LENS.ORG – när även informationssökningen blir FAIR

Lästid: 5-8 minuter
Kategorier: Bibliotek

Idag står vi inför en transformation mot öppen vetenskap. Publikationer skall publiceras med öppen tillgång och även tillhörande rådata skall publiceras som öppna forskningsdata. Detta är åtminstone målsättningen för all offentligt finansierad forskning. Det finns naturligtvis undantag såsom exempelvis samarbeten med företag där företagshemligheter behöver skyddas eller forskning med känsliga personuppgifter där individens integritet måste värnas. Denna utveckling får väl anses vara i högsta grad riktig och viktig ur demokratisk synpunkt. Men det finns problem och hinder som försvårar och dämpar effekten. Den kanske tydligaste är att det inte räcker med att publicera med öppen tillgång utan användarna måste även veta var och hur man kan söka fram den information som nu kommer att finnas tillgänglig för dem.

Här i Sverige arbetar lärosätena och Kungliga biblioteket med olika verktyg för att göra forskningsinformation, men även uppsatser, tillgängliga för allmänheten. Jag har tidigare i några blogginlägg nämnt DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) som många svenska lärosäten använder. DiVA är ett verktyg/databas där forskningspublikationer utrustas med metadata samt ett sökgränssnitt så användarna kan söka fram den information de behöver och sedan länkas vidare till själva publikationen. I detta fall kan publikationen i själva verket utgöras av olika publikationstyper såsom en vetenskaplig artikel som publicerats med öppen tillgång, vetenskapliga rapporter, avhandlingar men även populärvetenskapligt material framtaget på lärosätena av forskarna. Utöver detta innehåller DiVA även en sektion där man kan söka efter studentuppsatser som godkänts för öppen publicering. Dessa kan många gånger vara direkt tillämpade på till exempel en region, en industri, en behandlingsform, produktframtagning eller didaktik vilket gör dem särskilt intressanta för praktiker som på ett enkelt sätt vill lära sig mer och vara aktiva i sitt livslånga lärande. 

Ett ytterligare exempel vi har i Sverige är SwePub, en nationell söktjänst för vetenskaplig publicering vid svenska lärosäten (ett fyrtiotal lärosäten samt några myndigheter med egen forskning). Dit skall all deras forskningspublicering ”skördas” för att göras sökbar. Det är inte säkert att allt man finner finns tillgängligt med öppen tillgång men man skall åtminstone kunna se vad som har publicerats. På sikt, vad jag förstått, kommer även SwePub att utrustas med metadata om de forskningsdata som producerats vid svenska lärosäten. 

Ett tredje exempel jag vill lyfta fram är LENS.ORG. Det är ett initiativ från Australien där man vill knyta ihop forskningspublicering samt patent i en och samma söktjänst. Det är en öppen plattform där alla skall kunna registrera sig och sedan kunna söka fram information om forskningspublikationer såväl som olika patent. LENS.ORG erbjuder flera avancerade sökfunktioner, goda filtreringsmöjligheter samt möjlighet att göra visualiseringar. Följande beskrivning av tjänsten finns på deras webbsida:

 The Lens will allow document collections, aggregations, and analyses to be shared, annotated, and embedded to forge open mapping of the world of knowledge-directed innovation. Ultimately, this will restore the role of the patent system as a teaching resource to inspire and inform entrepreneurs, citizens and policy makers.

Om man inte vill registrera sig kan man ändå använda tjänsten för sökning efter forsknings­publikationer eller patent men med begränsad funktionalitet vad gäller att exempelvis spara ned sökningar och utföra exporter. Till skillnad från Google Scholar är denna tjänst mer pålitlig då den inte styrs av olika algoritmer som påverkar din sökning. Gör man om samma sökning skall man alltså få samma resultat av sin sökning, så är ju inte alls fallet med Google Scholar som hela tiden ändras och anpassa utifrån ditt tidigare användande med historiska sökningar som grund för tolkning av det mest lämpliga sökresultatet. Inom forskningen pratar man om reliabilitet som ett mått på reproducerbarhet vilket är av central betydelse även vid informationssökningar speciellt om man vill sammanställa exempelvis litteraturöversikter för vidare analys.  

De två första exemplen är förvisso geografisk avgränsade till Sverige men får anses nog så viktiga ur nationell synpunkt. Det tredje exemplet har däremot ett internationellt perspektiv och därmed ett bredare innehåll samt större potential. Det viktigaste är dock, och det är det jag vill understryka med detta blogginlägg, att dessa tre tjänster är fritt tillgängliga för allmänheten. I vår väg mot öppen vetenskap kan inte bara informationskällan vara tillgänglig utan det måste finnas sökverktyg där man på ett FAIR-baserat (Findable, Accessible, Interoperable, Reusable) sätt även kan söka och få fram den öppet tillgängliga informationen. 

I det här sammanhanget kommer vi som bibliotekarie, på alla olika bibliotekstyper, men även forskarna själva ha en viktig roll för att informera och hänvisa en intresserad allmänhet till dessa informationstjänster. Hur skall vi annars få beslutsfattare, praktiker och andra intressenter att ta del av och använda den kunskap vi så framåtsträvande producerar till gagn för kunskapsnationen Sverige?

Lämna en kommentar