Vanliga frågor om upphovsrätt för forskare

Upphovsrätten kan delas in i två delar: Den ideella rätten och den ekonomiska rätten.

Som forskare har du den ideella rätten att bestämma över hur dina forskningspublikationer används. Du har också rätten att alltid bli angiven som upphovsperson när dina publikationer används och blir citerade av andra.

Den ekonomiska rätten ger dig som upphovsperson rätt att förfoga över verket genom att publicera det. Om du som författare skriver en text för publicering i en tidskrift skrivs ofta ett avtal där du ger förlaget den ekonomiska rätten att publicera artikeln och bestämma hur den får spridas. I ett sådant avtal, 'copyright transfer agreement', beskrivs vilka rättigheter som överlåts åt förlaget och vilka rättigheter du som författare behåller.

Här kan du se exempel på ett sådant avtal: Example contract Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Om du publicerar dig open access så är publiceringsavtalet utformat på ett lite annorlunda sätt. Artikeln kommer då att göras fritt tillgänglig för alla och kommer att ha en så kallad Creative Commons-licens som beskriver hur läsaren får använda artikeln (se mer om sådana licenser i avsnittet om Creative Commons nedan). Du som författare har dock fortfarande kvar den grundläggande ideella upphovsrätten och ska alltid bli angiven som upphovsperson när artikeln används och blir citerad av andra. Förlaget kan genom avtalet ha rätten att använda artikeln i olika sammanhang som anges i avtalet, exempelvis översättningar och inkludering i annan publicering av förlaget.

Här kan du se exempel på ett sådant avtal: Example contract Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs mer

Riksarkivet om upphovsrätt: Kortfattade och tydliga förklaringar av upphovsrätt och användning av upphovsrättskyddat material.

Om en bild eller figur (diagram, tabell) är publicerad i en artikel, en bok, eller på nätet, måste du i princip alltid ha upphovspersonens eller förlagets tillåtelse för att återge den i din egen publikation. Det vill säga, du ska skaffa en licens (rättighet) för att använda den. För förlagen som du skickar ett manuskript till är det mycket viktigt att du kan intyga att du har fått tillåtelse att använda andras bilder i din text. En sådan licens erhålls på lite olika sätt beroende på hur bilden är publicerad:

Bilder från förlagsutgivna artiklar och böcker

Licensen skaffar du via kontakt med förlaget som har publicerat bilden. De flesta tidskriftsförlag använder den webbaserade tjänsten RightsLink (se nedan under frågan "Hur söker jag tillstånd av upphovsrättsinnehavaren?") vilket gör det snabbt och smidigt att skaffa en licens. Om du ska använda bilden i ett akademiskt, icke-kommersiellt, sammanhang, som exempelvis i en avhandling brukar man får ett svar direkt på skärmen om att du inte behöver tillstånd att använda illustrationen om det inte gäller t ex fler än tre. Du ska givetvis alltid citera originalkällan. 

Bilder från kommersiella bildbyråer och museer m.m.

I det här fallet brukar bildbyrån eller museet ha en beställningsfunktion och kostnader kan tillkomma.

Bilder som redan har en Creative Commons-licens

För dessa behöver du inte kontakta upphovspersonen eller förlaget då en sådan licens redan finns vid bilden. Creative Commons-licensen (om Creative Commons) anger på vilka sätt du får använda bilden. Du behöver inte göra något mer än att du anger licensen i de fall det finns en sådan i samband med bilden i din text och refererar till källan i vanlig ordning. 

Bilder som är fria och inte omfattas av upphovsrätten

Bilderna kan ha en Creative Commons-licens av typen CC0 eller Public Domain Mark (om Creative Commons) där upphovspersonen har avstått från upphovsrättighetskraven. Det kan också vara så att bilderna är såpass gamla att upphovsrättsskyddet har löpt ut, dvs 70 år efter upphovspersonen död. I de fall det finns en CC0- eller Public Domain-licens finns det inga krav på att du anger upphovspersonen, men vår rekommendation är att du ändå gör det.

Bilder som inte har någon licens angiven

Det kan handla om foton eller andra konstnärliga bilder på exempelvis personliga eller organisationers webbplatser. Ta kontakt med personen eller organisationen bakom webbplatsen för att söka tillstånd att använda bilden. Om en fotograf eller konstnär står angiven vid bilden bör du se om du kan få tag i den personen direkt. Du kan också söka efter bildskaparens namn på webbplatsen för upphovsrättsorganisationen Bildupphovsrätt och söka tillstånd via dem. Kostnader kan tillkomma.

Detta beror på. Om de ingår och är publicerade i en tidskriftsartikel eller bok/kapitel utgiven på ett förlag så är det förlaget som har de ekonomiska rättigheterna till bilden och du behöver ansöka om en licens för att återanvända dem i en ny artikel (se frågan ovan om detta). Å andra sidan, om originaltexten med illustrationerna var publicerad med en Creative Commons-licens kan du återanvända dem med samma typ av licens och referera till den tidigare artikeln (se mer om Creative Commons nedan).

Om man har illustrationer eller figurer som man vill återanvända flera gånger i olika publiceringar skulle lösningen kunna vara att ladda upp dessa på en plattform som till exempel figshare. Då kommer du att erhålla en CC-licens och en doi-länk som du kan använda när du citerar illustrationen eller figuren i en ny text.

Om denna idén kan du läsa i den här forskarens bloggpost.

Vanligtvis publiceras en sammanläggningsavhandling i både tryckt och digital form. I det digitala repositoriet DiVA laddas enbart kappan upp av upphovsrättsliga skäl. De förlag som ger ut vetenskapliga artiklar har i allmänhet inga problem med att återge artiklar i en tryckt utgåva som är icke-kommersiell och i begränsad upplaga. Däremot kan en del förlag ha problem med en digital version som är öppet tillgänglig då den har en potentiellt mycket större spridning.

