International at heart, International at start – Att snabbt internationalisera en verksamhet

Lästid: 12-20 minuter
Kategorier: Entreprenör/entreprenörskap, Start-up, Strategi
international

När en högskola döps till Internationella Handelshögskolan i Jönköping skickas en tydlig signal om att internationalisering är viktigt för skolan. Det är också ett löfte gentemot intressenter om att internationalisering ska genomsyra skolans arbete och utbud. För Jönköping International Business School (JIBS) har den internationella profilen inte varit tomma ord. Det har varit en tydlig ledstjärna sedan skolan grundades. Det är en del av vår DNA.

JIBS hemsida framgår att 35% av personalen som arbetar med forskning och undervisning är födda utomlands och representerar 12 länder. Hälften av våra doktorander har en annan nationalitet än svensk samtidigt som en hög andel av de som är svenskfödda har betydande internationell erfarenhet. Bland våra studenter finns en stor representation av internationella studenter och många svenska studenter väljer att studerar utomlands under sin studietid vid JIBS. Totalt sett finns det representanter från drygt 40 länder bland våra utbytesstudenter. I Diagrammet nedan framgår hur internationaliseringen på studentnivå har utvecklats sedan starten. table

Redan från starten hade vi internationella partners med möjlighet till studentutbyte. Det är intressant att se hur snabbt utvecklingen har gått och att siffrorna legat relativt stabilt under de senaste åren. Redan efter några år hade vi fler än 50 internationella partners och en stor grupp utresande och inresande utbytesstudenter. I Uranks senaste ranking av ekonomutbildningar (2013) kammade vi återigen hem en första placering när det gäller internationalisering. Bland företag som internationaliserat sina verksamheter finns det en grupp företag som rönt särskilt intresse. Det är de företag som ofta benämns Born Globals eller Fast Internationalizers. Dessa företag karaktäriseras av att de relativt snabbt agerar på en internationell marknad. Det vill säga de bygger inte upp en nationell verksamhet först för att sedan bredda sin affärsverksamhet. På många sätt bryter de mot den konventionella och stegvisa processen som ofta förespråkas. På så vis har JIBS en hel del gemensamt med dessa företag. Naturligtvis finns en mängd faktorer som påverkar sannolikheten för att ett företag snabbt ska etableras internationellt. Exempel på sådana faktorer är typ av produkt (eller service) och bransch. Det finns dock forskning som menar att sannolikheten för att ett företag snabbt ska internationaliseras främst drivs av grundarnas bakgrund. Att JIBS under så många år lyckats toppa alla rankingar över svenska universitet och högskolor när det gäller internationalisering är i hög grad en effekt av det arbete som tidigt lades ner när högskolan grundades. Givetvis har alla de som var med och grundade skolan varit delaktiga i detta arbete, men det finns ytterligare personer som i hög grad var involverade när det först begav sig. Peter Hilton och Roger Stough är två personer som på olika sätt bidragit till JIBS internationella utveckling. peter_hiltonPeter Hilton har i sin roll som chef för internationella kontoret haft stor betydelse för utvecklingen av skolans internationella nätverk och profil. Han har även varit starkt drivande i frågor såsom införandet av internationella betygsskalor. Exempelvis var JIBS först i Sverige med att införa ECTS-skalan. Professor Roger Stough är en ledande och välkänd regionalekonom som varit en viktig mentor och kontakt under hela JIBS existens. Vid starten delade han med sig av erfarenheter och under årens lopp har han fortsatt sitt engagemang i skolan. Han har även varit värd i USA för både forskare och studenter från JIBS. Som bevis för sin betydelse för JIBS utsågs han 2006 till hedersdoktor. Med anledning av skolans jubileum är det därför intressant att be Peter och Roger reflektera över JIBS internationella position och profil idag.

