Lycka och inkomst, samt lycka och relativ inkomst

Lästid: 7-12 minuter
Kategorier: Ekonomisk geografi
shutterstock_133463087

Hur ser lycka-inkomst relationen ut? Är rikare människor lyckligare människor? I och med att utvecklingsländer blir rikare – den absoluta fattigdomen minskar, fler människor får utbilda sig, fler människor får säkrare och högre inkomster, människor får bättre hälsa, och medellivslängden ökar etc. – så blir också dessa länders befolkning i regel mer tillfreds med livet. Ekonomisk tillväxt har länge varit och är ett mycket viktigt medel för länder att öka sin välfärd. Men relationen mellan ekonomisk tillväxttakt och hur nöjda invånarna är med sina liv är inte lika tydlig när ett land väl uppnått en hög ekonomisk standard – länder i västvärlden. På senare år har därför forskare ifrågasatt idén ​​att ekonomisk tillväxt alltid leder till ökat välbefinnande hos samhällsinvånarna. Den här diskussionen har bland annat kretsat kring de ökande inkomstskillnaderna som har uppkommit delvis som en följd av snabb teknisk utveckling och ekonomisk tillväxt. I tidigare blogginlägg nämndes att det i USA, där inkomstskillnaderna är relativt höga, inte har skett någon anmärkningsvärd ökning i nationell lycka under cirka 30 år även om realinkomst per capita ökat mycket under denna period. En förklaring till att ekonomisk tillväxt inte nödvändigtvis leder till ökad nationell livstillfredsställelse är att individer delvis baserar sina utvärderingar av livstillfredsställelse på relativ position och sociala jämförelser med andra människor och inte tvunget på absoluta inkomster och förmögenheter.

Tillsammans med professor Charlotta Mellander har jag testat om individer med högre absoluta och relativa hushållsinkomster i högre utsträckning är nöjdare med livet än individer med lägre hushållsinkomster. Absolut inkomst är individens årliga hushållsinkomst och relativ inkomst är individens hushållsinkomst relativt till medianinkomsten av en referensgrupp. Vi har testat två relativa inkomstvariabler på två olika geografiska nivåer. Den första relativa inkomstvariabeln definierar vi som en individs hushållsinkomst relativt till medianhushållsinkomsten i individens postnummer, och den andra som en individs hushållsinkomst relativt till medianhushållsinkomsten i individens kommun.

Vi finner att en högre absolut inkomst ökar sannolikheten att en individ är nöjdare med sitt liv i Sverige.  I tidigare bloggpost såg vi också att den genomsnittliga lyckan har ökat i Sverige de senaste 20 åren, under vilken period den genomsnittliga svenska invånaren har fått det bättre ställt ekonomiskt. Vi finner också att en högre relativ inkomst ökar sannolikheten att individen är nöjdare med sitt liv. Alltså, både att ha högre inkomst, såväl som att ha en högre inkomstposition i relation till sina grannar, ökar sannolikheten för högre lyckonivåer. Vi kan därför dra slutsatsen att ekonomisk tillväxt kan höja den nationella lyckonivån i Sverige, samtidigt som att höga och växande inkomstskillnader kan resultera i minskad nationell livstillfredställelse eftersom att människor sannolikt baserar sina tankar och känslor om sin egen situation på sociala jämförelser med andra. Politiska åtgärder som syftar att öka den ekonomiska tillväxttakten utan att accelerera de växande ojämlikheterna för mycket kan därför vara av stort värde för invånarnas livstillfredsställelse. Vår artikel är publicerad som ett working paper och kan nås här för den som är mer intresserad.

Nedan redovisas deskriptiva resultat på relationen mellan lycka och absolut- samt relativ inkomst. Viktigt att poängtera här är att när vi endast undersöker datan deskriptivt (som nedan) så fångar vi upp andra effekter som sannerligen korrelerar med såväl  inkomstnivå som med hur nöjd man är med livet. Alltså är deskriptiva analyser som nedan inte tillräckliga för att diskutera hur inkomst-lycka relationen ser ut, då dessa fångar upp även andra variabler som här inte kontrolleras för. Vi ser dock att de samband vi finner i de deskriptiva analyserna nedan stämmer överens med de samband vi finner i våra mer avancerade analyser där vi kontrollerar för andra effekter på nöjdhet – i vår artikel länkad ovan.

