Går det att bedriva forskning utan kompetens i informationssökning?

Lästid: 6-9 minuter
Kategorier: Forskning, Informationssökning Etiketter:

Tillgången till information ökar i ett allt högre tempo. Det gäller i allra högsta grad även för vetenskaplig information och publikationer. Idag kan man med fog påstå att den enskilde forskaren inte har någon som helst möjlighet att följa med i publiceringstakten. Att tillgodogöra sig enbart de vetenskapliga artiklar som publiceras inom sitt eget ämnesområde är ogörligt utan avgränsningar och urvalsprocesser. Det innebär att ingen forskare har möjlighet att hålla sig uppdaterad med all den senaste kunskapen. Att lyckas med sin forskning kräver därmed metoder och strategier för informationssökning, annars är risken stor att den forskning som publiceras inte vilar på den existerande forskningsfronten.

För mig som bibliotekarie är detta ett viktigt och centralt problemområde. Hur skall forskarna kunna hantera mängden av information så den inte utvecklas till ett hinder för forskning utan istället är den möjliggörare som driver utvecklingen framåt. Som den gode Isaac Newton uttryckte det ”standing on the shoulders of giants”, tillika i modern tid återanvänt som slogan för Google Scholar, så skall man utnyttja möjligheten att bygga vidare på tidigare kunskap. Det gäller även för mig så den text jag presenterar bygger mycket på den kommentar, ”What every researcher should know about searching – clarified concepts, search advice and an agenda to improve finding i academia”, som Michael Gusenbauer och Neal R. Haddaway publicerade i tidskriften Research Synthesis Methods.

Jag är medveten om att det idag finns många forskare som använder sig av Google Scholar. Visst, det kan vara gångbart i vissa fall, men långt ifrån alla. Google Scholar brister i transparens, relevansranking och träfflistan bygger på algoritmer forskaren inte känner till, vilket får till följd att sökningen blir förvanskad för att inte säga felaktig. Med detta enkla exempel vill jag visa på att forskare ibland söker information med hjälp av system som de kanske inte förstår fullt ut och genom en metod som i värsta fall brister i sin strategi. För att lyckas behöver man som informationssökare ställa sig tre grundläggande frågor:

  • Varför vi söker?
  • Var vi söker?
  • Hur vi söker?

Utan att ha ställt sig dessa frågor och funderat över svaret blir informationssökningen inget annat än ett problem oavsett hur smidigt det än är att söka i Google Scholars gränssnitt.

Vidare kan det vara bra som forskare att känna till tre olika grundtyper av sökningar vilka kan vara tillämpliga i sin forskningsutövning. Dessa är:

  • Uppsökande eller ”beläggande” sökning då man söker efter ett specifikt innehåll till exempel en artikel
  • Utforskande sökning då man inte vet vad man söker efter utan vill utveckla sin förståelse och kunskap
  • Systematisk sökning då man genom en tydlig metod vill finna all kunskap exempelvis vid en systematisk litteraturöversikt

Den första typen av sökning är den lättaste att genomföra men den kräver den mest precisa informationen för att lyckas. Ett exempel kunde vara att få fram en bok man har i en referenslista. Då kan man återanvända informationen om författare, titel och år för att sedan enkelt hitta fram till just den boken genom en bibliotekskatalog. Den andra typen av sökning är kanske något enklare att formulera då du vet vad du söker efter utifrån tidigare kunskap. Däremot är den svårare att genomföra då du behöver söka i flera olika söksystem/sökverktyg. Vidare bygger den på att du i förväg inte vet exakt vilka källor du vill få fram genom sökningen. Metoden bygger istället på en iterativ process med ett pågående lärande och reflektion. Det är alltså inte en sökning som genomförs vid ett tillfälle utan den tar tid och kräver eftertanke. Den tredje typen av sökning är den mest avancerade och bygger helt enkelt vidare på, kräver, den utforskande sökningen. Denna sökning kan liknas vid det man genomför vid en systematisk litteraturöversikt. Denna sökning eftersträvar att göra en syntes på all relevant kunskap genom en stringent metod och en process som är transparent och reproducerbar. Den noggranna planeringen av sökningen skall alltså ha genomförts i förväg och skall bygga på en tidigare genomförd utforskande sökning.

Nu räcker inte detta för att bli lyckosam utan det kräver också kunskap hos forskaren om de olika söksystem/sökverktyg som finns. Dessa bygger på olika söklogiker, har olika innehåll och sökfunktionalitet. Det innebär alltså att olika sökningar och informationsbehov behöver matchas mot rätt sökverktyg samt rätt sökmetod för just den databasen. Komplexiteten och kravet på kompetensen hos forskaren ökar markant för att nå framgång i processen. Just i denna situation vinner Google Scholar anhängare, inte på grund av sin förmåga att ge bra och riktiga svar på din sökfråga utan med anledning av enkelheten i sökgränssnittet. Det är för mig oroande när detta får styra forskarnas informationsinhämtning.

Vad finns det då att göra åt situationen och de problem som identifieras som hinder för god forskning? För det första bättre medvetenhet och förståelse hos forskarna om betydelsen av relevant informationssökning och vilken betydelse den får för forskningen. För det andra undervisning i informationssökning för forskare. Att söka information på nätet eller i Google Scholar ställer tillnärmelsevis inte samma krav som att vara kompetent i sin informationsinhämtning som forskare. För det tredje måste vi bättre förstå sökverktygen och hur de fungerar. Inom forskning kan vi inte fortsätta att använda och lita på söksystem, exempelvis Google Scholar, som vägrar att redogöra för hur relevansranking och algoritmer fungerar. Absolut, verktygen får gärna förenklas, men det får inte bli på bekostnad av funktionalitet och transparens vilket i sin tur påverkar riktigheten i genomförd forskning.

Åter till frågan jag ställde i rubriken ”Går det att bedriva forskning utan kompetens i informationssökning?” där mitt svar, förhoppningsvis även ditt, blir ett uppenbart såväl som oundvikligt, NEJ!

Lämna en kommentar