Dyrare bensin eller dyrare boendekostnad?

Som följd av de höjda bensinpriserna har det också kommit en debatt som menar att dessa slår specifikt hårt mot landsbygden eftersom de i allmänhet kör längre sträckor, samt har mer bristfällig kollektivtrafik. Andra (läs: de som bor i städer) kontrar med att det är därför huspriserna är lägre på landsbygden och att städer visserligen åker kortare sträckor med bil, men samtidigt måste betala dyrt för det via sin boendekostnad. Och faktum är att det också har blivit dyrare att bo - framförallt i stora städer. Ser vi på riket som helhet så har fastighetspriserna Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. gått upp med ca 65 procent sedan 2010, från 2 till 3,3 miljoner.

Många storstadsregioner har prismässigt ökat mer än så. I Danderyd kostade villan 5,4 miljoner mer 2020 jämfört med 2010. På Lidingö, i Solna, Täby, Sundbyberg, Stockholm och Nacka får man i samtliga fall nu betala 3 miljoner mer för sin villa idag än för ett decennium sedan. Samtidigt körs det mindre bil Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. per invånare idag jämfört med för tio år sedan i nästa samtliga svenska kommuner - så även i de flesta landsbygdskommuner.

Enligt teorin bör det vara en negativ relation mellan pendlingssträckan och huspriserna. Lite förenklat kan man säga att det man inte betala i huspris får man betala i pendlingstid och bilkörande (och ja, bensinkostnad). Så ju närmare en större stad man bor, desto mindre bil behöver man köra - och tvärtom. Detta negativa samband visar sig också i följande graf (de genomsnittliga huspriserna är uttryckta i tusentals kronor):

Det sättet vi kan se på scatterplotsen ovan är att ju längre upp över linjen en kommun ligger, desto mer betalar man för huspriset - givet körsträckan. Det innebär att exempelvis Lidingö, Danderyd och Solna betalar väsentligt mycket mer än vad den körsträcka de kör på ett år skulle kunna förklara. Likväl som de kommuner som ligger långt nedanför sträcket är kommuner som betalar väsentligt mycket mindre för sitt hus än vad körsträckan skulle förklara. Med hjälp av denna relation kan vi göra en tabell och titta på de kommuner som betalar mest respektive minst för sitt hus givet körsträckan:

Tabellen visar alltså läget de tio kommuner som betalade mest respektive minst för sina hus givet hur mycket bil de kör. I Danderyd betalade man nästa 9,7 miljoner mer för sitt hus, givet den sträcka man kör med bil varje år. I Solna betalade man 7,4 miljoner extra, Lidingö nästan 6 miljoner osv. I Hällefors, Åsele, Perstorp, Härnösand och Olofström betalar man 2 miljoner mindre än väntat för sitt hus givet de mil som körs per år.

Självklart kan huspriserna förklaras med många andra faktorer, såsom arbetsmarknadsmöjligheter, tillgång till konsumtionsutbud osv. Men om man tycker att huspriser och drivmedel är två avgörande frågor för att minimera utgifterna i sin budget så bör man alltså snegla på kommunerna i högra kolumnen som ger en möjlighet till en bra balans mellan drivmedelsutgifter och boendekostnader.

Och när vi diskuterar kompensation för ökade drivmedelskostnader baserat på geografisk hemvist, så ska vi samtidigt komma ihåg att även boendekostnaden varierar stort med densamma.