Den data som används såväl i vår artikel som nedan är densamma som i tidigare bloggposter; enkätdata från SOM-institutet i Göteborg och registerdata från SCB, här för år 2009 – 2011. Baserat på SOM-institutets enkätfråga ”Hur nöjd är du på det hela taget med det liv du lever?” har jag tagit fram genomsnittliga nöjdhetsvärden uppdelat på inkomstnivå. De individuella svaren kan ta an värden från 1, Inte alls nöjd till 4, Mycket nöjd.

I Tabell 1 presenteras genomsnittliga nöjdhetsvärden uppdelade på absoluta inkomstgrupper (årlig hushållsinkomst). Vi ser en tydlig och statistisk signifikant positiv relation mellan genomsnittlig nöjdhet och inkomstnivå. Den genomsnittliga lyckonivån ökar för varje inkomstgrupp. För individer vars hushåll tjänar 100 000 eller mindre per år är den genomsnittliga lyckonivån 3,03, medan den för individer i den högsta inkomstgruppen (900 000 kr eller mer) är 3,49. (Notera: att ha en högre absolut inkomst innebär också att man (åtminstone) har en någorlunda hög relativ inkomst (på en kommunal nivå). Alltså fångas olika effekter upp i dessa deskriptiva analyser. Vi diskuterar och kontrollerar för detta i våra mer avancerade metoder i vår artikel.)

Tabell 1.Genomsnittlig nöjdhet och absolut inkomst

Årlig hushållsinkomst Genomsnittlig nöjdhet med livet Antal svaranden
100 000 kr eller mindre 3,03 464
100 000 – 200 000 kr 3,12 1058
200 000 – 300 000 kr 3,19 1491
300 000 – 400 000 kr 3,25 1604
400 000 – 500 000 kr 3,31 1258
500 000 – 600 000 kr 3,33 1219
600 000 – 700 000 kr 3,39 972
700 000 – 800 000 kr 3,42 636
900 000 kr eller mer 3,49 967

 

I Tabell 2 nedan ser vi att individer som har lägre hushållsinkomst relativt till sina grannar (i samma postnummer) i genomsnitt är mindre nöjda med sina liv än individer som ligger på samma nivå som sina grannar eller har en högre inkomst. Skillnaderna är statistiskt signifikanta. Det är alltså inte bara egen inkomst som är relaterad till hur nöjd man är med livet utan också andras inkomst!

Tabell 2. Genomsnittlig nöjdhet och relativ inkomst på postnummernivå

Inkomstnivå relativt till genomsnittet i postnumret Genomsnittlig nöjdhet
Lägre

3,19

Samma nivå

3,25

Högre

3,33

 

Vi ser liknande resultat som ovan när vi tittar på nöjdhet och relativ inkomst på kommunnivå i Tabell 3. Även här är skillnaderna grupperna emellan statistiskt signifikanta. Individer som ligger lägre i hushållsinkomst än genomsnittet i kommunen är i genomsnitt mindre nöjda med sina liv i jämförelse med individer som har närliggande eller högre inkomster än genomsnittet. (Notera: att ha en högre inkomst än genomsnittet i kommunen innebär också att man (åtminstone) har en något högre absolut inkomst. Alltså fångas olika effekter upp i dessa deskriptiva analyser. Vi diskuterar och kontrollerar för detta i våra mer avancerade metoder i vår artikel.)

Tabell 3. Genomsnittlig nöjdhet och relativ inkomst på kommunnivå

Inkomstnivå relativt till genomsnittet i kommunen Genomsnittlig nöjdhet
Lägre

3,15

Samma nivå

3,26

Högre

3,34

 

 

 

jonnarickardsson Jonna Rickardsson
Doktorand
Nationalekonomi , Internationella Handelshögskolan

 

Lämna en kommentar