Bilen i svenska kommuner (del 3)

Lästid: 3-4 minuter
Kategorier: Ekonomisk geografi

Jag har i två bloggposter tittat lite närmare på bilägandet i svenska kommuner och framförallt då tittat på samband mellan å ena sidan befolkningstäthet och tätortsgrad, och å andra sidan antal bilar per invånare. Klart är att bilägandet ökar i takt med att befolkningen bor mer glest av naturliga orsaker.

Men antalet bilar per invånare kan också relateras till andra socio-ekonomiska faktorer. Jag gör därför en korrelationsanalys för att se om det finns något statistiskt samband. Det är viktigt att komma ihåg att en korrelationsanalys aldrig testar några orsakssamband (dvs. vad som orsakar vad) utan enbart tittar på ett ömsesidigt samband mellan två variabler. Det kan också vara så att variabler egentligen fångar upp något annat än det som mäts.

Med det sagt tittar vi på vad som kännetecknar kommuner med fler antal bilar per invånare. Detta kommuner har exempelvis:

  • lägre inkomst
  • lägre andel högutbildade
  • tappat sin befolkning över tid
  • har en lägre andel förvärvsarbetande
  • lägre tillgång till jobb
  • lägre huspriser
  • högre ohälsotal

Det rör sig alltså om kommuner som har stora strukturella utmaningar rent generellt där man också äger fler bilar per invånare. Frågan om höjda bensinpriser kan därför kanske ses som ”droppen” som får bägaren att rinna över, i en tid då utmaningarna ändå är så stora.

Ser vi hur kommuner med fler bilar per invånare röstade i senaste valet till riksdagen så hittar vi följande samband:

  • en högre andel av rösterna gick till Sverigedemokraterna (korrelation 0,473) eller till Socialdemokraterna (0,325).
  • en lägre andel till Miljöpartiet (-0,607), Liberalerna (-0,537), Moderaterna (-0,403) eller till Vänsterpartiet (-0,242).
  • Däremot saknades det en statistisk relation till andelen röster som gick till Centern eller till Kristdemokraterna.

Om vi istället tittar på hur partierna ökade/minskade sin andel sedan valet 2014 i de kommuner som hade ett högre antal bilar per invånare så gick det enligt följande:

  • Socialdemokraterna (-0,519), Centerpartiet (-0,448) och Vänsterpartiet (-0,379) tappade.
  • Miljöpartiet (0,527), Moderaterna (0,401), Kristdemokraterna (0,276) och Sverigedemokraterna (0,210) gick framåt.
  • Förändringen för Liberalerna var insignifikant relaterad till antalet bilar per invånare i kommunen.

Det finns med all sannolikhet en rad regionala strukturer som hänger ihop med individers bilåkande och bilägande. Men att frågan är viktig på en rad platser i landet vittnar just Bensinupproret 2.0 om.

Och även om lägre bensinpriser inte löser lands- och glesbygdens utmaningar så har frågan blivit symboliskt viktig på många platser i landet. Kanske för viktig för att ignorera på sikt?

Lämna en kommentar