Karaktärsdrag hos lyckliga och olyckliga individgrupper.

Lästid: 7-12 minuter
Kategorier: Ekonomisk geografi, Lycka
shutterstock_370034054

I föregående bloggpost diskuterades relationen mellan inkomst och lycka. Det är tydligt att inkomst och subjektiv lycka är relaterade och att individer med högre inkomster, absoluta och relativa, i genomsnitt är nöjdare med sina liv jämfört med individer med lägre inkomster. Även om detta är fallet så har inkomst en svagare relation till lycka än vad många andra faktorer har. Tillsammans med en kollega har jag genomfört en studie i vilken relationen mellan nöjdhet med livet och olika faktorer utforskats i regressionsanalyser där flertalet faktorer kontrollerats för. I dessa visar lycka (nöjdhet med livet) en stark relation till självrapporterat hälsotillstånd, civilstånd och anställningsstatus. I denna bloggpost ska vissa deskriptiva samband mellan lycka och dessa, med flera, faktorer diskuteras. Den data som ligger till grund för analysen är återigen enkätdata från SOM-institutet, här för år 2009 – 2011. Analysen utgår från enkätfrågan: ”Hur nöjd är du på det hela taget med det liv du lever?”. De individuella svaren kan ta an värden från 1,Inte alls nöjd till 4, Mycket nöjd. Enkätsvaren aggregeras upp och genomsnittlig nöjdhet tas fram för olika grupper.

I Tabell 1 visas genomsnittlig nöjdhet med livet för kvinnor och män separat. Vi kan se att kvinnor i genomsnitt upplever sig vara något nöjdare med livet än män. Genomsnittlig nöjdhet för män är 3,26 och för kvinnor 3,30, och skillnaden i nöjdhet mellan könen är statistisk signifikant. Vid användning av en skala på 1 till 4, där den stora majoriteten av svarande valt antingen 3 eller 4 (ganska nöjd med livet eller mycket nöjd med livet), kan några decimalpunkter skillnad anses vara av vikt.

Tabell 1. Genomsnittlig nöjdhet med livet.

Kön

Genomsnittlig nöjdhet med livet

Män

3,26

Kvinnor

3,30

 

I Tabell 2 nedan presenteras genomsnittlig nöjdhet med livet uppdelat på olika anställningsstatusar. De olika kategorierna är rangordnade med den i genomsnitt nöjdaste kategorin högst upp och den minst nöjda längst ner. Skillnaderna i lyckonivå mellan de olika grupperna är statistiskt signifikanta. Vi kan se att den genomsnittliga lyckonivån är högst hos pensionärer följt av anställda (3,35 och 3,31 respektive). Studenter kommer på tredje plats med en genomsnittlig nöjdhet på 3,26. De tre i genomsnitt minst nöjda grupperna ligger långt under de tre nöjdaste. Individer som är anställda genom marknadspolitiska åtgärder, samt arbetslösa och sjukskrivna individer har genomsnittliga lyckonivåer på 2,97, 2,92 och 2,88 respektive vilka alla är något under 3 och alltså ”under” svarsalternativet Ganska nöjd. Att pensionärer och anställda i genomsnitt är lyckligare än arbetslösa och sjukskrivna individer är vanligt förekommande forskningsresultat. I genomsnitt är äldre individer lyckligare än medelålders, och anställda lyckligare än arbetslösa och sjukskrivna delvis på grund av det sammanhang och meningsfullhet en anställning för med sig samt som en konsekvens av den inkomst och ekonomiska trygghet anställningen ger. Att studenter ligger strax under anställda i lyckonivåer är inte heller överraskande. Att individer som har arbete i marknadspolitiska åtgärder ligger strax över arbetslösa och sjukskrivna i genomsnittlig lyckonivå kan tala för att dessa åtgärder (åtminstone i detta avseende) fungerar.

Tabell 2. Genomsnittlig lycka per anställningsstatus

Anställningsstatus Genomsnittlig nöjdhet med livet Antal svaranden
Pensionär 3,35 2518
Anställd 3,31 5771
Student 3,26 495
Anställd genom marknadspolitiska åtgärder 2,97 136
Arbetslös 2,92 384
Sjukskriven 2,88 376
Totalt 3,28 9680

I Tabell 3 nedan presenteras genomsnittlig nöjdhet med livet uppdelat på civilstånd. Även här är de olika grupperna rangordnade från i genomsnitt nöjdaste kategorin till den i genomsnitt minst nöjda. Genomsnittlig nöjdhet varierar mycket mellan grupperna, från 3,05 till 3,38, och skillnaderna grupperna emellan är statistiskt signifikanta. Individer som är gifta är den i genomsnitt lyckligaste gruppen följt av sambos. Minst nöjda är singlar med en medellyckonivå på 3,05.

