Hur har det offentliga innovationssystemet mött Covid-19?

Lästid: 7-12 minuter
Kategorier: Covid-19

Del 1: Snabbhet

Samhällsutmaningar kan komma plötsligt. För stora delar av näringslivet har det nya coronavirusets spridning inneburit att verksamheternas förutsättningar ändrats betydligt. Många företag har fått stora utmaningar när intäkterna har sjunkit och framtiden är svårbedömd.

Med de akuta behov som uppstått i många företag, finns det skäl att ställa sig frågan hur det offentliga innovationssystemet har bemött krisen. Utifrån tidigare forskning och andra analyser som gjorts, har vi tagit en inledande titt på några grundläggande frågor:

  • Vilka åtgärder gentemot näringslivet har det offentligfinansierade innovationsstödjande systemet vidtagit i krisen?
  • Hur snabbt har insatserna genomförts?
  • Hur varierar insatserna mellan regioner och mellan olika typer av organisationer?

I det här inlägget fokuserar vi på de två första punkterna, medan ett kommande inlägg tar en titt på den tredje frågeställningen.

Liksom vården och omsorgen är det offentliga systemet för innovationsstöd att betrakta som decentraliserat. Mycket av ansvaret för tillväxtfrågorna ligger hos regionerna. Det finns vidare ett stort antal offentligfinansierade aktörer med främsta uppgift att främja innovation och företagsutveckling som i de allra flesta fall agerar och finansieras regionalt och lokalt. Dessutom fördelas merparten av de europeiska strukturfondsmedlen regionalt. På statlig nivå finns framförallt några betydelsefulla finansiärer, exempelvis Vinnova, samt organisationsliknande program, som de strategiska innovationsprogrammen (SIP). Även lärosätena är statliga men tar ur ett innovationsperspektiv huvudsakligen en lokal och regional roll.

Fokus ligger i den här studien på följande typer av insatser, som i samtliga fall avser nya initiativ i syfte att stödja näringslivet i coronakrisen:

  • FoI-program: Nytt eller uppskalat program eller programliknande insats som avser forskning eller innovation. Enskilda projekt har inte inkluderats.
  • Utbildningsprogram eller motsvarande: Nytt program eller programliknande insats där deltagarna medverkar vid flera tillfällen och som avser utbildning eller annan kompetensutveckling.
  • Utbildningsprojekt eller motsvarande: Nytt projekt eller annan insats där deltagarna medverkar vid ett enstaka tillfälle och som avser utbildning eller annan kompetensutveckling.
  • Särskild rådgivning: Ny insats där företrädare för näringslivet får enskild rådgivning
  • Bidrag, annan subvention eller riskkapital: Ny insats som innebär att näringslivet kan erhålla ekonomiska subventioner eller extra kapitaltillskott

Kartläggningen har gjorts genom att gå igenom 171 offentligfinansierade forsknings- och innovationsstödjande organisationers hemsidor och sammanställa och klassificera de insatser som presenterats där under perioden februari till mitten av juni 2020, se Tabell 1.[1] Totalt 57 av dem (33%) har gjort en eller flera av de fem insatsertyper som analyseras i det här fallet. Praktiskt taget alla regioner har gjort någon insats. Bland de mer specialiserade aktörerna i innovationssystemet har en betydligt lägre andel gjort det, exempelvis en tredjedel av teknikparkerna och inkubatorerna och bara två innovationskontor och ett strategiskt innovationsprogram.[2] En handfull ytterligare teknikparker och inkubatorer indikerar dock att de har tagit koordinerande roller lokalt eller regionalt, en potentiellt viktig roll som inte ingår i kartläggningen i det här skedet eftersom den är svår att verifiera.

