När kärleken hotar företaget (Del 1)

Lästid: 4-6 minuter
Kategorier: CeFEO
promise-2749751_1280

I det land där det vanligaste företaget är ett familjeföretag slutar hälften av alla äktenskap med skilsmässa. Det är en oroande och okänd utmaning som kan leda till tragedier långt utanför den spruckna kärleksrelationen. I en serie blogginlägg här på Vertikals delar forskarna Kajsa Haag och Hanna Almlöf med sig av erfarenheter och resultat från ett forskningsprojekt om familjeföretag och skilsmässor.

Del 1 – Leder skilsmässan till ägarskifte i bolaget?

”På mornarna visade jag upp en fasad av en säker ledare mot de anställda samtidigt som jag var så dålig och skör på insidan. Mina tankar var på ett helt annat ställe än företaget.”

Citatet kommer från en företagare i 4:e generationen, som är en av de vi har träffat under de fem år vi forskat kring denna fråga. Familjeföretag är en av de vanligaste typerna av företag i Sverige och finns i alla storlekar och branscher. De har naturligtvis en stor betydelse för Sveriges ekonomi och står för många arbetstillfällen. Samtidigt talar skilsmässostatistiken sitt tydliga språk; ungefär hälften av alla äktenskap slutar i skilsmässa. Vad händer då med företaget när ägarna skiljer sig? Frågan är inte bara viktig för de inblandade ägarna, utan kan i förlängningen påverka mängder med anställda, leverantörer och kunder om företagets fortlevnad äventyras. Det är nämligen så att alla tillgångar ska delas i skilsmässan – så även företaget.

Så här fungerar bodelning
För att äkta makar ska kunna skiljas görs en bodelning som separerar den gemensamma ekonomin. Första steget är att upprätta en bouppteckning där man listar alla tillgångar och skulder med sitt värde – här ingår företagets aktier. Därefter följer själva bodelningen som i princip handlar om att bedöma hur tillgångarna idag är fördelade och hur de behöver omfördelas för att båda ska få delar av lika stort värde, så kallad lottläggning. Detta bör avslutas med upprättande av en bodelningshandling, vilket är ett skriftligt avtal om hur fördelningen är gjord. Om makarna är överens så kan de själva genomföra bodelningen, och exempelvis bestämma att lotterna inte ska vara lika stora. Men om makarna inte kan komma överens är sista utväg att anlita en bodelningsförrättare som fattar beslut åt dem.

Vem får företaget?
Vid lottläggningen är utgångspunkten att vardera maka får behålla sin egendom. Ofta har egendomen köpts tillsammans för gemensamma pengar och tillhör därför båda, men inte alltid. Gemensam egendom som inte kan delas i två delar tillfaller den av makarna som köpt den eller gör anspråk på den. Om frun tex. har en motorcykel som är värd 100 000 kr så har hon rätt att få den på sin lott, men måste kompensera maken med 50 000 i kontanter eller andra tillgångar. Om makan inte har råd att kompensera på annat sätt får man sälja motorcykeln och dela på pengarna. Aktierna i företaget behandlas på samma sätt, men är vanligen betydligt svårare och mer utdraget att dela på. Vi har intervjuat flera bodelningsförrättare om deras erfarenheter kring familjeföretag och skilsmässor, och en av dem summerar:

Den som har företaget på sin lott kan välja att betala pengar i stället. Men om denne inte har några pengar och inte får något banklån så går inte det. Då måste rimligen slutsatsen vara att om det finns en firma och det ska delas 50/50, så återstår bara att skifta ägandet. I min mening ger inte lagen någon annan möjlighet än det.

Ägarskifte i företaget kan alltså bli nödvändigt även om ingen av makarna egentligen önskar det. I nästa blogginlägg fortsätter vi reflektera över problemen som uppkommer när familjeföretaget dras in i en skilsmässa och hur svårt det kan vara att lösa ut den andra maken.

Är du företagare och har erfarenhet av en skilsmässa?
Vi är intresserade av att intervjua fler företagare om hur skilsmässan påverkade dem och bolaget. Kontakta oss gärna. Kajsa.haag@ju.se

hanna_kajsa_L
Hanna Almlöf, lektor i affärsrätt
Kajsa Haag, lektor i företagsekonomi
Vi vill rikta ett stort tack till den numera pensionerade professor Lars-Göran Sund som initierat detta forskningsspår och lett tidigare delar av projektet. Vi är även tacksamma för forskningsfinansiering från Torsten Söderbergs Stiftelse 2012-2016.

 

Lämna en kommentar