Värmlands idéburna, logotyp

Värmlands idéburna – en paraplyorganisation för civilsamhället

I den idéburna sektorn pågår varje dag ett febrilt arbete, det läggs ner mycket engagemang och blir många ideella timmar. Det här är ett kitt i samhällsbygget som kanske inte ens de inblandade har full förståelse för betydelsen av. I Värmland har man sedan flera år en paraplyorganisation som ska ha överblicken, som fungerar som den idéburna sektorns röst mot regionen, en nod för omvärldsbevakning och kunskapsspridning, och en katalysator för nätverkande sinsemellan medlemmarna.

Fakta

Den ideburna sektorn, som också kan benämnas civilsamhället, definieras som en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. Här finns till exempel ideella föreningar, ekonomiska föreningar, stiftelser och trossamfund. I engelskspråkiga länder kallas det NGOs (Non governmental organizations).

Organisationen Värmlands idéburna arbetar tätt ihop med så väl sina medlemsorganisationer som med tjänstemän och politiker på Region Värmland.

Värmlands idéburna är till för organisationer som har ett regionalt perspektiv. I dagsläget är det drygt 20 medlemmar men fler är på väg in, och man siktar mot det dubbla. Genom avtal och en överenskommelse med Region Värmland har man bland annat möjlighet att finansiera en halvtidstjänst, och anordna regelbundna träffar och konferenser för medlemmar och regionsrepresentanter. Förutom det finns Rådet för idéburna, som sitter direkt under regionfullmäktige, och består av styrelsen i Värmlands idéburna tillsammans med politiker från regionen. Det finns helt enkelt en politisk överenskommelse om att arbeta nära civilsamhället.

– Politikerna själva har uttryckt det som att det här är ingen het potatis utan det här finns det en bred majoritet för, säger Lena Olsson, ordförande i Värmlands Idéburna.

Sedan ett år tillbaka har Värmlands idéburna en anställd på halvtid, Anna Rydborg, som både kan växla upp arbetet med att bygga nätverk och vara en röst för sektorn. Samtidigt lättar hon på arbetsbördan för styrelsen.

– Det blev en väldig skillnad, nu kan vi ta höjd för mycket mer. Och kanske fälla ut vingarna och flyga lite också, säger Lena Olsson.

Spindeln i nätet

– En viktig grej i mitt arbete är att jag ska lära känna alla medlemmar och kunna idéburen sektor i Värmland, säger Anna Rydborg.

Tanken är att hon ska kunna förmedla rätt kontakter om behov uppstår hos Region Värmland, eller någon annanstans, och även kunna samordna till exempel ansökningar till större projekt. För det krävs en person som har överblick över sektorn i regionen.

Värmlands idéburna får input från sina medlemmar och kan bedriva påverkansarbete i frågor som är relevanta för den idéburna sektorn, men som kanske den lokala föreningen inte mäktar med att driva för att man behöver fokusera på den dagliga verksamheten.

En gång i månaden har man nätverksträff med medlemsorganisationerna, där de turas om att stå värd för mötet. Den viktigaste punkten är att var och en får ta upp vad som händer just nu, och det är inte ovanligt att den enes aktuella utmaningar har en lösning hos någon annan som tidigare har ställts för samma dilemma. Dessutom har man höst och vår en konferens där representanter från regionen också är med, med kunskapshöjande inslag och inbjudna talare. Men även här är nätverkandet, en rejäl lunch och tillräckligt långa fikapauser, en viktig del av dagen.

En synligare del av samhället

En av de frågor som regionen brottas med, och där man ser att den idéburna sektorn skulle kunna spela en större roll, är svårigheterna med kompetensförsörjning.

– Det är en fråga som vi kan vara med och bidra till, att göra det attraktivt att komma till Värmland, att välja Värmland, att bo här. Ett bra föreningsliv bidrar till rekryteringsmöjligheter för näringslivet, säger Lena Olsson.

När den nationella överenskommelsen med den idéburna sektorn försvann in i skuggorna valde Värmland att ha sin överenskommelse kvar och arbeta vidare med den. Ur det arbetet blev behovet av en paraplyorganisation tydligt, både från sektorns håll och från regionens. Nu, ett antal år senare, är Värmlands idéburna som sagt i en tillväxtfas, och inom några år hoppas man kunna ha ytterligare anställda. Liknande paraplyorganisationer finns bara på ett fåtal ställen i landet.

– Det är inte jättevanligt, men fler borde ha det, säger Anna Rydborg.


Sara Bref

2022-10-26