Tabell 1: Kartlagda organisationer

OrganisationskategoriAntal kartlagda organisationerAntal som har gjort insatsAndel som har gjort insats
Nationell FoI-finansiär11218%
Staten, ej FoI-finansiär9778%
Region212095%
Teknikpark/inkubator612033%
Lärosäte38718%
Forskningsinstitut11100%
Innovationskontor12217%
Strategiskt innovationsprog.1716%
Övriga11100%
 1715733%

Figur 1 visar insatser per typ av organisation. Regionerna står nästan hälften av de totalt 116 insatser som gjorts. Deras insatser handlar ofta om omställningscheckar på 25–100 kSEK som i de flesta fall riktas till särskilt utsatta branscher, eller företagsjourer där regionernas näringslivsavdelningar, inte sällan tillsammans med anställda på Nyföretagarcentrum, Coompanion eller inhyrda enmanskonsulter, erbjuder specifik rådgivning kopplad till krisen. Teknikparker och inkubatorer ingår i några fall i företagsjourerna (som också förekommer på kommunal nivå) men deras rådgivande insatser är i de flesta fall mer fristående initiativ. Det förekommer också att de anordnar insatser inom utbildning eller kompetensutveckling, från webinarier till kurser av programliknande karaktär. Lärosätenas insatser handlar i de flesta fall om nya, kortare utbildningar eller om att forskare erbjuder rådgivning. Det är i tolkningen av figuren viktigt att ha i åtanke att vissa insatser väger tyngre än andra. Exempelvis är flertalet statliga insatser mycket betydelsefulla, som Almis brygglån och det statliga tillskottet på 400 MSEK till Almi Invest, medan andra listade insatser berör betydligt färre företag.

Figur 1: Insatser per organisationskategori

Forskningen visar att snabbheten i igångsättandet av insatser är betydelsefull. Figur 2 visar när respektive insats har offentliggjorts. I de flesta fall påbörjades insatsens genomförande mer eller mindre omedelbart därefter. I insatser som rör fördelning av projektmedel och ambitiösa utbildningsprogram finns det dock en (förvisso kraftigt varierande) fördröjning till dess insatserna kommer företagen till nytta, eftersom de oftast kräver tid för skrivande av ansökningar och för urval inför beviljning. Det tog ungefär två veckor från att allmän smittspridning konstaterades den 10 mars till dess innovationssystemet började respondera på allvar. Fram till början av maj skedde därefter en betydande mobilisering, varefter takten avtog. Rådgivningen var generellt på plats något tidigare än bidragen och utbildningsprogrammen. Hälften av rådgivningen var offentliggjord och mer eller mindre igång den 27 mars. Tio dagar senare var flertalet bidragsinsatser lanserade, och ytterligare en vecka därefter hälften av utbildningsprogrammen.

Figur 2
: Tidpunkt för offentliggörande av insats

Resultaten tyder på att responsen som helhet var rask, vilket är positivt. Frågan är, såg den ungefär likadan ut i hela landet, eller skilde den sig (mycket) åt mellan olika regioner? I ett kommande blogginlägg ska vi undersöka den saken närmare.


[1] Utfallet ska tolkas något försiktigt, eftersom det kan förekomma insatser som enbart kommunicerats på andra sätt, exempelvis per e-post eller i sociala medier. Eftersom fokus legat på större insatser som i regel riktats både till organisationernas tidigare och nya målgrupper är dock bedömningen att det stora flertalet insatser fångas i kartläggningen. I tillägg har relativt många organisationer gjort andra insatser som berör näringslivet, exempelvis sammanställa listor på offentliga insatser gentemot företag eller påminna företag att de gärna får kontakta organisationen ifråga för tips och råd.

[2] De nationella FoI-finansiärerna avser statliga FoI-finansiärer samt offentliga forskningsstiftelser. Teknikparker och inkubatorer har operationaliserats som medlemmarna i Swedish Incubators & Science Parks (SISP). Kategorin Lärosäte inkluderar inte innovationskontor. Almi och Almi Invest har här förts på ”Staten, ej FoI-finansiär” men är också regionala aktörer.

Tobias Fridholm,PhD
Postdoc in transformative innovation policy
E-post
LinkedIN

Lämna en kommentar