Därför är jag engagerad i 250 möjligheter och ettsverige

2015-05-23

För drygt ett och ett halvt år sedan skrev jag en bloggpost länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönsterom ungas flyttmönster och om hur 250 av 290 kommuner tappar sina unga. Ingen annan bloggpost som jag skrivit har någonsin genererat lika mycket uppmärksamhet. I princip var enda tidning i Sverige skrev om problemet under de två veckor som följde efter publicerandet och jag tror att jag gjorde en intervju med i princip varenda lokalradiostation i landet.


alt

Det var som att hela Sverige hade vaknat upp och börjat förstå hur illa läget var. För oss regionalekonomer var det gamla nyheter. Under decennier har vi sett hur stora platser blir allt större och mindre platser blir allt mindre – och vilka effekter detta får på ekonomin, den sociala strukturen med arbetslöshet och sjukskrivningar och inte minst hur det påverkar politiken i vårt land. När jag gjorde en analys för tidskriften Fokuslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster efter valet i september förra året så visade jag på hur ingen annan faktor påverkat valutgången mer än befolkningstätheten – dvs. är det en stad eller inte.

Den uppdelning som har skett mellan stad och land har idag ett inflytande på hela livssituationen på dessa platser och utmaningarna ser fundamentalt olika ut. Där städer kämpar för att lösa bostadssituationen, infrastrukturen och segregationen, så kämpar många mindre platser idag för sin överlevnad på sikt. Där är många gånger frågeställningarna väsentligt mycket mer fundamentala: Hur många mil ska mina barn få åka till skolan? Kommer vårdcentralen kunna finnas kvar? Hur ska det gå med livsmedelsbutiken? Om jag vill flytta, kan jag då sälja mitt hus?

Efter att ha jobbat med platsers attraktivitet i närmare 15 år och efter att ha varit med på otaliga konferenser om stadsutveckling, så slog det mig hur få plattformar det finns för mindre platser som krymper. En majoritet av stadsutvecklingskonferenserna behandlar bara frågeställningar som berör de större städerna. Och samtidigt så signalerade efterspelet till min bloggpost att det finns ett skriande behov av kunskap om hur mindre, krympande platser kan arbeta för att behålla sin livskvalitet.

Detta var startskottet till konferensen 250 möjligheterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Tillsammans med partners som Sparbanksstiftelsen ALFA, Jordbruksverket och LRF arrangerade vi förra året konferensen som riktade sig mot de mindre platserna. Vi ville skapa en plattform med forskning och goda exempel som riktade in sig på de krympande platsernas problematik. Vi ville beröra frågor om de ungas flyttmönster, om integrationsfrågor och om att driva skola på platser där elevantalet minskar. Vi ville diskutera arbetsmarknadsfrågor och bostadsfrågor i kommuner där befolkningen inte längre ökar. Vi ville helt enkelt skapa en arena där de mindre platsernas problematik tas på allvar.

Målet var att platser skulle komma i team till konferensen för att inspireras och lära sig mer – inte minst utav varandra. För att förändring skall ske måste det finnas en kritisk massa på en plats som delar samma vision och samma målbild. Därför ville vi gärna se en bred uppslutning med representation från både politik, tjänstemän, näringsliv, fastighetsägare och alla de aktörer som har möjlighet att vara med och påverka sina platser.

Förra året kom cirka 250 personer från över 60 olika platser runt om i Sverige. Alla hade de gemensamt att de ville finna nya vägar att arbeta och hitta strategier för platser som krymper, men som ändå vill bibehålla livskvaliteten för de som vill bo kvar. I år är målsättningen att ännu fler skall komma och nu är även Regionförbundet med som arrangör. Den 1-2 september kör vi igen med en fantastisk uppställning föreläsare och forskare (missa inte att gå in och kolla på programmet) och jag är väldigt stolt över att ha varit med och skapat något som jobbar med Sveriges viktigaste framtidsutmaning – nämligen hur mindre platser skall bibehålla en god livskvalitet, hur vi skapar #ettsverige och hur vi får en situation där #helasverigeskaleva. Åtminstone vill vi vara med och göra ett försök att påverka situationen. För räddningen för dessa platser kan aldrig komma utifrån. Det måste komma från platserna själva genom ett gemensamt hårt och långsiktigt arbete. Och vi vill vara med och dela vår kunskap för att göra förutsättningarna för detta så goda som möjligt.

Jag hoppas på att få se så många som möjligt i Jönköping den 1-2 september för då kör vi igen!

www.250mojligheter.se

Charlotta Mellander

Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.

Visa alla mina bloggposter