Olika åldrande – lika villkor?

Under två dagar i april samlades nästan tusen personer på Elmia för att delta i den sjunde äldrekonferensen i Jönköping.

– Äldrefrågor är ett aktuellt ämne och ett stort intresse för många. Livslängden ökar, vi lever ett friskt liv längre och 20 procent av Sveriges befolkning är 65 år eller äldre, säger Ewa Wigaeus Tornqvist innan hon önskade alla besökare två intressanta och inspirerande dagar.

Att åldras i ett främmande land

”Sedan jag var en liten pojke har jag varit fascinerad av ålderdomen.” Så inleder författaren och journalisten Mustafa Can sin föreläsning om att åldras i exil.

1976 kom Mustafa och hans familj till Sverige och Skövde. Han berättar om kontrasten att komma till en helt ny värld.

– Det var otroligt häftigt att komma från förbrända landskap och stridsvagnar, förtryck och damm till asfalterade gator och punktliga bussar. Från påtvingad militär till Idas sommarvisa. I skolan läste vi om Skötkonung och Gustav Vasa. Vi lärde oss om historiska slag. Vi läste om svenska insjöar och berg. Vi fick lära oss verb och substantiv och adjektiv och possessiva pronomen. Och så sjöng vi naturligtvis Taube och Cornelis och Bellman. Och vi tyckte det var fullkomligt naturligt att läraren avbröt mitt i multiplikationstabellen för att Stenmark skulle ha sitt andra slalomåk.

Publiken fnissar till när Stenmark nämns i Mustafas poetiska beskrivning av sin barndom och ungdom. Men medan Mustafa och hans syskon snabbt kom in i sina nya svenska liv och började tala, längta och drömma på svenska satt deras mor ofta på en stol och tittade ut på ett miljonprojekt i Skövde.

– Men jag tror inte att hon såg gungorna, sandlådan och det fula garaget. Hennes tankar rörde sig i en värld som jag inte hade tillträde till. Medan vi barn betraktade livet inifrån, satt hon och betraktade livet utifrån.

Mustafa berör publiken med sorgsna och tragiska krigshistorier. Berättelser om militärens brutala handlingar och om hur människor längtade tillbaka till ruiner för att hellre dö i vad de ansåg var hemma än i ett tältläger.

I sin timslånga föreläsning tar Mustafa upp det svåra i att vårda äldre människor med olika bakgrund och historia.

– Det kan inte vara lätt att vårda äldre på deras villkor. Vad är en värdig ålderdom för en etnisk svensk? frågar han sig och publiken.

Mustafa avslutar med ett citat från den italienska författaren Antonio Tabucchi ”Man säger att döden är en gåta, men det faktum att man en gång har existerat är en ännu större gåta.”

”Jag skiter i de äldre nu, jag börjar med barnen”

Dag två av konferensen inleddes med föreläsningen ”Att bli sedd, behövd och tagen i anspråk” av Pär Johansson, grundare av Glada Hudik-teatern, en ensemble där utvecklings

störda och normalstörda skådespelare arbetar sida vid sida. 

– Livet. Man ska ha en balans. Men vad fan är det? frågar sig Pär Johansson.

Under en timme bjuder Pär publiken på en smått fantastisk historia som innehöll en del sorg men framförallt oerhört mycket glädje. Publiken får en inblick i hur planeringen kan gå till i en kommunal verksamhet och om oroliga anhöriga. Han berättar även att han ofta får i uppdrag att prata om mångfald.

– Nu gäller det att vi jobbar med mångfald på riktigt. Mångfald har inte bara med svarta och vita och hudfärg att göra. Mångfald har med äldre, yngre, musiksmak, klädsmak att göra. Det har med allt att göra. Att bara säga att man ska jobba med mångfald funkar inte. Vi måste definiera vad mångfald är. Jag är övertygad om att samhället på sikt kommer att tillåta mångfald på riktigt. Där man tillåter olikheter, det är där människor växer.

Pär berättar också en historia om när ensemblen i Glada Hudik-teatern träffade landshövdingen som till att börja med hade fördomar om personer med utvecklingsstörning.

– Det var då jag först fattade hur integration skulle gå till. Helt plötsligt hade landshövdingen och våra skådespelare fått något gemensamt. Det är först när du fått något gemensamt som kommunikation uppstår. Och när kommunikation uppstår då får du förståelse. Och när du får förståelse det är då fördomarna faller och det är det som är integration. Integration handlar inte om att det ska vara lika. Vi måste acceptera att vi är olika.

Under våren är Pär och Glada Hudik-teatern delaktig i projektet ”Barn föds inte med fördomar”. De åker ut och spelar teater för 25 000 mellanstadieelever.

– Jag skiter i de äldre nu. Jag börjar med barnen. Det är där det måste ske en förändring. Och gör vi de

t kraftfullt tror jag att vi kommer få ett mycket rikare Sverige, avslutar Pär.

Postrar, paneldebatt och personcentrerat förhållningssätt

Under konferensen kunde besökarna även se en posterutställning och lyssna på en paneldebatt om äldres möjlighet att påverka sin vardag. Besökarna hade också möjlighet att besöka de 34 utställare som fanns med på mässan. Där fanns allt från kläder till möbler och modern gungstolsterapi. 

Anna Dahl Aslan var konferencier under Elmia Äldre.