En kontraproduktiv svensk arbetskraftsinvandringspolitik

2024-03-20

TIDÖ-avtalet innebar en överenskommelse om att arbetskraftsinvandringen från länder utanför EU och EES skulle kraftigt begränsas. Nu har utredningen av frågan presenterats och dess huvudförslag innebär att arbetskraftsinvandring från de aktuella länderna endast skall vara tillåten om lönen motsvarar minst medianlönen i Sverige. Den medianlön som anges är 34 200 kr/månad och den säger oss att hälften av de sysselsatta har en lön lägre än detta belopp.

Foto: Smederevac @ iStockphoto

Syftet med denna beloppsgräns är att utestänga okvalificerad arbetskraft från länder utanför EU/EES från den svenska arbetsmarknaden. Den valda gränsen innebär att regeringen har en högst märklig definition av okvalificerad arbetskraft. Uppenbarligen anser regeringen att halva arbetskraften i Sverige är okvalificerad! Och ändå ingår många med högskoleutbildning, annan kvalificerad eftergymnasialutbildning och många med kvalificerad yrkesutbildning i denna grupp. Hur regeringen kommit fram till sin underliga definition är mycket oklart.

Regeringens deklarerade förhoppning är att arbetslösa i Sverige skall ta de jobb som arbetskraftsinvandrare från utanför EU/EES hittills fått. Om det verkligen funnits många med yrkes- och utbildningskvalifikationer bland de arbetslösa så är det mycket märkligt att arbetsgivarna inte anställt dessa utan i stället dragit på sig extra kostnader för att rekrytera arbetskraft från fjärran länder. Men skälet är enkelt. Det finns inte en massa arbetslösa i Sverige med de nödvändiga yrkes- och utbildningskvalifikationerna för de lediga jobben. Varför regeringen inte förstår detta är obegripligt.

Migration av arbetskraft med lägre kvalifikationer medför betydande fördelar

Internationell migration av arbetskraft med lägre kvalifikationer har varit föremål för en omfattande debatt och granskning under de senaste åren. Kritiker lyfter ofta fram oron för att inhemsk arbetskraft skall bli av med jobbet och att lönerna skall pressas ner i mottagarlandet. Den oron är helt oberättigad eftersom omfattningen på den aktuella arbetskraftsinvandringen är för liten för att signifikant påverka lönerna. Verkligheten är att migration av arbetskraft med lägre kvalifikationer medför betydande fördelar för medborgarna i både mottagar- och ursprungsländerna.

I den här artikeln utforskar vi vad den nationalekonomiska litteraturen säger om de ömsesidiga fördelarna med internationell migration av arbetskraft med lägre kvalifikationer och hur den bidrar till ekonomisk tillväxt, social utveckling och globalt samarbete.

Sverige karakteriseras såväl idag som långsiktigt av en betydande brist på arbetskraft inom vissa branscher eller sektorer, såsom jordbruk, byggsektor, besöksnäring, äldreomsorg och sjukvård. Arbetskraftsinvandrare med lägre kvalifikationer fyller dessa luckor och bidrar till att möta efterfrågan på arbetskraft och upprätthålla den ekonomiska tillväxten.

Bidrar till vår ekonomi

Dessa arbetskraftsinvandrare bidrar till vår ekonomi genom sitt arbete och sin konsumtion. De tar på sig jobb som befintlig arbetskraft i landet inte alltid är villiga att utföra respektive där arbetskraft saknas, och stöder därmed olika branscher inom såväl privat som offentlig sektor som är viktiga för ekonomin och för välfärden. Dessutom genererar deras utgifter ekonomisk aktivitet, stimulerar efterfrågan på varor och tjänster och bidrar till skatteintäkter.

