Flytta till landsbygden? Nu? (Del 1 av 2)
Detta är den första delen utav två bloggposter där jag vill visa hur unga högutbildade väljer boendekommun under tioårsperioden efter avslutad examen. Urbaniseringen är kanske som mest tydlig för denna del av befolkningen. År 1985 bodde 25 % av de högutbildade (med minst 3 års eftergymnasial utbildning) på landsbygden. Under 1990-talet genomfördes en omfattande decentralisering av högre utbildning, bland annat med syfte att höja kompetensnivån på landsbygden. Trots detta så hade andelen av Sveriges högutbildade på landsbygden sjunkit till 20 % år 2000. Om vi sen ser på andelen år 2012 så är den fortfarande omkring 20 %. Om detta är ett trendbrott vet vi inte men det är av stort intresse att se vilka kommuner som tappar högutbildade och vilka kommuner som är vinnare?
Jag har valt att analysera detta genom att se vilka individer som år 2011 har en examen från 2001. År 2011 summerar dessa individer till lite drygt 99 000 stycken och av dessa är nära 85 % högutbildade. Jag kan se var dessa individer bodde 2001 men framförallt så kan jag följa dem framåt i livet. Vi vet sen tidigare att benägenheten att flytta skiljer sig mellan olika tidpunkter i livet. Den är absolut störst mellan 20 och 30 och minskar därefter drastiskt. Efter 35 så har den stora majoriteten valt en boendekommun som passar på lite längre sikt, exempelvis för att bilda familj.
Men om till en början nu fokuserar på perioden då de unga vuxna med högre utbildning flyttar direkt efter sin examen. Vart bor de fem år efter avslutad utbildning? Det är en tidpunkt då man kan anta att det finns ett relativt stort fokus på att starta sin karriär. Jag koncentrerar mig alltså enbart på flyttar som just dessa 99 000 individer har gjort. Kartan nedan visar alla Sveriges kommuners nettomigration de första fem åren (antalet 2001 minus antalet 2006). D.v.s. vilka kommuner är nettomottagare (tar emot fler än de förlorar) och vilka är nettogivare (förlorar fler än de tar emot)? De röda kommunerna är de som förlorar mest och de gröna kommunerna är de kommuner där dessa 99 000 ungdomar istället väljer att bosätta sig i.
Helt enligt förväntningarna så är Stockholm, Göteborg och Malmö de största nettomottagarna. Därefter kommer Helsingborg, Solna och Kungsbacka. I alla dessa finns det ett stort och varierat utbud av arbetstillfällen, där individer med hög utbildning har stora möjligheter att matcha sin kompetens med rätt yrke. Lika väntat är att universitetsstäderna Uppsala, Lund, Linköping, Umeå och Luleå är de absolut största nettogivarna. D.v.s. de förlorar fler av dessa 99 000 individer än vad de vinner mellan 2001 och 2006.
Med tanke på att en av landsbygdskommunernas stora framtida utmaning är kompetensförsörjning så fokuserar jag nu enbart på dem. Om man ser till landsbygdskommunerna så är Ängelholm, Lidköping och Varberg de kommuner som lyckas attrahera fler av dessa individer än de faktiskt förlorar. Hagfors och Sollefteå är de stora förlorarna. Det bör dock poängteras att dessa siffror är absoluta tal och kan därmed till viss del avspegla hur stor kommunen är. Men det finns kommuner i varje storleksklass som är nettomottagare respektive nettogivare. I tabellen nedan visar jag de största nettomottagarna och nettogivarna bland landsbygdskommuner i olika storleksklasser. Det betyder att jag jämför ”vinnarna” och ”förlorarna” bland landsbygdskommuner med färre än 10 000 invånare, mellan 10 000 och 20 000 invånare etc. Man kan därmed inte hävda att det är storleken på kommun som skapar det ena eller andra resultatet.
I många av dessa kommuner är inte inflödet jättestort mätt i antalet individer men de har ändå lyckats motstå en minskning, till skillnad från många andra i deras respektive storleksklass. Det är relevant att ställa sig frågan: varför? För många av dessa landsbygdskommuner är varje inflyttad individ viktig och detta är enbart en ”kull” av unga vuxna med högre utbildning, d.v.s. de som tog ut sin examen 2001. Det kommer en sådan kull varje år. I stället för att sukta efter de som flyttar från landsbygden, kanske man bör ställa en fråga till de som faktiskt flyttar in. Varför valde du just denna landsbygdskommun? Vad finns det för möjligheter här som gör just denna plats särskilt attraktiv för dig?
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.
