Till regeringen: läs den nationella patientundersökningen!

Lästid: 4-6 minuter
Kategorier: Valet2014, Vård, vinster i välfärden
shutterstock_93628783_s

Den nya regeringen och Vänsterpartiet har i ett gemensamt uttalande försökt argumentera att ”vinster i välfärden” får ”negativa följder vad gäller likvärdighet, kvalitet, behovsstyrning och öppenhet inom den samlade välfärden” (www.regeringen.se, daterat 3 okt 2014). Med denna politiska världsbild är kvaliteten enbart en funktion av den totala resursmängden som tillförs systemet och inte en fråga om hur man leder, organiserar, följer upp och utvecklar verksamheter. Argumenten och bevisen för testen är skäligen grunda. Detta beror på att det saknas större studier av detta i vård och omsorg men även att befintlig kunskap inte får genomslag i debatten. Baserat på Internationella Handelshögskolans analyser menar vi att påståendet att privata företag i vården leder till sämre kvalitet är rent felaktigt.

Vartannat år genomförs det nationella kvalitetsmätningar på Sveriges alla vårdcentraler där man mäter kundupplevd kvalitet. Vi har använt oss av data från den Nationella patientenkäten som skickar ut 265.000 personer. Den senaste enkäten från 2013 hade en svarsfrekvens på 53% Den skickas till patienter på både privata och offentliga vårdcentraler. I enkäten besvarar patienterna frågor kring åtta områden, bland annat bemötande, tillgänglighet och förtroende, som täcker hela patientens upplevelse, före, under och efter ett läkarbesök. Totalt har vi analyserat data från 1.083 vårdcentraler, varav 728 är offentliga, dvs ägda av landsting/regioner, och 355 är privata (se nedanstående tabell). Det kan i sammanhanget vara intressant att konstatera att närmare 33% av Sveriges vårdcentraler är privata, vilket visar det stora genomslag vårdval i primärvården faktiskt har fått.

Vad tycker då patienterna om den vårdkvalitet de får vid dessa 1.083 vårdcentraler och finns det tydliga skillnader mellan privata och offentliga vårdcentraler? Låt oss här redovisa det första och mest tydliga utfallet i enkäten.

landsting

I förhållande till sin andel (33%) av totala antalet vårdcentraler är de privata överrepresenterade i toppen av mätningarna på de flesta av frågeområdena.

Vi har för enkelhetens skull valt att titta på de 6 högst rankade vårdcentralerna i respektive län/region, på var och en av de 8 frågeområdena under 2013, för att se om privata eller offentliga vårdcentraler dominerar i toppen. På 6 av de 8 områdena är de privata vårdcentralerna högre rankade än de offentliga i en majoritet av länen/regionerna. Undantagen är de två frågeområdena tillgänglighet (med offentliga vårdcentraler i topp i 12 av 21 län) samt upplevd nytta (med offentliga vårdcentraler i topp i 11 av 21 län).

Mot bakgrund av att 67% av vårdcentralerna är offentliga är detta övergripande resultat desto mer anmärkningsvärt. Vid en närmare granskning av hela listan över vårdcentraler så faller de privata vårdcentralerna ut bättre än de offentliga. När vi t ex tittar på hur många av det totala antalet privata vårdcentraler som befinner sig på övre respektive undre halvan av resultatlistan så blir resultaten mycket lika den analys vi gjort i detta inlägg.

Här kan man fundera över vad det är som gör att:

  • patienter i 14 av 21 landsting/regioner har större förtroende för privata vårdcentraler
  • man i 13 av 21 landsting/regioner anser att bemötandet på de privata vårdcentralerna är bättre?
  • patienterna i 13 av 21 landsting/regioner är mer benägna att rekommendera de privata jämfört med de offentliga vårdcentralerna
  • att helhetsintrycket de har är bättre för de privata i 13 av 21 län?

 

I detta inlägg nöjer vi oss med att konstatera att de privata vårdcentralerna får generellt sett mycket goda omdömen och resultaten ger inget som helst stöd för att de skulle leverera en lägre kvalitet. Påståendet att vinstsökande aktörer i vården skulle dränera resurserna och sänka kvaliteten stämmer inte baserat på den Nationella patientenkäten. Bilden tonar istället fram att det svenska folket är nöjda med de privata vårdcentralerna som helhet.

I ett antal blogginlägg framöver kommer vi att fördjupa bilden samt analysera vad skillnader mellan olika landsting/regioner kan tänkas bero på.

Tomas Müllern, professor

Olivia Walz, forskningsassistent

 

 

 

Lämna en kommentar