Så förändrades tillgång till apotek i svenska kommuner

2023-01-31

2009 avreglerades det svenska apoteksmonopolet. I och med det fick vem som helst äga ett apotek - inte bara apotekare. Dessutom fick man lov att öppna apotek var som helst i landet. Men innebar det att så blev fallet?

Foto: Pressbild/Kronans Apotek

Apoteken fyller ofta en viktig roll - framförallt på landsbygden, där det kan vara långt till vård. Då kan apoteken fortfarande ge råd kring självvård i den mån det är tillämpligt. Apoteken har i dessa områden ofta en bredare funktion än att bara vara ett ställe där receptbelagd medicin kan hämtas ut. Det är därför intressant att se vad som hände med apoteken runt om i landet efter avregleringen - inte minst då det föreslås en begränsning i möjligheten till distanshandel av läkemedel.

Jag väljer därför att jämföra antal apotek och antal anställda på apotek före avreglerningen och idag. Jag väljer att jämföra med läget år 2007, dvs. ett par år före avregleringen och år 2022 (det senast tillgängliga). Kartan nedan visar förändringen i antal apotek (Stockholms-, Göteborgs- och Malmö-regionen är utbrutna ur kartan):

Förändring antal apotek

Av landets 290 kommuner hade antalet apotek ökat i 152 av dem. I 122 kommuner var antalet detsamma och i 16 stycken hade antalet apotek minskat. Bland de kommuner där det hade minskat klassificerades 14 av dem som landsbygdskommuner (enligt Tillväxtverkets definition). Utav de dryga 600 nytillkomna apoteken låg ca 25 procent i Stockholm, Göteborg eller Malmö stad.

Korrelationen mellan antal nytillkomna apotek och befolkningsstorlek i kommunen är 0,628 och med befolkningstätheten i kommunen 0,457. Med andra ord var den största ökningen av antalet apotek i kommuner med fler invånare och en högre grad av befolkningstäthet.

Självklart kan vi förvänta oss ett samband mellan förändringen i antal apotek och antal anställda på apotek. Men de är inte nödvändigtvis desamma (på vissa platser kan exempelvis ett redan befintligt apotek expandera, på andra kan verksamheten ha minskat). Kartan nedan visar förändringen i antal anställa på apotek i svenska kommuner mellan åren 2007 och 2022 (Stockholms-, Göteborgs- och Malmö-regionen är åter utbrutna ur kartan för att tydliggöra detaljerna):

Förändring anställda apotek

Här blir siffrorna lite annorlunda jämfört med antal apotek. Även om antalet apotek hade minskat i 16 kommuner så har antalet anställda på apotek minskat i hela 131 kommuner i landet. Endast 3 storstadskommuner hade sett en minskning i antalet anställda på apotek under denna tidsperiod. 77 kommuner var landsbygdskommuner, 15 var mindre kommuner som är avlägset belägna medan 34 var i kommuner nära en större stad. I 126 kommuner hade antalet anställda ökat.

Korrelationen mellan förändringen i antalet anställda på apotek och kommunens befolkningsstorlek är 0,533 och med befolkningstäthet 0,427. Med andra ord var även den största ökningen (eller lägsta minskningen) av antalet anställda på apotek i kommuner med fler invånare och en högre grad av befolkningstäthet. 

Och befolkningstätheten spelar roll för när ett apotek ska täcka en större geografisk yta. En kommun kan ha tillgång till ett eller flera apotek, men om ytan det (de) ska täcka är väldigt stor minskar samtidigt tillgängligheten. Jag har därför med nästa karta illustrerat antalet apotek 2022 per kvadratkilometer:

Apotek per kvadratkilometer 2022

Här blir tillgängligheten väldigt synlig. Allra högst tillgänglighet (apotek per kvadratkilometer) finns i Solna (0,830), Sundbyberg (0,806) och Malmö (0,791). Det kan jämföras med några av de kommuner där tillgängligheten är ca 0,0001 eller lägre, såsom Bjurholm, Jokkmokk, Arjeplog, Vilhelmina, Pajala, Sorsele och Älvdalen.

Närhet till offentlig service som vård, skola och omsorg spelar roll för livskvaliteten runt om i landet. Där exempelvis en vårdcentral ligger avlägset kan närhet till ett apotek spela en viktig funktion - framförallt om det skulle införas en begränsning i distanshandel av läkemedel. Men även om online förblir tillåtet kan det också vara av värde att komma in på ett fysiskt apotek för att kunna be om ett råd när så behövs.

Charlotta Mellander

Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.

Visa alla mina bloggposter

Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.