Drabbades vissa kvarter hårdare av corona?

2021-01-29

I förra bloggposten sammanfattade jag lite av ett arbete som jag skrivit tillsammans med min kollega Richard Florida. Vi har försökt att kartlägga faktorer som skulle kunna förklara den geografiska spridningen mellan kommuner runt om i landet. Vår slutsats har varit att det finns många faktorer som visserligen är signifikant relaterade till spridningen, men att dessa sammantaget ändå förklarar väldigt lite och att det istället tycks har varit en hög grad av slump som påverkat vilka platser som drabbats hårdast.

Med hjälp av vecko-data från Folkhälsomyndigheten har vi även tittat lite närmare på hur utvecklingen sett ut på ”stadsdelsnivå” (NYKO) under första vågen i våra tre största kommuner Stockholm, Göteborg och Malmö. Myndigheten har på veckobasis redovisat antal bekräftade fall per stadsdel.

Då många lyft att stadsdelar med lägre inkomster och en högre andel utrikes födda varit hårdare drabbade så valde vi att illustrera stadsdelarnas antal bekräftade fall per invånare vid två tidpunkter (vecka 15 samt i vecka 30) men också den genomsnittliga inkomster och andelen första och andra generationen invandrare i respektive stadsdel. Kartorna nedan illustrerar läget:

Stockholm:

Spridningen av Corona i Stockholm

Göteborg:

Spridningen av Corona i Göteborg

Malmö:

Spridningen av corona i Malmö

I Stockholm och Göteborg tycks det som att områden med lägre inkomst och högre andel av första och andra generationens invandrare också haft fler bekräftade fall per invåndare både i vecka 15 och vecka 30, medan Malmö har en något annorlunda utveckling, där det först i vecka 30 syns ett samband mellan bekräftade fall per invånare och dessa båda socio-ekonomiska variabler.

När vi gör en korrelation över sambanden så hittar vi bland annat att de stadsdelar där man haft högst antal bekräftat smittade är de med:

  • fler invånare men lägre befolkningstäthet
  • lägre genomsnittsålder
  • lägre inkomst och där stadsdelen legat under den genomsnittliga inkomsten i kommunen
  • högre genomsnittligt antal personer i hushållen och en högre andel hushåll där någon över 70 bor med en individ under 15 (men denna andel är generellt mycket låg).
  • lägre andel högutbildade
  • högre andel så kallade ”frontline workers”, dvs. den typ av jobb som är svårt att göra hemifrån utan där man varit på sin arbetsplats för att jobbet är viktigt för att få vår vardag att fungera.
  • tidigt registrerade första fall av covid.
  • en högre andel utrikesfödda som arbetar inom älderomsorgen (vilket testades då det tidigare lyfts att språkbarriärer kan utgöra ett problem inom sektorn.

Alla dessa faktorer korrelerar alltså med antalet bekräftade fall per invånare i dessa stadsdelar. MEN – och detta är ett stort MEN – även om vi låter dessa faktorer tillsammans förklara variationen i antal bekräftade fall per invånare i dessa stadsdelar per vecka under hela första vågen, så förklarar de oerhört lite. Det tycks alltså väldigt svårt att på denna aggregerade nivå förklara varför vissa stadsdelar drabbades hårdare än andra. Det finns relativt nyutkomna studier som använder svensk data på individnivå som indikerar att inkomsten i kvarteret faktiskt spelar roll för dödligheten i covid, men ännu så länge har jag inte haft möjlighet att jobba med så pass fin data tyvärr.

Charlotta Mellander

Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.

Visa alla mina bloggposter