Det kungliga priset och kvinnoföretagare

Lästid: 4-6 minuter
Kategorier: CeFEO, Entreprenör/entreprenörskap, Familjeföretag, Kvinnors företagande, Kvinnors ledarskap, Okategoriserade

Foto: Mattias Hellström/SPA

”Låt mig också nämna nomineringskommittéernas arbete för att få fram fler kvinnliga kandidater till de olika priserna. Det finns så många driftiga och framgångsrika kvinnliga företagsledare i vårt land, många av dem med invandrarbakgrund. Att de syns i sammanhang som detta är både i tiden och på tiden.” Ur kungens tal vid Årets Nybyggare 4 november 2019

Hur kommer det sig att kungen, i ett land som är världskänt för jämställdhet och feministiskt tänkande, behöver betona arbetet med att synliggöra kvinnliga företagsledare i sitt tal vid Årets Nybyggare 2019. Finns det något som som de kvinnliga företagarna kan göra för att påverka hur andra uppfattar dem? Det har vi försökt att få en bättre bild av i vår forskning.

Vi vet att bland de största utmaningarna för en ny företagare är att bli legitimerad för att kunna överleva, få tillgång till resurser och kunna växa sin verksamhet. Forskning har också betonat att kvinnor ställs inför större utmaningar som företagare och för att få deras företag att bli legitmerade. Att bli legitimerad beror mycket på hur andra uppfattar eller anser att åtgärder tagna av individen eller företaget är önskvärda, rätt eller lämpliga enligt samhällets sociala system.

Familjen är ett av de viktigaste sociala systemen som påverkar vad som anses vara gångbart och rätt för en person att göra. Familjen spelar en viktig roll genom att ha förväntningar och utöva påtryckningar utifrån de normer, värderingar och intressen som den följer. På så vis påverkar familjen inte bara verksamhetens beslut, praxis och processer utan även legitimiteten av företaget och dess ledare.

För att bättre förstå hur kvinnor lyckas att överkomma dessa utmaningar, att etablera sitt eget familjeföretag och bli legitimerade har vi fokuserat vår forskning på ett sammanhang där vi kan mer tydligt uppmärksammar familjens och andra sociala systems värderingar och hur kvinnorna kan ha ett inflytande när det gäller att ändra dessa uppfattningar. I det här fallet valde vi att fokusera på Bahrain.

Vår forskning visar att legitimitetsbildning är en process som utvecklas genom tre huvudsakliga faser baserat på kvinnornas interaktioner med olika individer (familj och icke-familj):

  1. Individuell legitimitet – vad som uppfattas vara ’rätt’ är främst från individens närkontakter i det privata livet
  2. Marknadslegitimitet – en kombination av legitimitetsbedömningar i förhållande till kvinnors kommersiella verksamhet och deras koppling till viktiga intressegrupper.
  3. Kunglig legitimitet – högsta form av nationell legitimering som tilldelas av en kunglig familjemedlem.

Meritokrati identifierades som den drivande kraften under hela legitmitetsbildningsprocesssen. Meriterna hos grundarna och övriga involverade i företaget lade grunden för de flesta aktiviteter och hade en inverkan på majoriteten av besluten. 

Vi fann även att fyra olika sammanlänkande krafter, om befintliga, kunde påskynda legitmitetsbildningsprocesssen  – spridning av familj/företag, viktiga diskurser, förhandlingsstyrka och inflytande på familjenormer

Det sistnämnda, nämligen inflytande på familjenormer var väldigt intressant att observera eftersom att ändra familjenormert är en av de svåraste åtegärder någon kan göra, men dessa kvinnor lyckades att uppnå detta. Något annat som var intressant att notera var det ömsesidiga förhållandet som bildades mellan kvinnorna och individer eller organisationer som legitimerar. Till exempel så var det tydligt när kvinnorna tilldelades kungliga utmärkelser så blev de inbjudna att delta i nationella, regionala och internationella evenemang arrangerade av regeringen. 

Även om resultaten i den här studien är från ett icke-svenskt sammanhang, så är Sverige ett kungarike där framgångsrika entreprenörer har fått kunglig legitimitet av både kungen och prins Daniel – som vi tror har ett stort inflyttande på deras legitimitet som familjeföretagare.

Sumaya Hashim
sumaya.hashim@ju.se

Doktorand, företagsekonomi

Lämna en kommentar