Vuxenutbildningen kan sammanfoga Sverige
Kan vuxenutbildningen spela en avgörande roll för att minska samhällsklyftorna i Sverige? Ja, menar föreningen ViS – Vuxenutbildning i Samverkan – som i början av april bjöd in till sin årliga konferens, denna gång med temat "Samarbetet sammanfogar".
Den 3–4 april 2017 samlades omkring 500 konferensdeltagare i Linköping för att diskutera hur vuxenutbildningen kan sammanfoga ett Sverige som tycks bli allt mer uppdelat. Det handlar om ekonomiska klyftor, migrationsklyftor och klyftor mellan landsbygd och storstad.
Vi tror att vuxenutbildningen har verktygen att minska klyftorna i samhället – men hur använder vi dem på bästa sätt? För att ta vara på vuxenutbildningens fulla potential krävs samarbete mellan kommuner, vuxentutbildare och andra aktörer, inledde ViS ordförande Jonas Jonsson.
Regeringens politik för vuxenutbildningen
Konferensens första huvudtalare var gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström som presenterade regeringens politiska ambitioner med vuxenutbildningen. En viktig punkt handlade om att säkerställa att fler får en fullständig gymnasieutbildning.
Det går inte att överdriva hur viktig en fullgjord gymnasieutbildning är. En avslutad gymnasieutbildning är ett krav för inträde på arbetsmarknaden, men idag är det många ungdomar som inte kommer över den tröskeln, konstaterade Anna Ekström.
I presentationen lyfte ministern fram regeringens satsningar på ett nytt kunskapslyft, rätten till behörighetsgivande utbildning inom komvux och det nya studiestartsstödet för långtidsarbetslösa som viktiga verktyg för att ge fler människor en andra chans – eller som hon själv uttryckte det: en annan chans. Hon lyfte också fram regionalt yrkesvux som en möjlighet att arbeta mer utifrån arbetsmarknadens behov och samtidigt erbjuda en kortare sammanhållen utbildning.
Det viktigaste vuxenutbildningen kan ge oss är bildning, avslutade hon.
Kompetens är ett relationsbegrepp
Under konferensen fick deltagarna även chans att lyssna till Edna Eriksson som talade om mångfald och om att tillämpa mänskliga rättigheter i praktiken.
Yttre attribut är inte det samma som de inre. Dessutom är vissa yttre attribut diskrimineringsgrundande, som exempelvis kön och ålder, inledde Edna Eriksson.
Ett intressant perspektiv som hon lyfte i sin presentation var att kompetens är ett relationsbegrepp och att människors kompetens alltid skapas i relation till andra. En person som exempelvis är handlingskraftig i ett visst sammanhang, är inte nödvändigtvis handlingskraftig i ett annat sammanhang. Vilka egenskaper som kommer till uttryck beror på människorna runt omkring.
Det finns alltså ingen rekryteringsbyrå i världen som kan tala om vilka personliga egenskaper du har, konstaterade hon.
Med ett sådant perspektiv på kompetensbegreppet menar Edna Eriksson också att det i undervisningssammanhang snarare är skolan som har utlärningssvårigheter än att enskilda individer har inlärningssvårigheter – därför måste vi se över vår bildningsmiljö.
Hur kan vuxenutbildningen sammanfoga samhällsklyftorna?
Konferensens första dag avslutades med en paneldebatt om hur vuxenutbildningen kan bidra till att sammanfoga samhällsklyftorna. I panelen deltog bland andra Joakim Palme, professor i statskunskap, Lina Bjerke, doktor i nationalekonomi, Anna Almqvist, LO-ekonom, Kenneth Nelson, professor i sociologi och Jenny Madestam, lektor i offentlig förvaltning.
Först diskuterades samhällets ekonomiska klyftor och Anna Almqvist från LO berättade att inkomstskillnaderna sedan mitten av 1980-talet har ökat mer i Sverige än i andra OECD-länder.
Dels har vi en topp som drar ifrån, dels har vi en grupp relativt fattiga som halkat efter. Klyftorna har alltså ökat både mellan individer och mellan grupper, berättade hon.
Sedan togs migrationsklyftan upp och Joakim Palme berättade om hur skillnaderna mellan inrikes födda och utrikes födda ser ut i Sverige.
Arbetslösheten är högre och inkomstnivån lägre bland utrikes födda, vilket delvis beror på lägre utbildningsnivå men också på diskriminering, konstaterade han.
Avslutningsvis presenterade Lina Bjerke från Jönköping University klyftorna mellan landsbygd och stad.
Ett stort problem på landsbygden är att det saknas personer med rätt utbildning, förklarade hon.
Vad kan då vuxenutbildningen bidra med för att ändra på detta? Ett bidrag som lyftes fram i panelen var vuxenutbildningens möjlighet att nå dem med lägst inkomst och lägst utbildningsnivå, så att de får möjlighet att vidareutbilda sig. En annan viktig roll som vuxenutbildningen fyller är att bilda och slå hål på fördomar i ett samhälle med människor från olika bakgrunder.
Arbetet fortsätter
Under konferensen kunde besökarna även delta på flera seminarier, exempelvis om folkhögskolans arbete i mottagandet av nyanlända och om utbildningsaktörers arbete med att försöka motivera ungdomar som hoppat av grundskolan.
Att vuxenutbildningen i Sverige har mycket att erbjuda i arbetet med att minska samhällsklyftorna verkar det inte råda någon oenighet om – nu fortsätter arbetet och samarbetet för att kunna nyttja dess fulla potential.