Vilket är ditt drömscenario för JIBS?
- När jag lämnade handelshögskolan i april 2008 för att återvända till mitt  hemland Kanada höll JIBS redan på att bli mitt drömscenario. Jag kom till JIBS sommaren 1995 och då var skolan bara ett år gammal. Det fanns 4 internationella studenter och endast 3 av våra egna studenter hade studerat utomlands under sitt första år (1994). Min uppgift var att bygga upp alla aspekter av internationalisering —  inklusive personalutbyte, en internationell affärsverksamhet, internationella forskningsförutsättningar, undersöka möjligheter med masterprogram på engelska, dubbla examina och naturligtvis studentutbyte. Drömmen då var att förvandla JIBS till den mest internationella handelshögskolan i Sverige. Med tanke på att JIBS knappt var mer än ett begrepp när jag tillträdde 1995, framstod det som en skrämmande utmaning. Tretton år senare, år 2008, var JIBS en helt annan handelshögskola. Från fyra internationella studenter som representerade två länder, hade JIBS vuxit till 800 internationella studenter som representerade 43 länder. Hela program erbjöds på engelska och på alla tre nivåer: kandidat, magister och doktor. 95 % av alla JIBS studenter studerar utomlands under minst en termin och många studenter studerar utomlands under två eller tre terminer, ofta vid olika universitet i olika länder. Många internationella studenter lär sig svenska, och många internationella studenter arbetar i Sverige eller arbetar i sina egna länder i företag som är verksamma i Sverige. Vi erbjöd fem magisterprogram på engelska och tre kandidatprogram på engelska och lockade studenter från sex kontinenter. Våra läroplaner hade fått ett internationellt fokus, och vi hade lyckats attrahera internationell personal till vår fakultet. Forskningen vid Handelshögskolan hade ett starkt internationellt fokus och JIBS forskare deltog vid konferenser runt om i världen. Dessutom hade JIBS blivit ett Mecka för internationella konferenser som lockade världsberömda forskare till Jönköping. Vi hade utvecklat ett program som erbjöd JIBS studenter praktik i företag i utlandet och möjlighet för internationella studenter att arbeta i svenska företag i Jönköpingsregionen. Även antalet svenska studenter ökade på våra program. De angav att JIBS internationella profil var den främsta anledningen till att de valde JIBS över andra handelshögskolor. Kort sagt, JIBS hade blivit känt både i Sverige och internationellt som Sveriges mest internationellt framgångsrika handelshögskola. Vår dröm hade blivit verklighet.

Vilket är ditt bästa minne av JIBS?
- Det finns så många bra minnen att det är extremt svårt att peka ut bara ett, men jag kommer att försöka. År 2006 var JIBS redan på god väg att bli den mest internationella handelshögskolan i Sverige. Flera år tidigare hade vi skapat ett program för värdfamiljer där Jönköpingsbor kopplades till internationella studenter från hela världen. Dessutom var jag medlem i Jönköpings Kommuns Internationella kommitté samt var med i handelskammaren och Rotary. Det var även det år då vi började erbjuda hela program på engelska, varpå vi kunde locka internationella studenter till hela tre- och fyraårsprogram. Framför allt var vi framgångsrika med att attrahera ett antal studenter från Afrika. Många av dessa afrikanska studenter, de flesta från Kamerun, Ghana och Nigeria, var mycket duktiga sångare. För att hjälpa dessa afrikanska studenter (då levnadskostnaderna i Sverige var mycket höga jämfört med Afrika), anordnade vi en konsert på Jönköpings Konserthuset. Vi bjöd värdfamiljer, handelskammaren, Rotary och vi marknadsförde konserten i Jönköpingsposten och andra medier. Vi var mer än lite oroliga för hur många Jönköpingsbor som skulle dyka upp för att lyssna på en konsert med afrikanska ekonomistudenter. Skulle någon vara intresserad? Faktum är att vi sålde slut på biljetter! Det var fullsatt. Jönköpingsfolket var stolta över denna internationella dimension till staden och stöttade oss helhjärtat. Konserten blev en stor framgång och det visade mig hur mycket ”vanliga” Jönköpingsbor uppskattade att vara del av den mest internationella handelshögskolan i Sverige . Det kanske inte är mitt bästa minne, men det är ett av dem.

Vilken var den främsta utmaningen?
- Den svåraste utmaningen var att få alla på JIBS och Högskolan i Jönköping med på tåget för att satsa fullt ut på internationalisering. Det var en stor oro för att JIBS och HJ skulle äventyra eller rent av förlora sin svenskhet. Detta var långt från mina ambitioner. Jag ansåg att det svenska universitetssystemet var ett av de bästa i världen — Vi ville inte äventyra detta — vi ville förbättra det. Jag gjorde det klart från början att JIBS inte skulle vara ett INSEAD, dvs. en internationell handelshögskola som råkar finnas i Frankrike, utan vi skulle vara en svensk handelshögskola med en stark internationell inriktning. Genom att skapa en internationell handelshögskola lyckades vi öka söktrycket från såväl svenska som utländska studenter. Jag minns hur jag försökte övertyga skeptiker att internationaliseringen skulle bygga vidare på vår svenskhet. Det innebar att många av våra kurser skulle komma att ges på engelska och för många av våra lärare var det en skrämmande tanke. Ett ” trick ” jag använde var att jag höll alla mina presentationer på svenska (och efter att ha lärt mig svenska efter 30-års ålder fanns mycket att önska av såväl uttal som vokabulär). Men de synpunkter som kom tillbaka var ungefär: ”Ja, om Peter kan göra en presentation på svenska till 100 lärare och få fram sitt budskap, kan jag, som kan tala bättre engelska än vad Peter kan svenska, säkert undervisa på engelska till ett klassrum med 100 studenter!”   Vår svenskhet bidrog på många sätt till vår framgång. De flesta av de internationella studenter och anställda som kom till JIBS ville komma till just Sverige. De ville lära sig svenska, lära sig om den svenska kulturen och träffa svenskar. Och Jönköping öppnade sina armar för vår stora tillströmning av internationella studenter. Vi hade över hundra värdfamiljer och mer än 60 svenska företag involverade i de internationella studenternas samarbetsprogram. Under min ledning hade vi till och med obligatorisk svenskundervisning för alla internationella studenter. Vi var tvungna att ändra detta till frivilligt efter ett tag eftersom många universitet inte kunde tillgodoräkna dessa poäng, men många studenter fortsatte ändå med svenskastudier utöver sina ordinarie kurser. De ville lära mer om Sverige och det hjälpte oss rekrytera internationella studenter. Sammanfattningsvis var dock den största utmaningen — men även den största segern — att övertyga lärare och personal vid JIBS och Jönköpings Universitet om att strävan efter att bli Sveriges mest internationella handelshögskola inte innebar att vi försakade vår svenskhet utan att vi delade med oss av den. Resultatet av denna process var att JIBS blev en av de främsta högskolorna i Sverige.

