Genom att lära känna dina studenter, beakta deras arbetsbelastning och sociala situation, kan du öka deras engagemang. Likaså kan kursens design och sättet du väljer att kommunicera med studenterna, påverka engagemanget i kursen.

Nedan finner du tips som kan underlätta ditt arbete med:

Förstå och lära känna dina studenter

Genom att reflektera över och lära känna din aktuella studentgrupp när du planerar din kurs, så kan du välja kommunikationsvägar och läraktiviteter som passar just dem. Ett sätt att göra detta är att utgå från personas, och du kan använda nedanstående personas som inspiration.

Nathalie avslutade ett gymnasieskolan högskoleförberedande i juni och börjar sina studier vid högskolan samma år. Hon är singel och flyttar till Jönköping för sina studier, eftersom hon vill ta del av studentlivet. Hennes föräldrar har båda studerat vid universitet och har hjälpt henne att förbereda sig för potentiella nya utmaningar som studentlivet kan innebära.


Tarek kommer från ett land utanför EU och har flyttat till Jönköping, eftersom kandidatprogrammet han valt inte finns i sitt hemland. Han är mycket motiverad och vill få ut det mesta av sina studier men tycker att det svenska sättet att undervisa är lite förvirrande och annorlunda mot vad han är van vid.


Jonas är den första i sin familj och bland sina vänner som studerar vid universitetet. Han har en mer yrkesinriktad gymnasieexamen med kurser som gör honom behörig till det kandidatprogram som han valt. Han är 23 år och bor med sin flickvän i 6 mil från Jönköping och har bestämt sig för att pendla till sina studier.


Lisa är en 40-årig kvinna som bor i villa med sin familj (man och två aktiva, yngre barn). Lisa har en kandidatexamen och har arbetat inom sitt yrke i 15 år. Nu har hon beslutat att kombinera med sitt arbete med studier på ett masterprogram som ges på distans och med 50% studietakt. Hon kämpar för att balansera arbete, studier och familjeliv.


Nelly är ett Masterstudent i ett web-baserat program. Hon bor kvar i sitt hemland (6 timmar tidsskillnad till Sverige) men studerar vid Jönköping University. Hon har en kandidatexamen från ett erkänt universitet, men den är mer yrkesmässig och tillämpad än akademisk. Nu kombinerar hon 50% studier med arbete.


Anders har ingen tidigare högskoleutbildning och har arbetat i samma bransch i mer än 20 år. Han har nu förlorat sitt jobb vid 47 års ålder och bestämde sig för att starta en heltidsutbildning mot en ny karriär inom ett nytt yrke.


Ann-Kristin är 65+, efter sin pensionering bestämde hon sig för att använda lite av sin extra tid för personlig utveckling genom att delta i några valfria kurser utifrån eget intresse.


John har ett neuro-psykiatriskt funktionshinder och har kämpat med dyslexi sedan han började i grundskolan. Koordinator för pedagogiskt stöd har godkänt stöd från en mentor och alternativa examinationsformer för honom.

Kursdesign

Begreppet konstruktiv länkning (eng: constructive alignment) används ofta för att beskriva det nära sambandet mellan lärandemål, bedömningsmetoder och läraktiviteter. Konstruktiv länkning är viktigt oavsett hur kursen erbjuds eftersom det innebär att kopplingen mellan kursens lärandemål, läraktiviteter och bedömningar/examinationer kommuniceras tydligt till studenterna, som då kan förstå logiken i kursen, känna sig trygga och engagerade. Detta kan dock vara särskilt viktigt i digital utbildning, eftersom risken är högre att studenters engagemang minskar, exempelvis om de inte förstår varför de ska utföra vissa moment eller examinationer. Det kan underlätta för studenterna om kursen har en tydlig struktur, exempelvis ett liknande upplägg varje eller varannan vecka.

Konstruktiv länkning

Genom bedömningen visar studenterna att de har uppnått de lärandemålen, och att valda läraktiviteterna bidragit till lärande.

