Beviljade projekt 2024-2025

Projektet Goda exempel för skolnärvaro Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. syftar till att göra en kartläggning av det arbete som pågår i Jönköping och Värnamo kommun för att öka skolnärvaro och bidra till att bygga upp ett systematiskt och hållbart arbete på området. Projektet bygger på interprofessionell samverkan mellan skolpersonal, lärarutbildare och forskare från utbildningsvetenskap, hälsovetenskap och humaniora. Målet är att skapa verktyg för att öka skolnärvaron och möjliggöra framgång i form av godkända betyg och slutbetyg. Projektledare är Maria Bäcke, lektor i litteraturvetenskap.

Projektet Talrelationer i fokus - ett ULF-projekt om matematikundervisning i F-3, är ett samverkansprojekt som utgår ifrån ett behov att utveckla matematikundervisning för att på sikt öka elevers måluppfyllelse i matematik i Mullsjö kommun. Medverkande är Anna-Lena Ekdahl och Per Håkansson, Högskolan för lärande och kommunikation, tillsammans med Cecilia Rejgård och Christina Widigs, Mullsjö kommun.

 

Beviljade projekt 2022

Projektet Hur naturmiljön bidrar till barns språkande fokuserade på platsens betydelse för språklärande i naturmiljöer, d.v.s. hur naturens många kvaliteter och fenomen på olika sätt stimulerar barns språkande. Det huvudsakliga syftet var att utforska lärares erfarenheter av naturmiljöns påverkan på barns språklärande – inbegripet kommunikativ förmåga och motivation, språkförståelse, vokabulär och uttal.

Studien tog avstamp i ERASMUS+-projektet Early Language Development in Nature (ELaDiNa, 2021-2023), och fortsatte under våren 2023 genom gruppsamtal med förskollärare verksamma i Jönköping.

Datainsamling skedde dels genom enkäter med slutna och öppna frågor (med svenska, tyska och slovenska lärare inom ELaDiNa-projektet), dels genom gruppsamtal vid sex workshops med förskollärare verksamma i Jönköping.

Enligt enkäten menade lärarna att naturmiljöer med förekomst av pinnar och grenar var viktigast för att stimulera barns språkande, tätt följt av vilda djur och sand.

Pinnar och grenar ansågs främja tal, kommunikation och dialog. Hos de lite äldre barnen hjälpte pinnar och grenar till att utöka barns ordförråd och kunskap om grammatik, såsom jämförelser och komparation. Med pinnar kunde barnen också skapa bokstäver och text.

Vilda djur väckte känslor av nyfikenhet och spänning hos barnen i både förskole- och skolåldern; de uppmuntrade muntlig språkutveckling genom att få barnen att vilja påkalla uppmärksamhet och delge vad de har sett, ställa frågor och beskriva.

Sand uppmuntrar kreativitet och fantasi. Med sand och vatten designar och bygger barn allt från tårtor till slott, samtidigt som de kommenterar eller beskriver för andra barn och vuxna vad de bygger. Genom samarbete lär sig barnen språk av varandra.

I gruppsamtalen med förskollärarna tillkom ett flertal exempel på hur barns språkande utvecklades när naturmiljön markant ökade deras glädje och stimulerade deras fantasi, i jämförelse med inomhusvistelse.

Resultatet av den del som genomfördes som enkätstudie har publicerats och finns tillgänglig i DIVA. (Waite och Askerlund, eds., 2023, pp. 108-120).

Medverkande är Per Askerlund (projektledare), Sara Hvit Lindstrand, Ellen Almers.

 

Projekt: VA-MER 2.0, projektledare: Anna-Lena Ekdahl

 

Projektet Språklärande potential i upplevelsebaserad gemensam läsning (2023-24) innebär en fortsättning på projektet Stärka språk och positiva läsvanor ‐ vidga möjligheterna för dialogisk högläsning och har genomförts i samverkan med samma flerspråkiga grundskolor i förskoleklassen och årskurs 1-4 och forskaren Catarina Schmidt, Högskolan för lärande och kommunikation (HLK), JU. Förutom det har x förskolor i Jönköpings och Vaggeryds kommun samverkat med forskaren Sara Hvit Lindstrand, HLK, JU. I det fortsatta projektet har lärare och forskare samverkat i tre interventioner i syfte bidra med didaktisk kunskap om på vilka sätt upplevelsebaserad gemensam läsning kan bidra till att barns/elevers språk och engagemang för att läsa stärks. För närvarande pågår analys och förberedelser för populärvetenskapliga publikationer för båda dessa projekt.

 

Beviljade projekt 2020

Projektet Stärka språk och positiva läsvanor ‐ vidga möjligheterna för dialogisk högläsning (2020‐22) genomfördes i samverkan mellan lärare på två flerspråkiga grundskolor i förskoleklassen och årskurs 1-3 och forskarna Catarina Schmidt (projektledare) och Sara Hvit Lindstrand, Högskolan för lärande och kommunikation, JU. Projektet initierades från en uttalad vilja att använda dialogisk högläsning som ett sätt att stärka elevernas språk samt engagemang för läsning. I tre interventioner har lärare och forskare samverkat för att förändra och utveckla klassrumspraktiken vad gäller dialogisk högläsning. Målet med varje intervention har varit att eleverna ska ’komma in i’ det litterära verket och möta dess innehåll samtidigt som de ges möjligheter till aktivt språkanvändande.

Förutom kunskapsspridning på konferensen Teori och praktik i samverkan (lärare och forskare) har projektets resultat synliggjorts i en artikel i tidskriften Forskul Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. samt i bokkapitel i följande titlar: Kommunikativa klassrumspraktiker. Tidig läs- och skrivundervisning (Schmidt, 2023), Studentlitteratur, och Skrivundervisningens praktiker (Hultin & Jönsson, 2023), Gleerups.

Därtill har forskarna i projektet medverkat i podden Lärare & Forskning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

 

Beviljade projekt 2019

Projektet om Riktade insatser för nyanlända barn och elevers lärande - ett lokalt och nationellt utvecklings/förbättringsområde syftar till att beskriva samt analysera processen kring hur en kommun arbetar med att utveckla en lärmiljö i förskolan och skolan som främjar lärande och utveckling för barn som är nyanlända. Fokus är arbetet med att utveckla styr och ledningsarbetet. Projektet utgår från följande frågeställningar:

  • Vad framkom som är viktigt i kartläggningsarbetet att utveckla i arbetet med att ta emot barn och familjer som är nyanlända?
  • Vilka möjligheter och utmaningar upplever projektledarna i processen med förbättringsarbetet?
  • Vilket resultat uppfattar projektledarna att förbättringsarbetet har gett i förhållande till formulerad åtgärdsplan?
  • Vilka behov av fortsatt förbättringsarbete framkom i slutredovisningen till Skolverket?

Medverkande är Karin Renblad och Charlotte Öhman.

 

Vaggeryds kommun Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Anna-Lena Ekdahl och Birgitta Lundberg