”Ganska svårt att bli ett nytt yrke på bara ett år”
Om man ser till efterfrågan så blev satsningen på omställningsstudiestödet en succé. Nästan alla av de som har fått beviljat stöd för vårterminen sökte för att gå en eftergymnasial utbildning, och runt hälften av dem valde yrkeshögskolan. Det ligger nära till hands att förmoda att detta skulle vara en omställning inte bara för den studerande utan även för yrkeshögskolan i sig, men faktum är att de lite äldre studerande, med målet att växla karriär har gått YH-utbildningar sedan länge.
Foto: Maria Olin
– I någon mening skulle jag säga att yrkeshögskolan idag är ett mycket tydligare verktyg i det livslånga lärandet än vad det var förr, när det bara fanns en enda variant, säger Margareta Landh, senior utredare som bland annat var projektledare för införandet av kurser på yrkeshögskolan.
Precis som för alla andra aktörer så är det svårt att säga hur omställningsstudiestödet har fallit ut inom yrkeshögskolan i ett så här tidigt skede, men en sak som går att se är att många av dem som beviljats stöd för en YH-utbildning redan var inskrivna. De får alltså lättare att lösa sin ekonomiska situation under studietiden snarare än att stödet var det som avgjorde valet att studera.
Större delen av yrkeshögskolans utbud ryms inte i de 44 veckor som stödet maximalt betalas ut för i dagsläget, de flesta utbildningarna är på två år. Knappt en femtedel av platserna får plats inom 44 veckor, men då handlar det mycket om en påbyggnad eller fördjupning på en tidigare utbildning.
Stödet ska ju stärka individens ställning på arbetsmarknaden, och knäckfrågan blir då vad det innebär. Är det att helt byta karriär, eller kan det också vara att vidareutbilda sig inom samma område?
– Det kan man väl konstatera att det är ganska svårt att bli ett helt nytt yrke på bara ett år.
När det kommer till de kortare YH-kurserna så tar de sig ofta an ny kunskap eller nya krav som tillförs en befintlig yrkesroll. Det kan handla om stadsbyggnadsutveckling för extremväder, digitalisering för sjuksköterskor eller kurser i att genomföra digitala event i besöksnäringen.
– Att fördjupa sig inom sitt yrke är ju också någon typ av omställning. Så bara för att man behöver kunna en hel del innan så tycker jag inte att det är ett misslyckande för omställningen.
När väl formerna för omställningsstudiestödet har satt sig och administrationen kring det rullar på så tror Margareta Landh att yrkeshögskolan och dess anordnare har en stor roll att spela för omställningen av yrkesverksamma.
– Våra anordnare är vana att ha med vuxna eller lite äldre studerande att göra. Dessutom är de ganska vana att anta personer mot bakgrund av reell kompetens.
Inom yrkeshögskolan finns inte farhågan att de som studerar med omställningsstudiestöd riskerar att tränga undan de studerandegrupper som sökt tidigare, en fråga som däremot lyfts inom högskola och universitet. Margareta Landh vill ändå höja ett litet varningens finger för att satsningen kanske missar en grupp som både är i stort behov av omställning och som arbetsgivarna skriker efter, nämligen de som skulle kunna läsa en gymnasial yrkesutbildning. En försvinnande liten del av dem har sökt omställningsstudiestödet.
– Det är ju en total dominans bland eftergymnasiala inom omställningsstudiestödet, så i så fall skulle man kanske snarare prata om en undanträngningseffekt där, säger hon.
Sara Bref
Se också:
Nytt projekt kan staka ut vägen till stärkt kompetensförsörjning
Samverkan när den är som bäst – och kan bli ännu bättre
Jacob Adamowicz bevakar högskolepolitiken
Lärcentrum som en arena för livslångt lärande:
