Konsumtionsstaden – den växande platsen

2015-09-25

”Hur kommer det sig att befolkningstillväxten ändå står och stampar i exempelvis Kiruna? Man skulle kunna tro att stora investeringar och krympt arbetslöshet borde ha lett till positiv befolkningsutveckling, men så enkelt är det alltså inte. Många av arbetarna är långpendlare och den sneda könsbalansen inom gruvnäringen ställer till det. Gruvorterna har svårt att locka till sig kvinnor, vilket gör det knepigt att få hela familjer att flytta till dit.”


alt

Detta är en del av den krönika som Sakine Madon skrev för Norranlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster den 26 augusti i år. Hon kunde inte ha slagit huvudet på spiken mer effektivt. För under mycket lång tid har vi fokuserat på platsen som en plats för produktion. Och till viss del är detta naturligt. Under industrialismen så var de platser där fabrikerna valde att ligga också platserna som växte, eftersom arbetstillfällena fanns där. Och där arbete fanns, dit flyttade individer. Detta tankesätt hänger därför i hög grad kvar, inte bara inom forskningen utan också hos lokala beslutsfattare som utgår från att bara de kan erbjuda de unga ett arbete, så kommer de välja att bosätta sig i kommunen.

Men det har hänt en rad saker sedan industrialismens era och under en rad bloggposter tänker jag belysa vad som har hänt och hur detta påverkar situationen i Sverige. När jag är ute och föreläser brukar jag rekommendera de som lyssnar att läsa ett av de mest inflytelserika akademiska arbeten som gjorts inom mitt område, nämligen Consumer Citylänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster av Glaeser, Kolko och Saiz. De visar hur framförallt två trender har vänt den här utvecklingen:

1. De ökade inkomsterna

2. Förbättrad teknologi när det gäller transporter

De ökade inkomsterna gör att vi konsumerar mer eftersom vi faktiskt har råd att göra det. Dels konsumerar vi mer av allt det vi behöver till vardags som mat, kläder och boende, men vi börjar också konsumera mer av sällanvaror, som exempelvis olika former av mer exklusiva varor och upplevelser. Och framgångsrika städer är just platser som kan tillhandahålla detta.

Men ökade inkomster innebär också att vi sätter ett annat värde på tiden. Relativt sett blir tiden nu mer värdefull, vilket gör att vi är mindre intresserade av att ägna oss åt att pendla långa sträckor, eftersom det upplevs som en mycket hög kostnad i tillvaron. Ett sätt att minska denna kostnad är att bosätta sig närmare stadskärnan.

Den andra trenden med de förbättrade transporterna gäller både varor och människor – men också idéer. Bilarna har blivit bättre, men trots det är det inte troligt att pendlingskostnaden någonsin kommer att försvinna. Den största transportförbättringen är inte den av människor utan istället den av idéer och kunskap. Men trots att vi har fått mobiltelefoner, internet och Skype så är det inte troligt att det någonsin kan ersätta värdet av mötet mellan människor.

Tvärtom så tycks dessa båda trender har medverkat till att skapa en större efterfrågan på städer än vad vi sett hittills i historien. Och vissa städer, de som i högst grad har kunna ta tillvara på dessa båda trender är de stora vinnarna. Och om detta kommer jag som sagt att ägna en rad bloggposter åt framöver.

Charlotta Mellander

Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.

Visa alla mina bloggposter