Är ”kvinnojobb” sämre betalda?

Lästid: 4-6 minuter
Kategorier: Ekonomisk geografi
shutterstock_536256703

I förra veckan tittade jag på vilka jobb som egentligen är s.k. kvinnojobb och vilka som är ”mansjobb” baserat på hur stor andel av respektive kön som arbetar inom olika yrkesgrupper. Anledningen till att detta väckt mitt intresse är att vi ofta säger – som en vedertagen sanning – att yrken som är kvinnojobb är sämre betalda. Ofta pekar vi på olika typer av vårdyrken, som ofta består av en högre andel kvinnor, och visar på hur lönerna här är låga som ett bevis för detta påstående.

Innan vi reder ut hur det ser ut vill jag reda ut något: det är inte samma sak att säga att kvinnor har lägre lön än män som att säga att ”kvinnoyrken” är sämre betalda. Anledningen är att det inte är lika många som arbetar inom de olika yrkesgrupperna. Vårdyrket är det yrke som har allra flest kvinnor anställda (följt av detaljhandelsjobb). De vanligaste ”mansjobben” är olika former av säljare och byggnads- och anläggningsarbetare.

När vi inom forskningen tittar på förklaringar till hur mycket en individ tjänar så säger vi att det huvudsakligen beror på (1) hur länge man har jobbat, (2) hur länge man har läst samt (3) hur många timmar i veckan man arbetar. I svensk statistik saknas information om den sista faktorn, dvs. hur många timmar i veckan någon arbetar. Det innebär att det saknas ett faktor för att se hela bilden. Vi vet samtidigt att många kvinnor arbetar deltid och att det kan förklara en del av lönegapet.

Samtidigt har jag själv gjort studier med amerikansk data (där samtliga tre faktorer ingår) och visat på att även om vi tar hänsyn till samtliga och tar med i beräkningen om man har barn eller inte så tenderar ändå kvinnor att tjäna mindre än män inom samtliga yrkeskategorier.

MEN–det är inte detsamma som att säga att yrken som i hög grad är kvinnoyrken i genomsnitt har lägre löneläge. För att titta närmare på detta så plockade jag upp samma graf som jag presenterade i förra veckans bloggpost som visar på andelen kvinnor och män inom respektive yrkeskategori. Men denna gång lägger jag också på en grön stapel som visar hur mycket man får i lön i genomsnitt inom respektive yrke jämfört med den yrkesgrupp som tjänar bäst (vilket är verkställande direktörer och verkschefer):

Yrken Kön och Lön

 

Finns det då någon statistisk relation mellan längden på de gröna staplarna (dvs. de genomsnittliga lönenivåerna) och längden på de röda (dvs. andelen anställda kvinnor inom yrket)? Svaret på denna fråga är nej. Det finns ingen statistiskt säkerställd relation mellan dessa båda faktorer. Det är alltså inte så att mer kvinnodominerade yrken också har lägre lönenivåer i genomsnitt. Det finns helt enkelt dåligt betalada kvinnoyrken och det finns dåligt betalda mansyrken – liksom det motsatta. Figuren nedan visar sambandet mellan dem. Sträcket i mitten är medellönen och medel-andelen kvinnor som arbetar inom yrket:

Kön lön matris

Figuren visar ganska tydligt hur det finns en rad yrkeskategorier som har en låg andel kvinnor anställda och som har en låg lönenivå (rutan nere till vänster) likväl som att det finns en rad yrkeskategorier som har en hög andel kvinnor med en låg lönenivå (nere till höger). Men det finns också ”kvinnoryrken” som är relativt välbetalda i genomsnitt (rutan uppe till höger) liksom det finns ”mansyrken” som är välbetalda (uppe till vänster).

Varför är det då viktigt att reda ut detta? Jo, för slentrianmässigt föreslår vi ofta att kvinnor bör söka sig till mer mansdominerade yrken för att få upp sin lön. Med tanke på avsaknaden av en sådan statistiskt säkerställd relation kanske det vore en bättre rekommendation att helt enkelt söka sig till yrken som är bättre betalda i genomsnitt?

Lämna en kommentar

  • Kristian

    Tack!
    Föredömligt överskådlig genomgång av vad jag gissar är en hel del grundarbete.