 

Tabell: Exempel för kopplingen mellan lärandemål, bedömning och läraktiviteter i kurs på JTH.

Lärandemål

Bedömning

Läraktiviteter

Studenten skall visa kunskap om och förståelse för programmeringens grundläggande byggstenar så som variabler, datatyper, iterationer, vilkorssatser och funktioner


Laboration 1, Delmoment A i skriftlig examination

Föreläsning 1-4, Övning 1-10, Quiz 1

Studenten skall visa kunskap om grundläggande koncept i en objektorienterad ansats


Laboration 2, Delmoment B i skriftlig examination

Föreläsning 5-6, Övning 11-15, Quiz 2-3

Studenten skall ha kännedom om JavaScripts möjligheter, begränsningar och aktuella användningsområden


Laboration 1, Delmoment C i skriftlig examination

Föreläsning 1-4 + Diskussion, Övning 1-10, Quiz 1

Studenten skall visa förmåga att felsöka och identifiera grundläggande programmeringsfel


Laboration 1

Föreläsning 1-4, Övning 1-10, Gemensam övning, Quiz 1

...

...

...

När du bestämt vilken typ av läraktiviteter som ska ingå i kursen är nästa steg att planera hur dessa ska levereras digitalt. Följande punkter kan vara viktiga att beakta när det gäller kursens design.

Hur kan du på bästa sätt undvika att studenter (och lärare) hamnar i så kallad "Zoom-utmattning"?

  • Tänk igenom hur många föreläsningar och/eller seminarier du behöver dela upp läraktiviteterna i. Generellt sett är flera korta moment bättre än ett fåtal långa då studenter ska sitta koncentrerat framför skärmen.
  • Beakta studenternas totala arbetsbelastning när du väljer läraktiviteter och utformar examination. Om de exempelvis studerar parallella kurser på ett program, kan du planera aktiviteter, deadlines och obligatoriska moment med lärare i andra kurser så att studentens sammanhållna tid som enbart mottagare framför skärmen sprids ut?

Hur kan du stödja studenters engagemang?

  • Tänk igenom när du tillgängliggör olika moment i kursen och när/hur du sätter deadlines. Du kan hjälpa studenter att sprida ut sitt lärande och behålla engagemang i kursen på sättet som du portionerar ut material och sätter deadlines.
  • Tänk igenom när och hur du kan använda interaktiva moment för att stödja studenternas lärande och engagemang i kursen. Mycket pekar på att sannolikheten för att studenter ska behålla engagemang och slutföra digitala kurser ökar om deras digitala aktivitet är regelbunden. Att kräva någon form av interaktion eller aktivitet från studenterna på regelbunden basis kan alltså vara viktigt. (läs mer om alternativen under ”Asynkron och synkron kommunikation” och ”Utforma läraktiviteter”). Kom ihåg att planera dessa moment så att även du som lärare har tid att ge återkoppling på studenternas aktivitet.

Ett exempel på struktur och användning av Canvas: PED Talk Canvas in distance education från YH-utbildning (engelska, start 9:09).

Närvaro och kommunikation

Känslan av närvaro och kommunikation är viktiga aspekter i digital utbildning. Hur detta kan främjas i början av liksom under kursen beskrivs nedan.

I början av kursen

För att visa studenterna hur de kommer igång direkt kan du:

  • Presentera studieguiden, för att säkerställa en tydlighet vad gäller lärandemål, läraktiviteter, uppgifter, och deadlines
  • Presentera de digitala resurserna
  • Beskriva hur interaktion kommer att ske under kursens gång

För att lärare och studenter ska utveckla en gemensam förståelse om hur kursen förhåller sig till tid och rum kan det vara lämpligt att förtydliga följande frågor:

  • När inträffar läraktiviteter, examinationer och deadlines (länk till Canvas veckoöversikt och kalender)
  • Förväntningar på studenterna att samarbeta med andra och i samband med detta komma överens om tid och struktur för grupparbete
  • Vad gäller för synkrona aktiviteter som ingår i kursen

Kommunikation via video är ett alternativ till text som kan öka känslan av närvaro. Ett exempel på inspelat meddelande med positivt tonläge för att främja studentengagemanget i följande PED Talk från YH-utbildningen (engelska, start 24:54).

