Vuxenutbildning i migrationens tidevarv
Finns det en särskild nordisk modell för vuxenutbildning? Och hur väl är den i så fall anpassad till en tid som präglas av global rörlighet? Det och mycket mer diskuterades under en konferens vid Jönköping University.
Den 3-5 maj samlades närmare hundra forskare, vuxenutbildare och politiker på den sjunde nordiska konferensen om vuxnas lärande, som denna gång anordnades av Encell och Mimer – Nationellt program för folkbildningsforskning. Temat för årets konferens var "Adult education in the age of global mobility" och under de tre dagarna kunde konferensdeltagarna lyssna på flera intressanta presentationer, delta i workshops och diskutera forskning och vuxenutbildning ur olika perspektiv.
Konferensen första huvudtalare var Kjell Rubenson, professor emeritus vid University of British Columbia, och ett välkänt namn inom det vuxenpedagogiska fältet. Mellan 1983 och 1992 var han den första att inneha Sveriges enda professur i vuxenpedagogik vid Linköpings universitet och under sin långa forskarkarriär har han bland annat intresserat sig för policydokument, vuxenutbildning och livslångt lärande. Under konferensen höll han en presentation med titeln "Global governance of adult learning and education: a challenge to the Nordic model".
Konferensens andra huvudtalare var Annette Sprung, som är professor vid University of Graz. I sin forskning har hon bland annat riktat i sig på ämnen som vuxenutbildning i migrationssamhällen, rasism och mångfald och har en gedigen erfarenhet inom området. Under två decennier har hon studerat migration och bjöd på en intressant presentation om "The role of adult education in migration regimes".
Vi har fått ett allt kyligare samhällsklimat där allt fler människor utesluts. Måste vi som forskare måste ta ett mer aktivt ansvar i samhällsutvecklingen? undrade Annette Sprung.Konferensens sista huvudtalare var gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. Ett av hennes ansvarsområden är vuxenutbildning och folkbildning och hon avslutade konferensen med att berätta om regeringens syn på vuxnas lärande och de satsningar de gjort för att stödja och förbättra möjligheterna till ett livslångt lärande, exempelvis ett nytt kunskapslyft, rätten till behörighetsgivande utbildning inom komvux och det nya studiestartsstödet för långtidsarbetslösa.
Eftersom en stor andel av dagens gymnasieelever inte har fullständiga betyg och eftersom gymnasiekompetens ofta är avgörande för att få ett jobb, blir det här en central uppgift för vuxenutbildningen, konstaterade Anna Ekström.Utöver huvudtalarnas presentationer fylldes konferensdagarna med olika parallella temaspår där både forskare och praktiker belyste olika aspekter av det livslånga lärandets betydelse för demokrati, medborgarskap och inkludering. I diskussionerna som fördes under konferensen konstaterade deltagarna att dessa aspekter är centrala i den nordiska modellen för vuxenutbildning – hur de uttrycks uttrycks förändras dock över tid.
Som avslutning på konferensen meddelade Mimers föreståndare Henrik Nordvall att den åttonde upplagan av den nordiska konferensen om vuxnas lärande kommer att arrangeras i Danmark 2019.
