Satsa mer på det gamla – eller mer på det nya? En balansgång mellan intressekonflikter.

Lästid: 5-8 minuter
Kategorier: Okategoriserade

Banbrytande skiften ställer krav på en mer dynamisk innovationspolitik än den vi ser idag. När branscher transformeras med nya teknologier och förändrad marknadslogik skapas möjligheter för svenska innovationer som framöver ska trygga jobb, välfärd och ett hållbart samhälle. Men hur väl fungerar den svenska innovationspolitiken? Får svenska företag och entreprenörer den utveckling de borde kunna få? Vilka faror och hinder finns i de strategiska innovationsprogrammen och hur borde den svenska innovationspolitiken se ut framöver?

Hade de etablerade aktörerna använt en sådan innovationssatsning till att förnya branschen eller cementera sina positioner och blockera förändring? 

I en nyligen publicerad rapport beställd av myndigheten Tillväxtanalys presenterar JIBS-forskarna Jerker Moodysson och Christian Sandström en kunskapsöversikt om den nya innovationspolitiken, med illustrationer från bland annat de strategiska innovationsprogrammen som administreras av Vinnova i samarbete med Formas och Energimyndigheten. I rapporten identifieras ett antal faktorer som belyser svårigheterna att styra innovationspolitik inriktad mot omställning. 

En övergång från en teknologi eller marknadslogik till en annan innebär onekligen att det uppstår intressekonflikter mellan nya och etablerade aktörer, samt att viktiga samhällsinstitutioner, exempelvis lagar och normer, behöver förändras. I ett sådant skifte finns det en betydande risk att de redan etablerade intressena blockerar den process av skapande förstörelse som skulle vara nödvändig för att åstadkomma en ur samhällets perspektiv önskvärd förändring. Stora politiska satsningar – även de som marknadsförs i termer av transformativ innovationspolitik – riskerar att bli en del av dessa etablerade intressen som då cementeras. Detta leder till mer av det gamla istället för det nya.

Denna problematik ställs på sin spets i tider av ökad medvetenhet om och intresse för samhällets förmåga att ställa om. Inom näringslivet ser vi hur fokus på ekonomisk tillväxt alltmer kombineras med andra samhälleliga värden. Naturligtvis handlar detta inte om någon grundläggande förändring i ekonomins drivkrafter; däremot blir sådana samhälleliga värden viktiga incitament för olika intressenter, och därmed i förlängningen förutsättningar för ekonomisk tillväxt. 

I den svenska innovationspolitiken ser vi detta skifte allra tydligast i satsningen på de strategiska innovationsprogrammen. Från att huvudsakligen ha fokuserat på att stärka den nationella ekonomins internationella konkurrenskraft läggs numera alltmer fokus på förmågan att hantera de stora samhällsutmaningarna kopplade till bland annat klimat, energi, folkhälsa och säkerhet. Den fråga som måste ställas i anslutning till detta är i vilken mån och hur sådana samhällsintressen kan vägas mot de olika individuella intressen som ställs mot varandra i all form av samhällelig interaktion. Det finns en överhängande risk att aktörer med stark position i en ekonomisk hierarki – medvetet eller omedvetet – bevakar sina egna intressen istället för att bejaka de gemensamma. I litteraturen brukar sådana tendenser ibland benämnas ”regulatory capture”.

Mobiltelefonins omvandling i skiftet till smartphones kan tjäna som ett illustrativt exempel. Ponera att Sverige eller EU skulle gjort en innovations-satsning på framtidens mobiltelefoni. Det går att föreställa sig hur detta hade resulterat i ett större program där Ericsson, samt ett antal svenska operatörer och potentiellt även Nokia hade ingått i en satsning i samverkan med ett antal lärosäten. Hade amerikanska Apple tillåtits vara med på ett sådant program? Hade de etablerade aktörerna använt en sådan innovationssatsning till att förnya branschen eller cementera sina positioner och blockera förändring? 

För att undvika sådan regulatory capture och hantera den inlåsningsproblematik som riskerar att uppstå när stödinsatser fördelas till etablerade aktörer med stark position och egen agenda föreslår rapporten Den tredje generationens innovationspolitik att den nya innovationspolitiken bör bli mer inriktad mot att hantera de intressekonflikter som råder mellan det nya och det gamla istället för att som idag stimulera samverkan genom att dela ut olika former av ekonomiskt stöd till aktörer som redan uppvisar track record. Genom sådan omprioritering kan politiken bidra till att undanröja hinder för nya entreprenörer att komma in på marknaden. Några av dessa nya entreprenörer kommer då sannolikt att slå ut befintliga aktörer från marknaden. Genom sådan dynamik kan samhällsutvecklingen ta en ny riktning. 

Det har ännu inte gjorts någon grundlig utvärdering av de strategiska innovationsprogrammen, men några mindre studier finns tillgängliga. Den följeforskning som genomförts av Technopolis Group inom ramen för programmen visar på hög effektivitet och goda resultat avseende stärkt konkurrenskraft, men begränsade effekter avseende innovation och omställning. En granskning gjord av Riksrevisionen i mars 2020 påpekar brister kopplade till bland annat prioriteringar, uppföljning och styrning. Rapporten Den tredje generationens innovationspolitik belyser en del bakomliggande faktorer som kan förklara orsakerna till dessa utmaningar avseende omställning, prioritering och styrning. 

Technopolis rapport om SIP: https://www.vinnova.se/contentassets/bfa910681fec4fc4ad92d064bdcf9e3c/metautvardering_2019-12-10.pdf

Riksrevisionens granskning: https://www.riksrevisionen.se/om-riksrevisionen/kommunikation-och-media/nyhetsarkiv/2020-03-17-brister-i-styrning-och-utvardering-av-statliga-innovationssatsningar.html

Jerkers och Christians rapport: https://www.tillvaxtanalys.se/publikationer/pm/pm/2020-05-15-tredje-generationens-naringspolitiska-program.html

Författare:
jerker.moodysson@ju.se
christian.sandstrom@ju.se

Lämna en kommentar