• Viktigt att få med det muntliga i distansundervisningen – lärare behöver utveckla sin digitala kompetens

    Lisbeth Amhag, universitetslektor och fil.dr. i pedagogik/nätbaserat lärande vid Fakulteten för lärande och samhälle, har arbetat på Malmö högskola (idag universitet) sedan 2002. Mycket har hänt inom undervisningen sedan dess, men en sak som inte har utvecklats så snabbt som det borde är användningen av olika digitala redskap i distansundervisningen. Något som Lisbeth har undersökt i flera studier bland lärarstudenter.
  • Nytt projekt ska studera utbildningsbranschen som marknad

    Skolledare och skolhuvudmän översvämmas med erbjudanden om produkter, idéer och tjänster som ska hjälpa till att förbättra utbildningen. Nu ska fem forskare vid Malmö universitet studera fenomenet.
  • Ny avhandling om kompetensutveckling inom tillverkningsindustrin

    Den 16 februari disputerar Monika Hattinger med sin avhandling ”Co-constructing Expertise, Competense Development through Work-Integrated e-Learning in joint Industry-University Collaboration”. Hon doktorerar inom informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande vid Högskolan Väst och är en av de första doktoranderna som antogs inom forskningsmiljön LINA (Lärande i och för det nya arbetslivet).
  • Månadens forskarintervju: ”Skolans ansvar för det livslånga lärandet kan inte överskattas”

    – I min avhandling refererar jag till forskning som visar att uppmärksamhet blir ett problem i och med den moderna skolans födelse, det vill säga under 1800-talet när fler och fler studenter ska undervisas samtidigt. Det är i samband med denna utmaning som det vetenskapliga intresset för uppmärksamhet ökar eftersom uppmärksamhet blir ett problem först när bristen på densamma visar sig, säger Johannes Rytzler.
  • Sverige behöver en framtidsorienterad utredning om livslångt lärande!

    Kenneth Abrahamsson, docent i pedagogik vid Stockholms universitet och adjungerad professor i arbetsvetenskap och lärande vid Luleå tekniska universitet, har sedan 1970-talet haft ett stort praktiskt och teoretiskt engagemang i utbildnings- och arbetslivsfrågor. Han menar att det svenska systemet för utbildning och livslångt lärande inte är tillräckligt förberett för morgondagens krav. För att råda bot på detta efterlyser han, i likhet med Storbritannien, en utredning om Livslångt lärande gärna med sikte på 2040.
  • Hon berättar om det dolda utanförskapet hos högutbildade långtidssjuka

    För en högutbildad person som blir kroniskt sjuk kan kampen för att få fortsätta att bidra men sin kunskap och kompentens bli nästan oöverstiglig. Claudia Gillberg har tittat på hur kvinnliga anställda med kroniska sjukdomar kan – och tillåts – arbeta vidare i kunskapsintensiva organisationer. Hon beskriver det i ett kapitel i boken HR – att ta till vara mänskliga resurser.
  • Livslångt lärande i familjeföretag

    Småland är en region med många små- och medelstora familjeföretag. I mötet mellan generationer i företag är ägarskiftet en stor och viktig fråga. Nu finns snart en ny kurs som ska stödja generationsmötet för att kunskap, tillgångar och andra värden ska leva vidare.
  • Formellt, icke-formellt och informellt lärande

    Satya Brink, internationell expert inom området livslångt lärande, kopplar tre former av lärande till olika tidsperioder i livet. Denna strukturering av lärande utgör en bra grund för diskussion om den fortsatta utvecklingen.