För arbetsgivare i privat sektor innebär anställning av arbetskraftsmigranter med lägre kvalifikationer till ökad lönsamhet, konkurrenskraft och produktivitet. För kommuner och regioner innebär anställning av dessa arbetskraftsmigranter att de kan klara personalförsörjningen inom äldreomsorg respektive sjukvård och därmed upprätthålla volym och kvalitet inom dessa välfärdstjänster.

Även arbetskraftsmigranter med lägre kvalifikationer bidrar med olika färdigheter, erfarenheter och perspektiv till olika verksamheter inom privat och offentlig sektor. Deras medverkan på arbetsmarknaden främjar innovation, kreativitet, entreprenörskap och kulturellt utbyte, berikar den sociala strukturen och ökar Sveriges övergripande konkurrenskraft.

Brist på arbetskraft och demografiska utmaningar

Sverige har problem med en åldrande befolkning och sjunkande födelsetal, vilket leder till brist på arbetskraft och demografiska utmaningar. Även arbetskraftsmigranter med lägre kvalifikationer bidrar till att motverka dessa demografiska trender genom att fylla på arbetskraften och stödja de sociala välfärdssystemens hållbarhet.

Internationell migration av arbetskraft med lägre kvalifikationer genererar betydande remitteringar, som fungerar som en viktig inkomstkälla för familjer och samhällen i ursprungsländerna. Remitteringar bidrar till fattigdomsbekämpning, ekonomisk utveckling och investeringar i utbildning, hälsovård och infrastruktur. Fördelen med dessa remitteringar är att de eftersom de går till individer och familjer inte riskerar att hamna i händerna på de korrupta regimer som finns i många mottagarländer.

Arbetskraftsmigranter som får arbetslivserfarenhet och färdigheter i Sverige återvänder ofta till sina hemländer utrustade med värdefull kunskap, expertis och nätverk. Detta fenomen med omvänd ”brain drain” underlättar teknik- och kunskapsöverföring, innovation, entreprenörskap och utveckling av humankapital i ursprungsländerna.

Arbetskraftsmigration till Sverige ger möjligheter för individer i ursprungsländerna att få tillgång till sysselsättning, öka sina arbetslivserfarenheter och förbättra sina försörjningsmöjligheter. Genom att söka arbete i Sverige kan arbetskraftsmigranter undkomma fattigdom, arbetslöshet och otrygga levnadsvillkor och därigenom öka sitt och sina familjers välbefinnande.

Emigration av arbetskraft med lägre kvalifikationer minskar trycket på de lokala arbetsmarknaderna i ursprungsländerna, där arbetsmöjligheterna kan vara få eller lönerna otillräckliga för att stödja försörjningen. Detta bidrar till att minska arbetslösheten, undersysselsättningen och den sociala oron och bidra till stabilitet och social sammanhållning i dessa länder.

Främjar förståelse, tolerans och samarbete

Internationell arbetskraftsmigration främjar kontakter mellan människor, kulturellt utbyte och gränsöverskridande samarbete mellan sändande länder och Sverige. Det främjar förståelse, tolerans och samarbete i frågor som utveckling, styrning av migrationsprocesser och mänskliga rättigheter, och stärker därigenom de internationella relationerna.

Sammanfattningsvis erbjuder internationell migration av arbetskraft med lägre kvalifikationer ömsesidiga fördelar för både Sverige och avsändarländerna. Den tillgodoser den svenska arbetsmarknadens behov, stimulerar ekonomisk tillväxt, stöder social utveckling och främjar globalt samarbete. Genom att erkänna de potentiella fördelarna och ta itu med utmaningar genom sund politik och internationellt samarbete kan länder jan Sverige utnyttja migrationens omvälvande kraft till gagn för alla. Det är alltså helt klart att förslaget om att begränsa invandringen från länder utanför EU/EES av arbetskraft ned lägre kvalifikationer är en kontraproduktiv politik som leder till att vi i Sverige får en lägre ekonomisk tillväxt och en lägre förbättring av vår välfärd.

Författare

Jönköping International Business School

Visa alla mina bloggposter

Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.