Precis som förfarandet under frågorna ovan så ska du ha upphovspersonens, dvs förlagets, tillåtelse att publicera dem som en del av din avhandling. Om de har blivit publicerade i en open access-artikel med Creative Commons-licens behöver du inte inhämta tillstånd från förlaget då du redan har en licens.

Samma sak gäller här som för frågan "Får jag återanvända mina egna illustrationer som har blivit publicerade tidigare i en ny artikel?" ovan. Om de har blivit publicerade i en open access-artikel med Creative Commons-licens är det inga problem då du redan har en licens. Glöm dock inte att skriva ut detta under illustrationerna och referera till originalartikeln.

Om det är en illustration som inte är publicerad med en Creative Commons-licens kan du behöva ha upphovspersonens, dvs förlagets, tillåtelse att återanvända den i kappan. Om det gäller en illustration i en tidskrift så använder förlagen väldigt ofta den webbaserade tjänsten RightsLink (se nedan om detta) som gör det enkelt att söka tillstånd och få svar direkt.

Du har rätt att citera delar av ett verk i enlighet med god sed och i den omfattning som är motiverat av ändamålet utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd enligt citaträtten (SFS 1960:729 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., 2. kap. 22 §). Det ska alltså finnas ett behov att ha med delar av någon annans verk i din egen text. Om du ska granska en text kritiskt eller vill belysa dina resonemang eller tolkningar av ett verk kan det vara motiverat att citera delar av texten i din artikel. Hur mycket du kan citera varierar från fall till fall, men i vetenskapliga sammanhang kan det vara ganska stora delar beroende på sammanhanget. Du får dock inte citera ett helt verk.

Tänk på att denna citeringsrätt endast gäller text, inte bilder!

Vad menas med god sed?

God sed innebär att du anger referens till källan och inte citerar i onödan. "Citatet ska åskådliggöra, klargöra bakgrunden eller på något annat sätt stöda det egna verket" Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Om du söker tillstånd av en upphovsperson eller om förlaget eller organisationen bakom en webbplats där bilden finns inte har något ansökningsformulär bör du tänka på följande:

• Det är viktigt att du anger i vilket sammanhang du tänker använda verket eller bilden:
  – Om det gäller en artikel i en vetenskaplig tidskrift, bok, eller rapport etc.
  – Om publiceringen kommer att vara i tryckt eller digital form eller både ock.
  – Om det är i ett kommersiellt eller icke-kommersiellt sammanhang.
• Tillståndet ska vara skriftligt och ska sparas. Det fungerar som ett kvitto om frågor kring tillståndet skulle uppkomma.

I de fall då ansökan görs via ett formulär som exempelvis Bildupphovsrätt eller liknande brukar man vanligtvis få ange ovanstående information.

På ett förlags webbplats kan man hitta rubriker som "Rights & Permissions" och liknande som leder till en sida med information om tillvägagångssätt för att ansöka om tillstånd. Även i dessa fall använder många stora förlag RightsLink för detta. Kontakta oss om du behöver hjälp att hitta lämplig kontaktväg för ansökan.

RightsLink är ett webbaserat verktyg som skapats av upphovsrättsorganisationen Copyright Clearance Center (CCC) där du kan ansöka om en rättighet att använda en bild, figur, tabell, ett diagram eller hela eller delar av en artikel eller bokkapitel m.m. De flesta stora tidskriftsförlagen använder sig av RightsLink i anslutning till artiklarna på deras tidskriftsplattformar och även när det gäller elektroniska böcker.

I korthet gör du på följande sätt, även om gången kan variera något beroende på förlag:

1. Leta upp artikeln på tidskriftens webbplats.
2. I anslutning till artikeln ska du kunna se en länk som kan heta sådant som "Permissions", "Reprints & Permissions", "Request permission", "Get rights and content" m.m.
3. Du ska då komma till formuläret för RightsLink där du utifrån rullgardinsmenyer väljer sådant som användningsområde, vad i artikeln du vill använda, i vilken form (tryckt och/eller digitalt) etc.

Creative Commons är en ideell organisation som har skapat ett system av licenser som hjälper dem som vill dela med sig av sina verk eller som vill sprida sin bok eller artikel fritt. Om du märker upp dina verk med en Creative Commons-licens anger du på vilka sätt andra får använda verket utan att behöva ansöka om tillstånd av dig eller förlaget som upphovsrättsinnehavare. Man kan märka upp sådant som tidskriftsartiklar, böcker, kapitel, artiklar på webbsidor, bilder och foton, PowerPoint-presentationer och YouTube-klipp men även sådant som forskningsdata och läranderesurser.

CC-licenser baseras på fyra villkor och dessa kan uttryckas antingen grafiskt med symboler eller skriftligt med förkortningar:

Det finns ett antal bildtjänster som har fria bilder med en Creative Commons-licens (om Creative Commons) som gör att du kan använda dem utan att behöva söka tillstånd. Se gärna den här filmen: "Hitta bilder på nätet som du får använda - Creative Commons".

Här är en av de största söktjänsterna för fria bilder:

• Smithsonian Open Access
  Bilder på föremål från Smithsonians drygt 20 muséer samt forskningscenter, arkiv och bibliotek.
• Openverse Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  En av de största söktjänsterna för fria bilder och även ljud. En efterträdare och utveckling av Creative Commons CC Search. Hämtar material från en mängd olika källor Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

OBS! Glöm inte att ange källan du hämtat bilderna från!