Här skiljer sig lönen som mest mellan hög- och lågutbildade

Lästid: 4-7 minuter
Kategorier: Ekonomisk geografi, Segregation

Hur mycket skiljer det i lön mellan någon med universitetsexamen jämfört med någon med lägre utbildning? Det frågade sig tidskriften The Economist i veckan. För gruppen i åldern 25-34 år är skillnaden idag 70 procent vilket kan jämföras med hur läget var i början av 70-talet då motsvarande siffra var 22 procent. I USA har alltså skillnaderna ökat över tiden.

Inspirerad av denna kartläggning ville jag se hur det ser ut i Sverige idag men istället jämföra mellan kommuner. Baserat på data från SCB valdes gruppen 20-65 år (dvs. den svenska arbetskraften) ut. Sedan delade jag upp den i två grupper: de som hade en universitetsexamen baserat på en utbildning som varat i minst tre år (här kallad högutbildade) och de som hade en utbildning som var kortare än detta (här kallad lågutbildade). Det genomsnittliga värdet i svenska kommuner var 25,87 procent, dvs. högutbildade hade en genomsnittlig lön som var 25,87 procent högre än lågutbildade. Intressant är att denna skillnad minskat väsentligt över de två senaste decennierna. År 1990 var skillnaden i genomsnitt 59,35 procent, vilket kan vara en spegling av att väsentligt färre då hade en högre utbildning och att den möjligen var relativt mer värd på grund av detta.

Men tillbaka till nuläget – i vilka kommuner tjänar högutbildade väsentligt mycket mer än lågutbildade och i vilka kommuner är mönstret tvärtom? På kartan nedan ser vi skillnaderna i svenska kommuner. Genomsnittslönen är baserad på var individerna jobbar och inte på var de bor.

Karta

Som lägst är skillnaden i genomsnittlig lön mellan hög- och lågutbildade 7,39 procent och som högst 52,39. Tabellen nedan visar de kommuner som betalar mest för en hög utbildning relativt en lägre utbildning och tvärtom:

Tabell

Minst skillnad är det i Norsjö och Uppvidinge där skillnaden i lön mellan de båda grupperna är lägre än 8 procent. Lessebo, Vaggeryd och Nordmaling har en skillnad på under 10 procent. Därefter hittar vi Alvesta, Bromölla, Olofström och Kiruna. I dessa kommuner så är skillnaden i lön mellan hög- och lågutbildade alltså som lägst. I andra ändan av skalan hittar vi Stockholm där högutbildade tjänar mer än 52 procent mer än lågutbildade. Det gör man även i Perstorp. I Sandviken tjänar högavlönade över 50 procent mer, medan Lund, Mölndal, Södertälje och Båstad betalar högutbildade över 45 procent mer än lågutbildade. Även Karlstad, Enköping och Älvdalen återfinns på topp 10-listan.

Om vi tittar på den genomsnittliga lönenivån så ser vi att lågutbildade tjänar mer i ungefär samma kommuner som högutbildade tjänar mer:

Figur 1

 Men när vi jämför lönenivåerna för lågutbildade och skillnaderna i lön mellan de två grupperna så är det inte så att gapet varken ökar eller minskar i kommuner där lågutbildade tjänar mer i genomsnitt:

Figur 2

Här finns det inget signifikant samband alls. Så ser det dock inte ut om vi tittar på sambandet mellan genomsnittslönen för högutbildade och gapet mellan de två grupperna:

Figur 3

Här hittar vi ett väldigt tydligt samband. Med andra ord så är det så att lönegapet mellan låg- och högutbildade är som störst i kommuner där högutbildade tjänar mer. Detta är delvis en följd av att den genomsnittliga lönestrukturen är mer kompakt för lågutbildade än för högutbildade. Högutbildade har helt enkelt relativt mer att tjäna på att jobba i vissa kommuner jämfört med lågutbildade. Och även om lågutbildade tjänar relativt sett mer i samma kommuner så är inte den relativa löneökningen tillräckligt stor för att äta upp gapet till de högutbildade.

Denna skillnad gör troligen att en relativt högre andel högutbildade kan välja att bo i en av dessa ”välbetalande” kommuner, medan lågutbildade som arbetar här kommer ha det betydligt svårare att köpa en bostad i samma kommun och med större sannolikhet kommer att få pendla längre till jobbet. För trots att de lågutbildade tjänar mer i dessa kommuner än vad lågutbildade gör i andra kommuner, så räcker pengarna troligen till mindre än om de valt att jobba i en av kommunerna som vi hittar till vänster i tabellen ovan. Samtidigt är detta troligen kommuner som någon med en högre utbildning bör undvika att jobba i om man vill få utdelning på utbildningsinvesteringen.

Lämna en kommentar