När kärleken hotar företaget (Del 2)

Lästid: 5-8 minuter
Kategorier: CeFEO
promise-2749751_1280

I det land där det vanligaste företaget är ett familjeföretag slutar hälften av alla äktenskap med skilsmässa. Detta inlägg ingår i en serie på ämnet: Vad händer med företaget när företagaren skiljer sig?

Del 2 Vad kostar det att köpa ut sitt ex?

En skilsmässa kan innebära en mycket svår familjesituation och är därför ett väl studerat ämne inom psykologi och sociologi. När personerna är företagare kommer helt andra faktorer in i en redan ansträngd situation. Vi lämnar familjepsykologin till experterna på det området och fokuserar här på hur man delar upp företaget vid skilsmässan.

Värderingen
Låt oss säga att företaget drivs av maken, har 30 anställda och omsätter 40 miljoner. Företagaren har då rätt till företaget på sin lott och ska ersätta frun med halva värdet. Här uppstår det första problemet – vad är företaget värt? Det är egentligen omöjligt att svara på frågan utan att sälja verksamheten. Maken som ska behålla företaget tjänar på att minimera det uppskattade värdet medan den som ska ersättas vinner på att företaget värderas så högt som möjlig. Men det finns ingen reglering av hur värderingen ska gå till, utan istället finns en mängd värderingsmodeller som alla är accepterade. Makarna kan enas om att bolaget ska ha ett visst värde, att viss värderingsmodell ska tillämpas eller att viss person ska utföra värderingen. Om makarna inte kommer överens får en bodelningsförrättare avgöra saken.

”Det finns olika metoder, men ingen enighet om hur de ska tillämpas. Visst, man utgår ofta från substansvärdet, men jag har suttit som förrättare där det kommit in en värdering från värderingsman som baserats på en prognostiserad stigande avkastning. Vad ska jag säga om det? Jag har ingen kristallkula. Hur ska värderingen behandlas när det är ena partens revisor eller affärsbekant som gjort den?” —Bodelningsförrättare i intervju med oss

Hur får jag fram pengarna?
När makarna väl enats om värdet, eller sättet att komma fram till värdet, kan nästa problem uppstå – hur ska kompensationen finansieras? Om företaget värderas till 20 miljoner kronor ska maken med företaget på sin lott frambringa 10 miljoner (eller kanske åtta, om makan exempelvis tar över villan). Om sådana belopp finns att tillgå kan bodelningen avslutas med att makan köps ut – men så är nog sällan fallet. Då kvarstår alternativen att 1. försöka låna ihop pengarna, 2. avtala om att senarelägga eller dela upp betalningen eller 3. att dela på aktieinnehavet. Genom att skuldsätta sig anstränger företagaren sin egen ekonomi, vilket i förlängningen påverkar företaget, eftersom han då får behov av att ta ut högre lön och göra större utdelningar. Om makarna avtalar om en avbetalningsplan fördröjs deras möjlighet att helt gå skilda vägar, men frågan är om den som ska ersättas ens vill acceptera en sådan lösning. Det sista alternativet, att dela på aktierna, är inte heller utan bekymmer. Det är sällan eftersträvansvärt att genomgå en skilsmässa för att istället bli kompanjoner. Även om ex-makan får en minoritetspost kan det bli problem.

Farliga minoritetsägare
Å ena sidan; en minoritetsaktieägare är enligt lagen berättigad till ett visst inflytande i företaget. Att utöva dessa rättigheter kan dock spä på konflikten mellan makarna och skapa dålig stämning på företaget. Exempelvis kan minoritetsrättigheter användas för att förhala beslut eller fördyra processer. Å andra sidan, att vara minoritetsaktieägare i ett onoterat bolag innebär risker. Normalt är det svårt att sälja aktierna till någon annan än de befintliga ägarna, det vill säga, det finns risk för att kapitalet blir inlåst och inte kan realiseras förrän hela företaget säljs till en utomstående. Resultatet av bodelningen blir alltså värdelös, i vart fall under viss tid.

”Det där används många gånger som ett fult trick [av företagaren] –ja där kan du [ex-makan] sitta med din minoritetspost. Man kan ju visserligen ställa till en hel del med den, men det är ingen som tycker det är en bra lösning.” -Bodelningsförrättare i intervju med oss

Att vid i bodelningen erbjuda aktier i företaget i stället för att helt lösa ut sitt ex kan framstå som en kostnadseffektiv lösning, men det kan dock ge en bitter eftersmak för båda parter. I nästa inlägg beskriver vi hur man når fram till en överenskommelse om bodelningen.

Tänk på att:

  • Ni kan enas om företagets värde eller om sättet att värdera
  • Det är sällan lyckat att ex-makar blir kompanjoner
  • Undvik även att ex-maken får en minoritetspost

Fler bloggposter från Hanna Almlöf och Kajsa Haag.

Är du företagare och har erfarenhet av en skilsmässa?
Vi är intresserade av att intervjua fler företagare om hur skilsmässan påverkade dem och bolaget. Kontakta oss gärna. Kajsa.haag@ju.se

hanna_kajsa_L
Hanna Almlöf, lektor i affärsrätt
Kajsa Haag, lektor i företagsekonomi

Lämna en kommentar

  • staffanoberg

    Det låter utmärkt om Stockholm inte längre är beroende av norra delarna av landet. Då kan man stänga av flödet av rikedomar från norr. Jag såg nyss Uppdrag gransknings program från Sollefteå BB. Ett exempel där pengar från rikedomarna kan användas i stället. Som till exempel malmbrytningen som forslas till ett värde av 25 miljarder per år och vidareförädling till ett värde av mer än 500 miljarder. Den ständigt ökande skogliga verksamheten ger nya sköna slantar till norra Sverige. Hur lång tid tar det innan Stockholm blir svart om man stänger av några kraftverk eller som Ronny Eriksson undrade “Om man byggde en hög mur runt hela Stockholm och det inte fanns dörrar i den, undrar om det skulle bli mest klösmärken på ut- eller insidan?”