Professor i Folkhälsa och Rehabilitering, Docent i Kvalitetsförbättring inom hälsa och välfärd & Specialistfysioterapeut inom Reumatologi, med forskning främst inom samskapande av hälsa och välfärd, arbetsrelaterad hälsa och sexuell hälsa.
Digitala vårdmöten möter användarnas behov
Digitala vårdmöten har ökat explosionsartat under senare år och därför är det viktigt att få kunskap om vilken nytta tjänsten gör och för vem. Digitala vårdmöten innebär att kontakten med vården sker online, oftast med läkare), istället för via telefon eller fysiskt besök på en vårdcentral. Det går lätt att hitta diskussioner i media och sociala media med synpunkter på och om digitala vårdmöten. Likaväl som supernöjda användare, finns det diskussioner om dessa vårdmöten online är onödiga, att det ändå alltid blir ett besök på den vanliga vårdcentralen i alla fall och därmed ökade kostnader. Lika lätt är det att hitta nyheter om långa väntetider för att få kontakt med vården och brist på läkare på vårdcentraler. Vad är det då som stämmer?
Sveriges kommuner och landsting (SKL) har sett ett behov av att få reda på vad användarna tycker om digitala vårdmöten och varför de använder dem. Forskningen genomfördes med mixed methods design (både registerdata och intervjuer med användare). Registerdata omfattade 10 400 personer i Jönköpings län som september 2017 – januari 2019 haft totalt 17 301 digitala vårdmöten med olika professioner hos KRY, Min doktor och Bra Liv nära (Region Jönköpings läns vårdcentraler). För att få en tydligare uppfattning om användarnas erfarenheter gjordes även 26 djupintervjuer utifrån ett nationellt urval av användare av digitala vårdmöten våren 2019.
Felicia Gabrielsson-Järhult, genomförde projektet tillsammans med en forskargrupp bestående av Kristina Areskoug-Josefsson samt Peter Kammerlind vid Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare, och forskningsrapporten släpptes i samband med ett seminarium arrangerat av SKL 25 september.
Ett av de mest intressanta resultaten är att en stor majoritet av användarna (76%) enbart behöver det digitala vårdmötet med läkaren, därefter har de fått tillräckligt med råd och hjälp för att klara sina hälsoproblem. Däremot kanske det inte är en stor nyhet att tjänsten används mer av yngre personer (70% är under 30 år) än av äldre, även om detta visar på utvecklingspotential av digitala vårdmötestjänster för äldre.
Användarna är nöjda med digitala vårdmöten, speciellt med den snabba, miljövänliga och lätta tillgängligheten, men de känner sig också säkra på att de får rätt hjälp. I de digitala vårdmötena finns cirka 1400 diagnoser registrerade, där bland annat övre luftvägsinfektion, hudutslag och hosta tillhör de vanligaste. Användarna söker hjälp via digitala vårdmöten för de besvär som passar för ett digitalt vårdmöte – är det enklare besvär väljer användarna digitala vårdmöten och för mer komplexa besvär vänder de sig främst till sin vårdcentral för ett fysiskt besök. I korthet kan det sammanfattas som att användarna av digitala vårdmöten använder sitt sunda förnuft!
– Människor har generellt sett sunt förnuft och kan själva avgöra om det är lämpligt med digitalt vårdmöte. Att det skulle innebära ett överutnyttjande av sjukvården ser vi inte i den här studien, säger Felicia Gabrielsson Järhult, projektledare för forskningsgruppen om digitala vårdmöten vid Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare.
Forskningen har även tittat på om användaren har kontaktat sjukvården på annat sätt i samband med det digitala vårdmötet, och det är bara 1,5 procent av de digitala vårdmötena hade föregåtts av telefonkontakt med 1177, 1 procent ledde till besök på akutmottagning och 3,6 procent till besök på vårdcentral. Det borde vara användare som behöver ytterligare kontakter, till exempel provtagning och fysisk undersökning, men det var förvånande att 1177 användes i så liten utsträckning.
Digitala vårdmöten möter invånares behov, men tjänsterna behöver bli bättre på att nå ut till alla ålderskategorier för att främja en mer jämlik vård. Ytterligare forskning och utveckling behövs också för att kunna öka förståelsen av hur digitala vårdmöten och fysiska besök i primärvården kompletterar varandra och hjälps åt att möta invånarnas vårdbehov på bästa sätt.
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.