Under kursens gång

Det finns flera sätt att stödja närvaro under kursen, kanske något av följande passar din kurs:

  • Skriv veckovis, korta meddelanden om vad som kommer att hända den kommande veckan. Prova gärna videomeddelande som alternativ till text för att öka känslan av mänsklig närvaro.
  • Erbjud resursseminarier där studenterna kan ställa frågor om de vill
  • Schemalägg "virtuella kontorstider" via Zoom eller Teams så att studenter som vill kan ansluta och ställa frågor.

Överväg vilken information som behövs, samt var, när och hur den bör läggas ut, för att det som är relevant just nu ska bli mer tydligt och att undvika att mottagarna överbelastas med information.

Skapa tillhörighet

Studenterna behöver känna sig trygga för att kunna engagera sig och vara delaktiga genom hela kursen. Två sätt att främja detta som lärare är att skapa möjligheter för studenterna att lära känna varandra i början av kursen och underlätta interaktion mellan studenterna under kursens gång.

Hjälpa studenterna att lära känna varandra

  • Be alla studenter skriva en kort beskrivning av sig själva och lägga upp i Canvas innan kursstart.
  • I början av kursen, dela du upp studenterna i mindre grupper/”breakout-rooms” och be studenterna till exempel att:
    • identifiera tre saker som de har gemensamt,
    • berätta om sin studiebakgrund och vilka förväntningar de har på kursen,
    • diskutera de tre viktigaste punkterna för att lyckas i digital utbildning , eller
    • berätta om något som de är bra på.

Underlätta studentinteraktion

  • Skapa ett Team för kursens studenter i Microsoft Teams. På så sätt behöver studenterna inte leta upp sin egen kommunikationskanal och deras arbete och kommunikation sker inom Canvas, i anslutning till kursen för övrigt. Skapa och lägg upp en länk till Teams-sidan via Canvas så att studenterna lätt kan hitta den och ansluta.
  • "Kafferast". Om du har direktsända föreläsningar eller seminarier i din kurs så kan du bjuda in studenter att stanna i Zoom under en paus, för att delta i mer informella samtal.

Att välja mellan synkron och asynkron kommunikation

Synkron kommunikation innebär att det finns interaktion med studenter i realtid. Välj synkron kommunikation när du, till exempel, vill att:

  • Studenterna ska kunna ställa och svara på frågor i realtid
  • Läraren ska kunna anpassa läraktiviteten utifrån studenternas frågor och svar

Asynkron kommunikation innebär att det inte finns någon realtidsinteraktion. Istället sker kommunikationen så att studenterna kan ta del av den vid valfri tidpunkt. Välj asynkron kommunikation när du, till exempel, vill att studenterna ska kunna:

  • Ta del av informationen när som helst (t.ex. underlätta för studenter i olika tidszoner),
  • Läsa/titta/lyssna på informationen upprepade gånger,
  • Lära av varandra och tillsammans: skapa ett diskussionsforum, be studenterna kommunicera online och dela sina reflektioner samt kommentera varandras input.

Du kan använda en kombination av de två, exempelvis genom att:

  • Erbjuda ett möte i realtid för att dela viktig information om kursen i allmänhet eller riktlinjer för en kommande tentamen. Spela in mötet och gör inspelningen tillgänglig efteråt
  • Flipped class-room: Be först studenterna att arbeta med uppladdat material (t.ex. inspelade föreläsningar eller instruktioner) för att vid en senare, given tidpunkt delta i en interaktiv diskussion med övriga studenter och dig som lärare.