Tabell 3. Genomsnittlig lycka per civilstånd

Civilstånd Genomsnittlig nöjdhet med livet Antal svaranden
Gift 3,38 5013
Sambo 3,30 2069
Änka/Änkling 3,24 411
Singel 3,05 2043
Totalt 3,28 9536

I Tabell 4 ser vi tydligt att individer som har barn i genomsnitt är nöjdare med sina liv än personer utan barn. Genomsnittlig nöjdhet med livet för individer som har minst ett barn är 3,32 och för individer utan barn 3,17. Det skiljer alltså 0,15 punkter mellan grupperna och skillnaden grupperna emellan är statistisk signifikant. 38,36 procent av individer med barn är mycket nöjda med sina liv medan motsvarande siffra för de utan barn är 29,86 procent.

Tabell 4. Genomsnittlig lycka och barn

Har minst ett barn Genomsnittlig nöjdhet med livet
Ja 3,32
Nej 3,17

I Tabell 5 ser vi ytterligare bevis på den välutredda kopplingen mellan hälsotillstånd och livstillfredställelse. I SOM-insitutets enkäter får respondenterna rapportera sitt upplevda hälsotillstånd på en skala från 0 till 10 där 0 är sämsta tänkbara tillstånd och 10 är bästa tänkbara tillstånd. Det är tydligt att genomsnittlig nöjdhet med livet ökar för varje hälsotillståndskategori.

Tabell 5. Lycka uppdelat på rapporterat hälsotillstånd

Hälsotillstånd Genomsnittlig nöjdhet med livet Antal svaranden
0 2,09 54
1 2,35 55
2 2,65 132
3 2,77 304
4 2,91 380
5 3,00 810
6 3,10 650
7 3,18 1528
8 3,27 2528
9 3,50 1756
10 3,66 1340

Detta var några faktorer som visats vara starkt relaterade till lycka i tidigare forskning. I nästa bloggpost kommer undersökas hur den genomsnittliga lyckan är spridd mellan Sveriges kommuner.

jonnarickardsson Jonna Rickardsson
Doktorand
Nationalekonomi , Internationella Handelshögskolan

Lämna en kommentar

  • Claudio Gnoli

    Of course, your daughter’s classes are perfectly legitimate, and useful for some purposes. They are based on several _facets_ of the plushes.

    Still, a priority of some facets over others (_citation order_) has often to be decided in order to ensure consistency in list displays, book shelving, etc. Which features should get the honour of being cited first? Researchers have usually identified more stable, crucial, ”essential” features for this, like reproductive organs in Linnaeus’s taxonomy of plants. These again give rise to a damned old Linnaean hierarchy.

    Indeed, they allow to identify ”groups respecting which a greater number of general propositions can be made, and those propositions more important, than could be made respecting any other groups into which the same things could be distributed” [John Stuart Mill, 1872].

    ”For example, we could define as #interplanetary lumps# all non-spherical objects orbiting around the Sun and spinning anticlockwise. But we don’t, because interplanetary lumps don’t share any other property apart from those that define them. There is nothing more to say about them, just as there is nothing more to say about what is shared by all extra-large T-shirts with a flith spot on their left sleeve” [David Weinberger, Everything is miscellaneous, 2007, rentraslated from Italian ed.; both cited in Gnoli, 2013, http://mate.unipv.it/gnoli/sake.txt , slides 31-32]

    Wonder how an interplanetary lump plush would look like ;-)

  • Andres Mardones

    Vilka var karaktären hos individerna?

    • Jonna

      Hej Andres!

      Jag förstår tyvärr inte riktigt din fråga.
      De samband jag finner i bloggposten är att kvinnor i genomsnitt är något mer nöjda med sina liv än män, pensionärer och anställda är i genomsnitt mer nöjda med sina liv än individer som är exempelvis arbetslösa eller sjukskrivna, individer som är gifta eller sambo är i genomsnitt mer nöjda med sina liv än singlar, föräldrar är i genomsnitt mer nöjda med sina liv än individer som inte har barn, och slutligen individer som anser att de har en bättre hälsa är i genomsnitt nöjdare med sina liv än individer som anser att deras hälsotillstånd är dåligt. Jag vet inte om detta svarade på din fråga?

      Mvh,
      Jonna

      • Andres Mardones

        Hej.
        Rubriken anger karaktärsdrag men i texten beskrivs faktorer. Alla dessa faktorer går att förändra; civilstånd och anställningsform. Men karaktärsdragen har mer att göra med personligheter.