Öppet vetenskapssystem, inte bara för forskarna och forskningen

Lästid: 4-7 minuter
Kategorier: Bibliotek

När öppen vetenskap och öppen tillgång diskuteras så står oftast forskningens förutsättningar och behov i centrum. I de fall diskussionen vidgas så är det den tredje uppgiften med fokus på det omgivande samhället som debatteras. Vad händer om vi för ett kort ögonblick byter synvinkel och ser på vad öppen vetenskap kan betyda för undervisning och utbildning.

Idag skulle jag vilja säga att en stor del av den högre utbildningen söker kopplingar till sin omgivning. Det sker genom fallstudier, projektarbeten och andra former av problematiseringar som kan ske till exempel genom samverkan med fadderföretag/-organisationer eller verksamhetsförlagd utbildning. Det är ett viktigt inslag för att få in verklighetsperspektivet inom utbildningen såväl som en möjlighet för studenterna att få testa sina nyvunna kunskaper i realistiska situationer. Dessutom kan det vara ett gyllene tillfälle att föra ut de senaste rönen från forskningsfronten till praktiker. Alltså en högst påtaglig win-win situation. Här skulle jag vilja våga mig på att sticka ut hakan lite och påstå att det finns mer att göra, mycket mer.

En högskolestudent i Sverige idag genomgår någon form av utbildning i informationskompetens. Informationskompetens har för oss inom biblioteksvärlden alltid varit ett viktigt inslag. Under senare tid har begreppet även kommit att uppmärksammas allt­mer i vårt informationssamhälle. Informationskompetens kan till exempel beskrivas som förmågan att:

  • inse när man behöver information
  • identifiera möjliga informationskällor
  • formulera lämpliga sökstrategier
  • söka information effektivt
  • kritiskt utvärdera och välja information
  • kunna använda information: tolka, analysera och organisera och på så sätt lösa ett problem eller en uppgift

Vad som hänt under senare år är att den tillgång till information, så även vetenskapliga publikationer, har ökat radikalt genom den öppna vetenskapens inträde. De informationskällor som tidigare endast var disponibla genom ett lärosätets bibliotek börjar i allt högre utsträckning bli allmänt tillgängliga för alla. Det är en resurs som vi inom biblioteksvärlden men även utifrån ett lärarperspektiv inte har tagit tillvara på fullt ut i vår undervisning.

Vad jag tänker mig är lite av ett paradigmskifte kring hur undervisningen, så även bibliotekens, skiftar från att i stort sett enbart fokusera på etablerade källor till att anpassa sig mot ett mer öppet informationslandskap. Vi undervisar i värdering av källor, kunskap om olika publikationsformer, sökstrategier och sökverktyg samt kontexten i hur detta hänger samman.

Vad vi inte gör är att ta detta vidare och i större utsträckning visar på hur framtidens informationsinhämtning kommer att se ut. Istället inför vi som lärare begränsningar: Google är inte tillräckligt precist och Wikipedia får inte användas i studier. Google Scholar däremot anses bättre och kan användas. Sociala medier som till exempel Twitter, LinkedIn och ResearchGate berörs inte samtidigt som de blivit ansenliga spridare av vetenskapligt material.

Publikationsmönster ändras och idag, med kravet på ökad öppen tillgång, blir det allt mer vanligt med olika repositorier för vetenskapliga publikationer där allt från färdiga artiklar och avhandlingar till preprint och working papers finns samlade på ett ställe. Hur man söker och värderar denna information ingår sällan i undervisningen gentemot studenterna på våra lärosäten. Forskarna håller just nu själva på att anpassa sig till denna förändring och det vore nog angeläget att de ur sin synvinkel också förklarade för studenterna hur detta hänger samman och fungerar inom sina respektive ämnesområden. Nästa steg i processen blir när även forskningsdata blir tillgänglig i samma utsträckning. Även här kommer det finnas stora möjligheter att lyfta fram verkliga dataset som kan användas såväl i undervisningen som vid uppsatsskrivande.

Vad vill jag då få fram med detta? Jo, själva poängen är att med ett öppet vetenskapssystem så blir forskningspublikationer och forskningsdata allmän egendom. Den ”inlåsning” av forskningsmaterial som tidigare var gällande bryts nu upp. Om den högre utbildningen anammar förändringen och ser till att integrera den så lär sig studenterna att själva söka och finna ny kunskap utifrån nya behov, även i sitt yrkesliv. Kunskap och behov utvecklas och förändras över tid. Det man en gång lärde sig under sin utbildning kommer att kunna byggas på och utvecklas i takt med att forskningsfronten flyttas fram. Alla verksamheter kommer kunna ta tillvara detta och i sin tur utveckla sin egen verksamhet och kvalitetsförbättra sig med hjälp av medarbetarna. I sin tur kommer detta förbättra motivationen och arbetsmiljön märkbart då medarbetarna kan få större delaktighet och påverkan i förändrings- och utvecklingsarbetet på arbetsplatserna.

Kort sammanfattat, en ny metod för undervisning som bygger på den infrastruktur som upprättas genom det öppna vetenskapssystemet skapar optimala förutsättningar för vitalt livslångt lärande! Om inte nu, när infinner sig rätt tillfälle för att göra detta till en central fråga för den högre utbildningen?

Lämna en kommentar