Klimatet är en högaktuell fråga. År 2045 ska Sverige uppnå sitt klimatmål, utsläppen av växthusgaser ska vara nettonoll. Byggbranschen står för drygt 20 % av Sveriges utsläpp av växthusgaser. För att uppnå målet krävs det att anudsprocessen förändras.

Det finns ingen allmänt etablerad metod för att bedöma miljöaspekterna i förhållande
till de ekonomiska aspekterna vid anbudsprocessen. Detta försvårar för företag att
arbeta gemensamt mot det nationella klimatmålet. Det ligger i allmänhetens intresse att minska växthusgasutsläppen, därför bör miljön vara en minst lika viktig aspekt som ekonomin. För att lyckas krävs innovativa metoder och verktyg. Studien genomfördes i samarbete med Skanska Direkt AB. Målet med studien har varit att undersöka hur information från ramverket för klimatdeklarationer kan nyttjas som ett verktyg i anbudsprocessen.

I studien har en klimatdeklaration med schablonvärden från Boverket gjorts med material utifrån ett fallobjekt. Sedan jämfördes EPD:er för att hitta likvärdiga material med lägre klimatpåverkan. Efter att materialen bytts ut gjordes en ny klimatdeklaration för att kunna jämföra utsläppen. Även en ekonomisk jämförelse gjordes med genomsnittspriser från en byggvaruhandel i det geografiskt avgränsade området, Götaland. Tidigare forskning har tagit fram en kostnad för ett ton koldioxidutsläpp, 7 429 kr. Med hjälp av denna kostnad möjliggjordes en ekonomisk jämförelse av klimatpåverkan.

Anbudet som tilldelas kontrakt måste förändras från det ”ekonomiskt mest fördelaktiga” till det ”mest fördelaktiga”.

Studiens viktigaste slutsatser:

  • Miljöutvärderingar integreras inte aktivt i anbudsprocessen av offentliga upphandlingar år 2024.
  • Klimatdeklaration kan användas i anbudsprocessen som ett jämförelseverktyg, för att utse det mest fördelaktiga anbudet.
  • Gränsvärden krävs för att klimatdeklarationer ska leda till minskade CO2eq-utsläpp.
  • Hårdare krav behövs för att beställare skall ta hänsyn till mer än enbart ekonomiska aspekter.