Grattis på födelsedagen!

Lästid: 4-6 minuter
Kategorier: Barn Etiketter:

Foto: UNICEF

Idag är det Barnkonventionens födelsedag. Den 20 november 1989 antogs Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag. Det innebär att genomförandet av barns rättigheter inte kan förbises. Av någon. För att detta ska bli verklighet krävs insatser och samordning på kommunal, regional och nationell nivå-det vill säga alla politiska nivåer.

Kamala Harris, USA:s valda vice-president sa i sitt segertal; ”det är vi, folket som har makten att skapa en bättre framtid”. Valet av en kvinnlig vice president för Amerikas förenade stater markerar onekligen ett stort steg i rätt riktning. USA har dock som enda land inte ratificerat barnkonventionen men Harris tal sände tydliga signaler inte minst till barn och ungdomar att det går att lyckas oavsett kön och oavsett om du har en ambition som inte hör till vanligheten där du växer upp.

Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik har ett specifikt fokus på jämlik hälsa. Sveriges folkhälsopolitik ska skapa förutsättningar i samhället för att en god och jämlik hälsa ska kunna nå hela befolkningen och därmed minska befintliga hälsoklyftor. Det handlar om åtta folkhälsopolitiska målområden som rör det tidiga livets villkor, att utveckla kompetens och kunskap genom lärande och utbildning, arbete och en god arbetsmiljö, inkomst och försörjning, våra levnadsvanor, inflytande och delaktighet i samhället och en hälsofrämjande hälso-och sjukvård.

Men hur ser det ut i dag?  Sverige har internationellt sett ett gott anseende när det gäller synen på jämlikhet. Men enligt OECD ökar ojämlikheten mer i Sverige än i andra jämförbara länder.

I en ny rapport med fokus på Stockholms län från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) belyses hur pågående pandemi drabbar personer olika beroende på socioekonomiska faktorer. Desto lägre inkomst desto sämre möjligheter att skydda sig mot COVID-19. Högre inkomst innebär bättre förutsättningar att exempelvis arbeta hemifrån och andra möjligheter som gör att du kan välja när du exempelvis handlar mat eller när och hur du förflyttar dig mellan olika platser i samhället.

Covid-19 drabbar alltså ojämlikt. Detta innebär att föräldrar med lägre inkomst och otrygga anställningsvillkor får en ytterligare pressad situation där valet att följa rekommendationer och stanna hemma från arbetet också innebär utebliven inkomst. Detta drabbar i sin tur barnen. Folkhälsopolitiken är tvärsektoriell och innebär att insatser på de ovan angivna målområdena inom folkhälsopolitiken behöver belysas av många olika aktörer i samhället. Det måste skapas förutsättningar för de som har minst möjlighet att följa rekommendationerna så att det går att handla mat, arbeta och hämta barn på ett tryggt sätt. 

I och med att landets gymnasieskolor nu givits ökade förutsättningar att använda fjärr-och distansundervisning för att möjliggöra ökat fysiskt avstånd i skolorna, ökar också risken för ojämlikhet i skolan. Vad tycker ungdomar själva? Designaler jag fångar upp är både att det kan kännas tryggt att veta att man ibland kan stanna hemma medan det också finns en oro för hur man ska kunna motivera sig för att studera hemifrån sam oro över inte kunna träffa kompisar i samma utsträckning. Precis som i våras. Nu krävs åtgärder i form av resurser till skola och elevhälsa så att ungdomars behov kan fångas upp. Det inkluderar också att lärarnas förutsättningar att bedriva en jämlik undervisning måste beaktas.

Så, grattis på födelsedagen barnkonventionen. Men det räcker inte, nu måste vi alla som har möjlighet, bidra till att göra kloka val så att de med minst förutsättningar att kunna göra egna val, kan uppleva en jämlik hälsa för sig själva och sina barn. Här blir samordningen för landets folkhälsopolitik på kommunal, regional och nationell nivå viktigare än någonsin.


Missa inte Fridas podcast som spelades in tidigare i höstas som berör bland annat uppfyllandet av barns rättigheter i relation till AGENDA 2030.

Lämna en kommentar