagerar sig mer i aktiva fritidsaktiviteter. Lyckliga individer är också mindre benägna att engagera sig i skadliga och ohälsosamma beteenden som att röka, missbruka alkohol och droger, och äta ohälsosamt.
  • Longitudinella studier har också visat att lycka och bättre mående ger minskad risk för stroke, hjärt-kärlsjukdom (t.ex hjärtinfarkt och kärlkramp) och snabbare tillfrisknad efter hjärtoperation.
  • Även experimentella studier visar på samband mellan lycka och hälsa. Ett exempel är en studie där friska frivilliga försökspersoner exponerades för ett rhinovirus. Individer som i högre utsträckning rapporterade att de upplevde positiva känslor i olika sammanhang var mer motståndskraftiga mot viruset och mindre benägna att utveckla en förkylning.

Högre nationell livstillfredsställelse resulterar dessutom i ”bättre” medborgare i den bemärkelsen att nöjdare individer:

  • bryr sig mer om sina medmänniskor,
  • bidrar mer till samhället genom exempelvis välgörenhetsarbete,
  • är mindre benägna att begå brott och har mer respekt för lagar och regler, samt
  • deltar i demokratiska val i större utsträckning än mindre lyckliga individer.

Listan kan sannolikt göras ännu längre, men oavsett så motiverar den i allra högsta grad lyckoforskning av samhälleliga skäl!

 

jonnarickardssonJonna Rickardsson
Doktorand
Nationalekonomi , Internationella Handelshögskolan

 

Lämna en kommentar