Hur tror du ett Jönköping utan JIBS skulle se ut?
- När jag lämnade år 2008 hade den internationella prägeln på Högskolan i Jönköping som tidigare varit mest framträdande hos JIBS, även rotats djupt vid JTH, Hälsohögskolan och HLK. Min uppfattning var att ”vanliga” Jönköpingsbor var oerhört stolta över den internationella atmosfär som fanns inte bara vid högskolan utan inom hela kommunen. Kort sagt kan jag inte föreställa mig ett Jönköping utan den mest internationella handelshögskolan i Sverige. Vad jag förstått finns det idag en målsättning att skapa ett Jönköping International University. Detta låter som det projekt JIBS påbörjade 1994, och jag önskar er all lycka med denna utmaning. Kanske kommer jag tillbaka för att vara med på resan mot detta nya mål .

Roger_StoughFyra frågor till Professor Roger Stough:
Vilket är ditt drömscenario för JIBS?
- Att JIBS kommer vara en central attraktionskraft för södra delen av Sverige och för hela högskolan i Jönköping. Jag önskar även att JIBS kommer fortsätta vara en viktig och drivande aktör inom forskningen och för innovationsprocessen såväl regionalt som nationellt och internationellt.

Vilket är ditt bästa minne av JIBS? -
En stor höjdpunkt i mitt liv var när jag tilldelades ett hedersdoktorat från JIBS. Även sångerskan i ABBA som sjöng vid ceremonin och skapade en otrolig atmosfär är minnesvärd. Och alla studenter och anställda som jag lärt känna och arbetat med under de senaste 20 åren.

Vilken är den främsta utmaningen framöver?
- Att skapa och implementera en plan för att bygga en högskola som ska bli en regional och nationell innovations- och utvecklingsmotor för Sverige såväl som för världen.

Hur tror du ett Jönköping utan JIBS skulle se ut?
- Jag kan inte föreställa mig en framtid för högskolan utan JIBS. JIBS har varit en ledande aktör för såväl utvecklingen av Högskolan i Jönköping som för Jönköping stad. JIBS kommer fortsätta spela en stor roll för högskolans framtid och kommer alltid att vara ihågkommen som en stor framgångsfaktor för högskolans grundande. Även staden skulle vara något helt annat utan JIBS.

Peters och Rogers reflektioner visar tydligt vikten av att vara lokalt förankrad samtidigt som man bygger en internationell verksamhet. Det framkommer även att enskilda individer såväl som hela organisationen starkt bidragit till den utveckling som skolan genomgått. Nyligen disputerade Andreas Hatzigeorgiou vid Lunds universitet. I sin avhandling visar han att företag som anställer utlandsfödda har en högre grad av internationell verksamhet, dvs. exporten ökar. På JIBS finns det en mängd exempel som bekräftar detta. Peter Hiltons berättelse är ett exempel.

Personligen kommer jag främst ihåg hur Leticia Lövkvist och vår tidigare kollega Chantal Côté, två eldsjälar inom internationaliseringsfrågor, skapade våra första sommarprogram. Leticia som är född och uppvuxen i Mexiko var en starkt bidragande orsak till att vi kunnat attrahera internationella studenter till dessa program. Genom sina kontakter i Mexiko har hon genom åren säkerställt programmens överlevnad och tack vare henne har jag haft förmånen att träffa drygt 100 mexikanska studenter. Roger Stough nämner att han värdesätter alla möten han haft med studenter och personal.

Jag är benägen att hålla med. Det är just människorna och den internationella atmosfären som gör JIBS unikt. Och vårt ledord ’International at heart’ är i högsta grad synligt i vårt dagliga arbete och har så varit sedan starten.

Fler bloggar om pågående 20-års jubileum. Läs gärna: 
Johan Roos - 
Authenticity makes a difference
Andrea Resmini - Forrest Gump, Playstation and the invasion of international students
Charlotta Mellander - Varje handelshögskola kräver sina stjärnforskare
Mattias Nordqvist - En internationell handelshögskola föds

Lämna en kommentar