COVID-19 och befolkningsstorlek per 5 april

Lästid: 3-4 minuter
Kategorier: Covid-19, Ekonomisk geografi, Okategoriserade

Att titta på statistiken på söndagen känns alltid lite hoppfullt för hittills ger den alltid intrycket av att saker och ting inte eskalerat. Å andra sidan har vi också sett att måndagen ofta levererar siffror som inte kommit med i söndagens rapportering. Med det sagt, hur ser det ut på regionnivå hittills om vi ser till antal avlidna per invånare?

Sörmland och Stockholm har nu passerat 1 avliden per 10 000 invånare och ligger fortfarande i toppen av listan. Dalarna ligger på drygt 0,5 avlidna per 10 000 invånare. Jönköping och Halland ligger på siffror över 0,3. Fyra regioner har ännu inga rapporterade avlidna: Gotland, Jämtland Härjedalen, Kronoberg och Västerbotten.

Men hur har utvecklingen egentligen sett ut på regionbasis om man tar hänsyn till antalet invånare? Jag började att göra den första kartan den 26 mars och den såg ut enligt följande:

Indelningen av kategorier (dvs. de färger man ser i kartan) baserades på så kallade ”natural breaks”. Det innebär att man sorterar in regionerna i ett slags naturliga grupper beroende på vilket värde de uppvisar (och som skapar ett relativt stort avstånd till övriga grupper). Sedan har jag behållit dessa indelningar och gjort nya kartor allt eftersom siffrorna från regionerna har uppdaterats för att se hur motsvarande värden från 26 mars nu råder i andra delar av landet.

Så här har utvecklingen sett ut hittills:

De områden som stod ut allra mest den 26 mars har nu alltså en rad regioner som nu uppvisar liknande siffror. Antalet vita områden (dvs. utan några eller med ytterst få dödsfall) har minskat med tiden.

Fortfarande hittar jag inga signifikanta samband mellan dödsfall per invånare och befolkningsstorlek, befolkningsdensitet eller andelen av befolkningen som bor i en tätort. Men den här perioden är som sagt långt från över och det verkliga facit lär inte visas förrän vi är ute på andra sidan.

Lämna en kommentar