När kärleken hotar företaget (del 3)

Lästid: 5-8 minuter
Kategorier: CeFEO
promise-2749751_1280

I det land där det vanligaste företaget är ett familjeföretag slutar hälften av alla äktenskap med skilsmässa. Detta inlägg ingår i en serie på ämnet: Vad händer med företaget när företagaren skiljer sig?

Del 3 Bodelningar – lyckade och misslyckade gör-det-själv-projekt

Makar som ska skiljas har rätt att på egen hand komma överens om bodelningen. De är fria att dela på tillgångarna som de behagar, så länge de är eniga. Annan uppdelning än hälften var kan kännas rätt, beroende på situationen. Företagare vi intervjuat berättar:

John: I vår skilsmässa var hon den skyldiga, om man säger så, vilket ledde till att hon inte gjorde några anspråk och därför heller inte fick någonting.

Erik: Jag frågade henne om vi gjorde så att hon fick pengar så att hon klarar sig i över 200 år och blir ekonomiskt oberoende, skulle hon då kunna känna att det var okey? Och, jo, det trodde hon – och det har hon varit nöjd med. 

Orättvisa och ogiltiga bodelningar
Det finns dock risker med dessa hemmagjorda lösningar. Å ena sidan kan en bindande uppgörelse ingås, som i efterhand visar sig vara mycket ofördelaktig för ena parten (medvetet eller omedvetet). Å andra sidan kan överenskommelser göras utan giltig dokumentation, som riskerar att rivas upp och skapa problem långt senare. I Johns fall skulle hans ex-fru flera år senare kunna kräva halva företagets värde, eftersom ingen formell bodelning gjordes. I Eriks fall kanske han ångrar att han på grund av sina skuldkänslor gav mer än vad han juridiskt sett behövde.

Ångrad bodelning
Att makarna själva – utan extern inblandning – kommer överens om bodelningen vid en skilsmässa är alltså positivt så länge båda parterna förstår sina rättigheter. Tyvärr vittnar dock de bodelningsförrättare vi intervjuat om infekterade konflikter som förhalar bodelningen och gör den till en flerårig process, särskilt när ett företag är inblandat. Detta bör såklart undvikas, men att pengar, makt och kärlek är en vansklig kombination känner nog många till.

Bodelningsförrättarna berättar om hemmasnickrade lösningar som aldrig dokumenterats och som senare ångrats av den ena parten, särskilt om man inte krävt sin berättigade halva del av egendomarna vid uppbrottet.

”Det är väldigt vanligt att man inte gör någon bodelning alls, dvs. en formell, skriftlig sådan. Många löser det själva på egen hand och bara låter det vara så. Det är inte ovanligt att det kommer fall där de flyttat isär för massor av år sedan, men där någon gått och tänkt och tänkt och kommit fram till att det där var ju helt fel. Då får jag fråga om det finns något avtal. Finns det ett giltigt sådant så är det inget att göra, men finns det inget avtal så kan det vara möjligt att ta upp ett sådant fall. Men det blir många praktiska problem, hur kommer man fram till vilka tillgångar som fanns då?” -Bodelningsförrättare i intervju med oss

Spara överenskommelsen
Makar som kommer överens om bodelningen gör således bäst i att dokumentera uppgörelsen. Lagen ställer inte särskilt höga krav på en sådan dokumentation, men en skriftlig redogörelse som undertecknas av båda makarna är minimikrav. Därtill rekommenderar vi att dokumentet har datum och ort angivet och att makarna får var sitt exemplar. Tänk på att du i denna känslomässiga stund riskerar att fatta förhastade beslut, som du kanske ångrar flera år senare. Om du upplever denna risk kan det vara lämpligt att anlita ett ombud som förhandlar åt dig. Ett ombud ser till att du förstår dina rättigheter och överväger olika lösningars konsekvenser. Kostnaden för juridiska ombud kan dock uppfattas som hög, särskilt om processen blir långdragen, eftersom de jobbar på timtaxa. Om makarna inte kan enas är det dags att koppla in en bodelningsförrättare. Bodelningsförrättarens uppgift är att, likt en medlare, försöka förmå parterna att komma överens. Om makarna inte kan enas fattar bodelningsförrättaren beslut om hur bodelningen ska genomföras. Ansökan om att få en bodelningsförrättare utsedd sker till tingsrätten och kostar 900 kr.

Läs gärna mer här: http://www.domstol.se/Familj/Bodelning/

Tänk på att:

  • ni får dela som ni vill bara ni är överens
  • dokumentera er bouppteckning korrekt
  • tänka långsiktigt och undvika förhastade beslut i stundens hetta
  • anlita ombud om du är osäker på dina rättigheter

Tidigare bloggposter.

 

Är du företagare och har erfarenhet av en skilsmässa?
Vi är intresserade av att intervjua fler företagare om hur skilsmässan påverkade dem och bolaget. Kontakta oss gärna. Kajsa.haag@ju.se

Vertikals. Foto Anna Hållams
Kajsa Haag, lektor i företagsekonomi
Hanna Almlöf, lektor i affärsrätt

 

 

 

Lämna en kommentar

  • Hebbe Pagg

    Den givna följdfrågan som alltid på en sådan här artikel blir: “Jaha, och grupp X, Y och Z i dessa namngivna regioner då???”. För att i detta sammanhang ta del ur de resonemang artikelförfattaren gav i detta och i sitt första inlägg som han här svarat på:

    “Interkontinentala flyg” kan för många svenskar nås även från Kastrup, Copenhagen Airport. Men den
    flygplatsen ligger i ett annat land än Sverige, så jag förstår utifrån nationalmetodologiska argument att det inte räknas eftersom de planen inte går från Sverige.

    På samma sätt finns där i “Stor-Malmö” till vilken Lund ingår (där
    begreppet Bluetooth namngavs efter den danske och då givetvis även
    skånske kungen Harald Blåtand – Kan Kista skryta med någon liknande
    kulturbragd för omvärlden?) en arbetsmarknad som i många avseenden mäter
    sig väl med den uppsvenska mälardalsregionen. Men att många av dem inte är
    bosatta i den största kommunen vilket annars tycks vara ett axiom i
    Sverige att “the bigger the better elephants” förvirrar nog många som
    inte kan begripa hur dessa ingenjörer m.fl. bor i exv. Lomma kommun
    och inte i “storstaden” Malmö.

    Nationalmetodologi är ett gissel vi bör göra oss kvitt ifrån och som även Stockholm hade
    vunnit på att överge. De stora skillnaderna börjar alltmer gå inom
    länder snarare än mellan länder vilket inte minst artikelförfattaren
    pekar på. Det är inte så att det saknas misärregioner i Stockholms
    geografiska närhet för den delen om man räknar in förstäderna längs
    vissa tunnelbanelinjer exempelvis.