Valresultat och befolkningstäthet

Lästid: 4-7 minuter
Kategorier: Ekonomisk geografi, Urbanisering, Valet2014
1280px-2014_Riksdag_Structure (kopia)

Jag har i flera bloggposter belyst frågan om stad och land och dess betydelse för valresultat. Jag har visat hur det spelade roll i de senaste amerikanska presidentvalen, men även hur det haft ett samband i det senaste svenska valet (hela valanalysen finns att läsa här i Fokus). Baserat på dessa valresultat har jag valt att titta på rösterna på antingen de röd-gröna (och här har jag även räknat in Vänsterpartiet) eller Alliansen. Jag har alltså slagit ihop andelen röster som dessa båda block fått i varje kommun (i valet till riksdagen) för att sedan se hur deras resultat relateras till befolkningstätheten i kommunen. I figuren nedan visar jag resultatet.arje kommun finns alltså representerad som två punkter: en röd punkt som visar andelen röster på de röd-gröna i kommuner och en blå som visar andelen röster i kommunen på alliansen. På den stående y-axeln visar jag andelen röster och på den liggande axeln visar jag befolkningstätheten. För den som är uppmärksam så ser man att skalan är justerad då jag använder en loggad skala för befolkningstätheten som är väldigt skev (där vissa kommuner har en mycket låg täthet medan andra har en mycket hög täthet). Dock visar värden på axeln den korrekta befolkningstätheten. Jag väljer även att dra linjer mellan observationerna i figuren för att förtydliga skillnaden mellan grupperna. Bilden ger en väldigt tydlig illustration av hur alliansen får en väsentligt mycket högre andel röster där även befolkningstätheten är hög medan mönster då är det motsatta för de röd-gröna. Figuren visar även på att det finns någon slags brytpunkt befolkningstäthetsmässigt mellan de båda blocken.

Val uppdaterad

Varje kommun finns alltså representerad som två punkter: en röd punkt som visar andelen röster på de röd-gröna i kommuner och en blå som visar andelen röster i kommunen på alliansen. På den stående y-axeln visar jag andelen röster och på den liggande axeln visar jag befolkningstätheten. För den som är uppmärksam så ser man att skalan är justerad då jag använder en loggad skala för befolkningstätheten som är väldigt skev (där vissa kommuner har en mycket låg täthet medan andra har en mycket hög täthet). Dock visar värden på axeln den korrekta befolkningstätheten. Jag väljer även att dra linjer mellan observationerna i figuren för att förtydliga skillnaden mellan grupperna. Bilden ger en väldigt tydlig illustration av hur alliansen får en väsentligt mycket högre andel röster där även befolkningstätheten är hög medan mönster då är det motsatta för de röd-gröna. Figuren visar även på att det finns någon slags brytpunkt befolkningstäthetsmässigt mellan de båda blocken.

Jag har därför roat mig med att skatta vad denna brytpunkt är. Jag adderar en regressionslinje som är den funktion som bäst approximerar de röda respektive blå datapunkterna. Detta ger figuren nedan:

Val Sverige 2014 Updated

Löser man ut brytpunkten mellan dessa båda linjer ser man att efter befolkningstätheten drygt 100 invånare per kvadratkilometer (118) så ökar sannolikheten för att alliansen ska få fler röster än de röd-gröna (och före 100 invånare per kvadratkilometer är det mer sannolikt att de röd-gröna får fler röster). (Självklart finns det en varians och denna siffra är en slags approximering).

I de 30 kommuner som hade lägst befolkningstäthet så var det röd-gröna blocket större än alliansen i 96 procent av fallen. I de 30 kommuner som hade högst befolkningstäthet så var alliansen större än det röd-gröna blocket i 80 procent av fallen.

I dagsläget finns det 238 kommuner som har en lägre befolkningstäthet och 52 som har en högre befolkningstäthet. De kommuner som ligger runt denna brytgräns år 2017 är Kungälv, Borås och Ekerö. Hade vi haft ett valsystem av det amerikanska slaget hade detta potentiellt varit våra svenska ”swing states” just nu.

Men den svenska systemet ser annorlunda ut och rösterna räknas lika oavsett var man bor. Sedan ska man komma ihåg att dessa siffror inte innebär att ALLA röstar röd-grönt eller på alliansen utan snarare visar på var det är mer troligt att ena eller andra blocket får högst andel. Dessutom ska man komma ihåg att det inte bor lika många människor i alla kommuner (vilket ju är en av anledningarna till att befolkningstätheten varierar).

Självklart finns det fler faktorer än stad-land som spelar roll vid ett val. Men denna dimension skär genom så många aspekter av människors tillvaro. Den sätter i hög grad villkoren för den offentliga servicen. Den påverkar industristrukturen och därmed även möjligheter till arbetstillfällen. Den påverkar utbudet av alla de konsumenttjänster som de allra flesta ändå tycker om att ha tillgång till och det hänger i sin tur ihop med våra flyttströmmar. Så allt hänger ihop och det samlas under paraplyet stad och land.

Rättelse: En tidigare version av denna bloggpost visade en felaktig brytpunkt. Jag tackar Staffan Betnér för påpekandet och har nu uppdaterat bloggposten.

 

Lämna en kommentar