Forskning ökar kunskaperna om barn och ungas rättigheter
Varken barn eller vuxna i Sverige har tillräckligt god kunskap om barns rättigheter. Att inkludera och prata med barn om frågor som rör dem själva är något vi behöver bli bättre på. Risken är annars att det görs stora arbeten med insatser eller åtgärder som vi vuxna anser är till för barns bästa men som inte gynnar det enskilda barnet. Frida Lygnegård arbetar som forskare på Jönköping University och forskar om barns rättigheter och delaktighet.
Barn och ungdomar har rätt att utvecklas, att känna hopp om framtiden och tilltro till sin egen förmåga. Frida Lygnegårds forskning handlar om att möjliggöra barn och ungdomars delaktighet i samhället och om implementeringen av barns mänskliga rättigheter. Barns rättigheter är en viktig del i den sociala hållbara utvecklingen och en viktig del för att leva upp till målen i Agenda 2030, där målsättningen är att ingen ska lämnas utanför.
– Jag arbetar med att sprida kunskap om barns rätt att vara delaktiga och kunna påverka beslut som rör dem själva. I det här arbetet krävs samverkan och ett partnerskap mellan olika aktörer i samhället. Jag arbetar till exempel med Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) för att belysa hur barns rättigheter synliggörs i föräldraskapsstödjande insatser. I ett annat uppdrag arbetar jag med SWECO på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne för att sprida kunskap om hur barn med funktionsnedsättningar kan få möjlighet att göra sina röster hörda i beslut som rör dem, säger Frida Lygnegård.
Arbete i linje med nationell strategi
Regeringen beslutade 2018 om en ny nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd, där målet är att alla föräldrar ska erbjudas föräldraskapsstöd under barnets hela uppväxt. I den nationella strategin stärks skrivningarna om barnets rättigheter och det slås fast att principen om barnet bästa ska genomsyra det föräldraskapsstöd som ges.
– Jag fick, i linje med regeringens nationella strategi, i uppdrag av MFoF att genomföra en kartläggande litteraturöversikt över nuvarande forskning kring barns rättigheter för att ge en aktuell bild över det nuvarande kunskapsläget. Rapporten kan ses som ett kunskapsstöd till beslutsfattare och yrkesverksamma som arbetar med implementering och uppföljning av föräldraskapsstödjande insatser. Men även som en vägledning kring hur barnets egen röst beaktats i skriftligt material rörande dessa insatser. Förhoppningen är också att min litteraturöversikt kan bidra till ökad samverkan kring ett stärkt föräldraskapsstöd mellan berörda aktörer på såväl lokal och regional som på nationell nivå, berättar Frida Lygnegård.
MFoF kommer nu att hjälpa till med spridningen av Frida Lygnegårds rapport till olika typer av aktörer inom myndigheter och organisationer som verkar för barns rättigheter.
– Materialet som Frida har arbetat fram är ett fantastiskt underlag för oss att använda för kunskapsspridande. Det är värdefullt både för oss som myndighet och de organisationer som vi samarbetar med, att det material vi sprider bygger på forskningsbaserade arbetssätt och metoder, säger Maria H Andersson, utredare på MFoF.
Hållbara uppväxtvillkor och trygga levnadsförhållanden
Genom sin forskning vill Frida Lygnegård bidra till att ta fram metoder för att ge barn och unga möjlighet att vara en del av de beslut som rör deras eget liv och vardag, och i förlängningen möjligheten att påverka sin framtid.
– Barn har rätt att nå upp till sin fulla potential, de har rätt att vara delaktiga. Med min forskning vill jag bidra till att skapa hållbara uppväxtvillkor och trygga levnadsförhållanden för barn och ungdomar. Det är viktigt att våra barn och unga har en stabil grund att stå på för att kunna ta sig an utmaningar, men också möjligheter genom livet, avslutar hon.
